Author Archives: admin

Låg inkomst ökar risken för återkommande hjärtinfarkt

Posted on by

Det finns god kunskap om vad som ökar risken att drabbas av en första hjärtinfarkt – men mindre om vad som orsakar återkommande hjärt-kärlsjukdom. Det undersöks i en avhandling från Karolinska Institutet.

Läkaren Joel Ohm beskriver i sin avhandling hur socioekonomiska faktorer har en stor inverkan på de sekundärpreventiva insatserna och prognos. Resultaten kan få betydelse för personer som överlevt hjärtinfarkt.

Vad handlar din avhandling om?

– Kunskapen om olika riskfaktorer för att drabbas av en första hjärtinfarkt är god, men det behövs mer kunskaper om riskfaktorer av betydelse inom gruppen som överlevt en hjärtinfarkt. Med undantag för läkemedelsbehandling har de olika sekundärpreventiva insatserna, det vill säga vårdinsatser för att förhindra ytterligare hjärt-kärlhändelser, låg följsamhet och generellt dåliga resultat. Min första studie tydde på ett samband mellan socioekonomisk status och risken för nya hjärt-kärlhändelser, och det väckte en rad följdfrågor från både mig och andra.

Hur har studierna gjorts?

– Resultaten i avhandlingen bygger på ett urval från det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård och omfattar omkring 30 000 män och kvinnor som drabbades av akut hjärtinfarkt mellan 2005 och 2013, och deltog i rutinmässiga återbesök på sjukhus under det första året efter händelsen. Den kliniska datan om deltagarna kopplades till andra myndighetsregister om indikatorer på socioekonomisk status, läkemedelsbehandling samt uppgifter om ny hjärtinfarkt, stroke eller död under en uppföljningstid på upp till tolv år.

Vilka resultat kom ni fram till?

– I den första studien gjorde vi huvudfyndet att det fanns starka associationer mellan socioekonomiska faktorer och risken för ny hjärt-kärlhändelse. Här ställde vi oss också frågan om utbildning, civilstånd eller disponibel inkomst är den bästa markören för socioekonomisk status efter hjärtinfarkt. Det är en komplex fråga på flera sätt, men associationen var starkast för inkomstnivå.

– Primär- och sekundärprevention har likartade utmaningar när det gäller att förebygga åderförkalkning, ateroskleros. I den andra studien undersökte vi blodfettsnivåer och risken för ny hjärt-kärlhändelse. LDL, som ibland kallas det onda kolesterolet och är en starkt etablerad riskfaktor, visade sig ha den svagaste associationen och det var intressant och oväntat. Vår förklaring till det svaga sambandet var att i princip alla patienter får statinbehandling efter en hjärtinfarkt i Sverige och det kan förklara det låga prognostiska värdet av uppnådda blodfettsnivåer för ny hjärt-kärlhändelse.

– I den tredje studien gjorde vi en djupdykning i tänkbara förklaringar till huvudfyndet i den första studien. Vi hade mycket data om vad som händer med gruppen som genomgår sekundärpreventiva insatser under det första året efter hjärtinfarkt. Här såg vi skillnader i hur väl olika socioekonomiska grupper monitoreras, till exempel när det gäller doshöjning av statiner och tydligast avseende andelen som deltog i hjärtrehabiliteringsprogram som syftar till livsstilsförändring.

Överlag såg det bra ut i hela urvalet avseende läkemedelsbehandlingen, men gruppen med lägst inkomst fick mindre statiner och RAS-blockerare än de med högre inkomster. Även de behandlingsmål för sekundärprevention som ställts upp av internationella riktlinjer uppnåddes överlag sämre av gruppen med lägst inkomst.

Hur kan dina forskningsresultat användas?

– Det behövs mycket mer kunskaper inom sekundärprevention, där vi bland annat behöver bli bättre på att identifiera personer med störst risk för nya hjärt-kärlhändelser så att de kan erbjudas intensivare behandling. Det behövs mer kunskaper om olika riskmarkörer, där LDL kanske inte är så viktig som vi tidigare trott men socioekonomi är det. I arbete fem identifierade vi konkreta förklaringsmekanismer till riskökningen i låginkomstgruppen. Deltagande i hjärtrehabilitering, som bevisligen förbättrar prognosen efter hjärtinfarkt, behöver överlag bli bättre och i synnerhet bland grupper med låg socioekonomi. Det skulle kunna förbättra socioekonomisk jämlikhet och prognosen generellt efter hjärtinfarkt.

