Kontakt med spermadonator väckte många känslor

En pappa och mamma håller sitt barn i famnen.

I Sverige har barn som kommit till genom spermadonation rätt att få information om sin donator. Forskare har undersökt hur det påverkar föräldrarna att barnet tar kontakt med sin donator.

– Våra resultat visar att föräldrarna ofta inte hade tänkt så mycket på donatorn under barnets uppväxt, utan känt sig som en ganska vanlig familj. Men när deras vuxna barn sökte information om honom blev han plötsligt en verklig person som de behövde förhålla sig till, säger Andreas Widbom, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Sverige var det första land i världen som, 1984, förbjöd anonyma spermadonatorer och gav barnen rätt att vid 18 års ålder få veta vem donatorn är.

Det är ett beslut som fått kritik, bland annat för farhågor att färre vill bli donatorer. En invändning som inte visat sig stämma.

Få har sökt spermadonatorns identitet

Det finns lite kunskap om hur heterosexuella föräldrar upplever att deras vuxna barn tar kontakt med spermadonatorn. Detta trots att flera andra länder idag har liknande lagstiftning, men där har barnen inte hunnit bli så gamla att de kunnat ta vara på möjligheten att få veta donatorns identitet.

I Sverige finns drygt 800 vuxna som tillkommit med hjälp av öppen spermadonation, men få av dem har sökt den här informationen.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med alla universitetssjukhus i Sverige, genomfört en kvalitativ intervjustudie med föräldrarna till de unga män och kvinnor som sökt information om sin respektive spermadonator.

Pappor kände sig hotade

Den förändrade situationen verkar mer komplicerad för papporna, som kunde känna sig hotade i sin fadersroll och vilja hålla donatorn på avstånd.

– Mammorna var generellt mer positiva till att deras barn hade sökt information om donatorn och några tyckte att det var som att familjen hade blivit större. Att se eller träffa donatorn väckte ändå en hel del frågor om betydelsen av genetiska band som föräldrarna inte varit förberedda på, säger Claudia Lampic, docent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Donation ger livslånga konsekvenser

Nu bearbetar forskarna de intervjuer som genomförts med vuxna barn och spermadonatorer. Med den analysen utvecklas kunskapsbilden av en situation som är unik för alla inblandade. Informationen kan vara viktig för flera grupper idag.

– Infertilitetsbehandling med sperma eller ägg från en donator har livslånga konsekvenser både för de familjer som bildas och för donatorerna. Det är särskilt tydligt nu när släktforskning med hjälp av DNA-tester blivit allt mer populär. Ett av våra forskningsmål är att undersöka behovet av specifik information eller andra resurser för att stödja familjer som bildas med hjälp av donationsbehandling och för donatorer, säger Claudia Lampic.

Fler mammor än pappor i studien

Resultaten bygger på intervjuer med 23 föräldrar (åtta föräldrapar och sju mammor). Intervjuerna genomfördes som fysiska möten eller telefonsamtal med en förälder per samtal. Datainsamlingen pågick under tre månader hösten och vintern 2018– 2019.

Svaren kunde delas in i olika teman, bland annat det forskarna kallar ”Positionering av donatorn i ett nytt landskap”, som beskriver hur föräldrarna praktiskt och känslomässigt förhållit sig till donatorn.

Studien omfattar heterosexuella föräldrar som själva informerat sina barn om att de tillkommit via spermadonation inom ramen för svensk lagstiftning. Det är fler mammor än pappor som deltagit och detta tillsammans begränsar i vilken omfattning resultaten kan appliceras på andra grupper och andra länder.

Vetenskaplig artikel:

Positioning the donor in a new landscape – mothers’ and fathers’ experiences as their adult children obtained information about the identity-release sperm donor.

Kontakt:

Claudia Lampic, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, claudia.lampic@ki.se

Inlägget Kontakt med spermadonator väckte många känslor dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Personligheten påverkar din internetanvändning

Ser du nätet som ett sätt att boosta karriären eller som ett rent tidsfördriv? Din personlighet avspeglar sig tydligt i hur du använder internet, visar en studie från Göteborgs universitet.

− Det här är något som kan få konsekvenser för andra delar av livet, vilket riskerar att förstärkas under pandemin, säger konsumtionsforskaren John Magnus Roos.

Under pandemin har svenskarna ökat sin användning av internet. I dag är nio av tio personer i åldern 16 till 85 år uppkopplade på nätet i stort sett varje dag, enligt Statistiska Centralbyrån.

Det finns dock betydande skillnader i vad vi använder internet till, som nu riskerar att förstärkas. Det menar konsumtionsforskaren John Magnus Roos som kartlagt sambandet mellan personlighet och internetanvändning i en omfattande studie vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan i Göteborg.

Personligheten påverkar internetbeteendet

− Vi ser i studien tydligt hur personligheten påverkar internetbeteendet. De som är målinriktade hittar verktyg på nätet för att bli ännu mer målinriktade, samtidigt som impulsivitet kan förstärkas än mer, säger han.