Avhandling:

Socioeconomic Status and Myocardial Infarction: Influence on Secondary Prevention and Prognosis.

Kontakt:

Joel Ohm, läkare och doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, joel.ohm@ki.se

Inlägget Låg inkomst ökar risken för återkommande hjärtinfarkt dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Kraftig nedgång av brott till följd av coronapandemin

Posted on by

När människor tvingades stanna hemma på grund av coronapandemin minskade antalet inbrott, rån och mord. I Malmö och Stockholm var effekterna på brottsligheten minst av alla jämförda länder.

De restriktioner som införts världen över i kampen mot covid-19 har lett till en dramatisk minskning av brottsligheten i storstäderna, visar en ny studie. Sverige och Malmö sticker dock ut med den mest blygsamma nedgången bland de länder som jämförts.

27 städer i 23 länder världen över ingår i studien. Muzafarpur i Indien, Seoul i Korea och storstäder på de nord- och sydamerikanska kontinenterna som San Fransisco, Mexico City och Lima är exempel på städer som undersökts. Manne Gerell och Robert Svensson, båda kriminologer vid Malmö universitet, har lett arbetet med den svenska delen av studien och bidragit med data över Stockholm och Malmö.

– Det här är ett unikt projekt, att på så kort tid samla forskare och data från 23 olika länder och analysera det samlat, säger Robert Svensson.

Sex brottstyper studerade

Forskarna har studerat data över utvecklingen av sex olika brottstyper: misshandel, stöld, inbrott, rån, bilstölder och mord, före och efter pandemin. Sammanlagt har det skett en minskning med 37 procent för alla brottstyper i urban miljö.

Studien fastslår att minskningen är kopplad till hur starka restriktioner som införts. Städer med skarpa nedstängningar har haft stora minskningar av brottslighet, medan Sverige som haft mildare restriktioner, har den minsta nedgången av de länder som ingår i studien. I Malmö är den bara två procent och Stockholm 13 procent.

– Att nedstängning påverkar brottsligheten är väntat, och med denna studie finner vi starka belägg för att rutinaktiviteter, till exempel att folk jobbar hemifrån istället för att åka till jobbet, påverkar brottsligheten, säger Manne Gerell.

Finns det anledning att överväga restriktioner som en metod för att förebygga brott?

– Även om vi kan se att restriktioner har påverkat brottsligheten i positiv riktning så är det knappast värt att stänga ner hela samhället för att förebygga brott.

Däremot ger studien ett bra underlag till polis och rättsliga myndigheter, enligt Manne Gerell. Genom att kunna förutse krisers effekter på brottsligheten blir det möjligt att anpassa sig när förutsättningarna plötsligt förändras.

– Om polisen kan förutsäga att gatuvåldet kommer att minska under en pågående samhällskris så kan de planera för att lägga resurser på andra typer av brott. Det möjliggör ett mer proaktivt brottsförebyggande arbete.

Så mycket minskade brottsligheten

Lima var den stad som uppvisade störst minskning av brottsligheten medan nedgången var minst i Malmö:

Lima, Peru: – 78 procent
Barcelona, Spanien: – 76 procent
Brisbane, Australien: – 43 procent
Mexico City, Mexiko: – 38 procent
Tel Aviv, Israel: – 28 procent
Amsterdam, Nederländerna: – 23 procent
Helsingfors, Finland: – 20 procent
Stockholm, Sverige: – 13 procent
Malmö, Sverige: – 2 procent

Total minskning för de 27 städer som ingick i studien: – 37 procent

Vetenskaplig artikel:

A global analysis of the impact of COVID-19 stay-at-home restrictions on crime.

Kontakt:

Manne Gerell, kriminolog, Malmö universitet, manne.gerell@mau.se,
Robert Svensson, kriminolog, Malmö universitet, robert.svensson@mau.se

Inlägget Kraftig nedgång av brott till följd av coronapandemin dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Artificiell intelligens maxar basilika-odlingen

Posted on by

I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver.
– Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger Ajay Arunachalam, forskare vid institutionen för naturvetenskap och teknik.

Varje enskild planta övervakas av sensorteknik för att få värdefull data. Data som som sedan används tillsammans med artificiell intelligens, för att ta reda på hur de ska odla för att maximera basilikans smak och näringsinnehåll.

– Vi kan åstadkomma stora förbättringar genom att ta hjälp av ny teknik och kombinera den med kunskap inom kemi och sensorik, säger Ajay Arunachalam, en av forskarna i Örebro universitets tvärvetenskapliga satsning på Mat och hälsa.

Ajay Arunachalam utvecklar ett system som lär sig att identifiera de olika plantorna, följa deras utveckling och samla stora mängder data. Med hjälp av artificiell intelligens får han information om plantorna i realtid och kan göra förändringar för att odlingen ska ge den bästa skörden.

Anpassar efter plantans behov

– Tanken är att vi börjar småskaligt för att sedan överföra till stora odlingar när vi har tekniken på plats.

Tekniken håller koll på ljus, vatten och temperatur och anpassar det efter plantan. I labbet odlar Ajay Arunachalam, förutom basilika Pak choi, en sorts kål. Växterna kommer, i nästa steg, att både analyseras i labb av kemiforskare och smaktestas av Restaurang- och hotellhögskolan.

– Det gör att vi får information om hur plantan är uppbyggd som går att jämföra med dess smak, säger Ajay Arunachalam.

Läs mer: UV-ljus gjorde dillen godare

Följer varje enskild planta

Än så länge håller den artificiella intelligensen på att lära sig att identifiera och följa den enskilda plantan. Maskininlärningen tar tid och det är dessutom viktigt att det blir artificiell intelligens som går att förklara och förstå.

– Det får inte bara vara en ”svart låda” utan det måste vara möjligt för människor att tolka informationen, säger Ajay Arunachalam.

– Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden: biologi, sensorik och nutrition. Det kommer att forma en ny era av hållbar utveckling som fokuserar på hälsosammare och mer smakrika produkter och samtidigt minimera osäkerheten i processen.

Läs mer: Så funkar maskininlärning

Kontakt:

Ajay Arunachalam, forskare inom datavetenskap vid Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet, ajay.arunachalam@oru.se

Inlägget Artificiell intelligens maxar basilika-odlingen dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

God effekt av diabetesvaccin

Posted on by

Person med diabetes kontrollerar sitt blodsocker.

Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.

Vid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de celler som producerar insulin. När de insulinbildande cellerna försvunnit kan kroppen inte längre reglera blodsockernivåerna och den som fått typ 1-diabetes måste tillföra insulin under resten av livet.

En av de stora frågorna inom typ 1-diabetesforskningen är om, och i så fall hur, immunförsvarets attack kan bromsas eller kanske till och med stoppas helt. En möjlig strategi går ut på att påverka immunförsvaret genom att injicera protein som immuncellerna reagerar på, som ett slags vaccination.

Diabetes typ 1 och 2

Diabetes innebär att man har för mycket socker i blodet. Diabetes typ 1 utvecklas ofta när man är barn men man kan få sjukdomen som vuxen. Diabetes typ 2 är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Båda sjukdomarna har en ärftlig komponent. Gravida kan få en form av typ 2-diabetes, som är övergående.

Källa: 1177.se

Vaccineras med protein

Ett av de proteiner som immunförsvaret ofta bildar antikroppar mot vid typ 1-diabetes är GAD65 (glutamic acid decarboxylase). Professor Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet har under många år studerat möjligheterna att vaccinera personer med nydebuterad typ 1-diabetes med proteinet GAD. Förhoppningen är att immunförsvaret ska bli mer tolerant mot kroppens eget GAD och sluta skada de insulinproducerande cellerna, så att kroppen kan fortsätta bilda en del insulin.

– Det har visats i stora studier att även väldigt liten egen insulinproduktion tycks betyda mycket för patienternas hälsa. Personer med diabetes som har en viss insulinproduktion får inte lika lätt för lågt blodsocker, eller hypoglykemi. Risken är också mindre att utveckla det livshotande tillståndet ketoacidos, som kan uppstå vid insulinbrist, säger Johnny Ludvigsson.

Gener spelar roll

Tidigare studier av immunterapi vid diabetes har tytt på att genetiska faktorer kan ha betydelse för behandlingseffekten. I den aktuella studien tittade forskarna därför på olika varianter av gener som kallas HLA. HLA-gener kodar för proteiner som sitter på ytan av särskilda celler. De fungerar som hållare för proteinbitar som visas upp för förbipasserande immunceller. Om proteinbiten som presenteras är från exempelvis en bakterie ska immunförsvaret bilda antikroppar mot det främmande proteinet.

Men ibland reagerar immunförsvaret även mot kroppsegna ämnen, och vissa HLA-typer är förknippade med en ökad risk för typ 1-diabetes. HLA-typen HLA-DR3-DQ2 visar upp GAD65-proteinet för immunceller och patienter med denna genvariant har ofta antikroppar mot GAD65 i ett tidigt skede av sjukdomsutvecklingen. Ungefär hälften av deltagarna i den aktuella studien hade genvarianten HLA-DR3-DQ2.

Positiv effekt på vissa patienter

När forskarna tittade på hela patientgruppen syntes ingen skillnad mellan behandling och placebo på bevarad insulinproduktion. Däremot syntes en positiv effekt av GAD-alum i den undergrupp av patienter som hade HLA-typ DR3-DQ2.

– Patienterna i den undergrupp som har HLA-typ DR3-DQ2 förlorar inte insulinproduktionen lika snabbt. Vi ser däremot ingen nämnvärd effekt hos de patienter som inte har denna HLA-typ, säger Johnny Ludvigsson.

I studien noterades inga biverkningar som var relaterade till behandlingen med GAD-alum.

– Behandling med GAD-alum verkar vara ett lovande, enkelt och säkert sätt att bevara insulinsekretion hos knappt halva gruppen av patienter med typ-1 diabetes, det vill säga de som har rätt HLA-typ. Därför ser vi fram emot att göra större studier och vi hoppas att det ska kunna leda till ett läkemedel som kan ändra förloppet av typ 1-diabetes, säger Johnny Ludvigsson.

Intralymphatic glutamic acid decarboxylase with Vitamin D supplementation in recent onset Type 1 diabetes: a double-blind randomized placebo-controlled Phase IIb trial.

Kontakt:

Johnny Ludvigsson, senior professor, Linköpings universitet, johnny.ludvigsson@liu.se

Barn blev bättre på matte efter kognitiv träning

Posted on by

Barn övar matematik i skolan

När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.

Barn som tränade visuellt arbetsminne och problemlösning förbättrade sina mattekunskaper mer än barn som fokuserade på rotationsövningar. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet tyder på att kognitiv träning kan förbättra skolprestation och att när det kommer till matte, så spelar typen av kognitiv träning en signifikant roll.

Kognitiv förmåga

Kognitiv förmåga innebär förmågan att lära, förstå och minnas.
Källa: 1177.se

– I den här stora randomiserade studien fann vi att när det kommer till att stärka matematikinlärning hos små barn så har typen av kognitiv träning stor betydelse. Det är ett viktigt resultat därför att det är starka evidens för att kognitiv träning påverkar en förmåga som är olik det man tränat på, säger studiens korresponderande författare Torkel Klingberg, professor vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Flera studier har kopplat spatial kognitiv förmåga, det vill säga kapacitet att uppfatta och minnas spatiala relationer mellan olika objekt, till prestation inom naturvetenskap, teknik och matematik. Utvecklingen har lett till att åtskilliga arbetsgivare inom dessa yrken inkluderar tester i spatial förmåga som en del i rekryteringsprocessen. Resultaten har också väckt intresse för spatial kognitionsträning, som går ut på att stärka förmågan att memorera och manipulera olika former och objekt samt upptäcka mönster i olika sekvenser. Vissa skolor idag inkluderar spatiala uppgifter som en del av undervisningen.

De här övningarna fick barnen göra

Visuellt arbetsminne: I en övning i visuellt arbetsminne ska en person återge visuell information. I den här studien fick barnen återge en sekvens av prickar på ett rutnät. Svårighetsgraden ökade allt eftersom fler objekt tillkom.

Problemlösning: I en problemlösningsövning med mönster och sekvenser ska en person identifiera ett mönster som återkommer som regel och därigenom lista ut vad följande sekvens ska bli. I den här studien skulle barnen välja rätt bild att fylla ett tomrum med baserat på en tidigare sekvens. Svårighetsgraden ökade genom att nya dimensioner tillkom, såsom färger, former och prickar.

Rotation: I en rotationsövning ska en person lista ut hur ett objekt ser ut om den roteras. I den här studien fick barnen rotera 2D-objekt till att passa olika vinklar. Svårighetsgraden anpassades genom att öka vinkeln på rotationen eller objektets komplexitet.

Tallinje: En tallinje används för att med bild visa hur olika tal förhåller sig till varandra. I en tallinjeövning ska en person markera den rätta positionen för ett nummer på en rät linje. Svårighetsgraden justeras genom att ta bort rumsliga ledtrådar, exempelvis tallinjens graderingar, och utvecklas genom att inkludera matematiska problem såsom addition, subtraktion och division.

Tidigare studier där man utvärderat effekten av spatial kognitionsträning på skolprestation har dock haft blandade resultat