Totalt har 1 694 personer medverkat i studien som gjordes före pandemin och som bygger på den så kallade femfaktorteorin. Det är en modell som används för att kartlägga en individs personlighet utifrån de fem personlighetsdragen extraversion/introversion (som beskriver hur utåtriktad en människa är), vänskaplighet, samvetsgrannhet, känslosamhet och öppenhet. Forskarna har sedan undersökt hur mycket deltagarna använt sociala medier, email, sökt efter information eller e-handlat.

− Vi ville ta reda på hur ofta människor ägnade sig rena nöjen, respektive aktiviteter kopplade till studier och arbete, säger John Magnus Roos.

… och internet förstärker personlighetsdragen

Enligt honom visar studien tydligt att internet utvecklats i en riktning där det kan leda till att personlighetsdragen förstärks.

− Vi ser att individer som är målinriktade och stabila använder internet för att ta sig fram i karriären, medan personer som är mer oroliga till sin karaktär i större utsträckning undviker sådana aktiviteter, säger han.

På samma sätt visar resultatet att individer med en mer impulsiv läggning oftare kopplar upp sig för andra aktiviteter.

− Impulsiva personer använder internet främst för nöjen, snarare än som ett verktyg i karriären. Detta innebär att personen formas av den aktivitets som väljs, och att denna aktivitet bestäms utifrån vem vi är. Till exempel får vi inte samma personliga utveckling om internet används för nätkasino som att söka arbetsrelaterad information.

Större konsekvenser av hur vi surfar

Under pandemin har användningen av internet ökat inom olika områden. John Magnus Roos ser därför en risk att det kan få konsekvenser för de grupper som inte använder nätet för att bygga karriärer och förstärka sin position i arbetslivet.

− Ju mer digitala vi blir så kan vi förvänta oss att den här tendensen förstärks, och att det kan få förödande konsekvenser för olika gruppers möjligheter att ta sig fram, säger han.

− Hemarbete och distansstudier kan leda till att impulsiva och ängsliga personer får svårare att klara arbete och skola, då de i större utsträckning prioriterar nöjen på internet. Samtidigt ska tilläggas att inte alla vill ta sig fram på detta sätt och att pandemin därför har inneburit en större frihet även för dessa personer att vara sig själva och att utvecklas så som de faktiskt är.

Inlägget Personligheten påverkar din internetanvändning dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Så kan hus med kulturvärden bli mer energieffektiva

Bild över hustaken i Visby.

Hur kan äldre hus renoveras för att bli mer energieffektiva – samtidigt som viktiga kulturvärden bevaras? I en avhandling presenteras en ny metod för att bedöma vilka åtgärder som är möjliga.

Renovera, energieffektivisera – och samtidigt bevara. Det är inte lätt att balansera en varsam förvaltning av historiska byggnader med behovet att göra dem mer energismarta. En avhandling vid Göteborgs universitet har tagit sig an utmaningen, och visar vägen mot energieffektiviseringar som inte skadar byggnadernas kulturvärden. Målet är att göra det lättare att ta fram strategier för energieffektiviseringar i större byggnadsbestånd.

Hänsyn till kulturarv

– Historiska byggnader utgör en väsentlig del av vårt totala byggnadsbestånd. Här finns stora möjligheter till energieffektivisering, samtidigt som vi måste ta hänsyn till att byggnaderna är en viktig del av vårt kulturarv. Om vi ska uppnå våra klimat- och energimål behövs ett större grepp där vi inte bara hanterar enskilda historiska byggnader, utan hela byggnadsbestånd, säger Petra Eriksson, som har genomfört forskningen i ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Uppsala Universitet.

Ny metod för kategorisering

I avhandlingen presenteras en metod som tar ett helhetsgrepp om bedömningen av både de potentiella energibesparingarna och hanteringen av byggnadernas specifika förutsättningar. Metoden består av en kategorisering av byggnader, där hänsyn till kulturvärden hanteras genom restriktioner som begränsar vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.

– Genom att arbeta efter metoden blir det möjligt att visualisera skillnader både inom och mellan olika delar av ett byggnadsbestånd, som beror på byggnadernas ålder, material, konstruktion och kulturvärden, säger Petra Eriksson.

Viktigt stöd för beslutsfattare

Hon ser metoden som ett viktigt beslutsstöd för exempelvis beslutsfattare, handläggare och större fastighetsägare, som nu kan fatta mer informerade beslut om hur balansen mellan energibesparing och bevarandet av kulturvärden kan hanteras.

– Jag hoppas att framtida forskning fortsätter att stötta utvecklingen inom området, mot mer standardiserade planerings- och beslutsstödsprocesser för bestånd av byggnader med kulturvärden, säger hon.

Avhandling:

Building Conservation with Energy Conservation – Towards differentiated energy renovation strategies in historic building stocks.

Kontakt:

Petra Eriksson, doktorand i kulturvård vid Göteborgs universitet och universitetsadjunkt i kulturvård vid Uppsala universitet, petra.eriksson@konstvet.uu.se

Inlägget Så kan hus med kulturvärden bli mer energieffektiva dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI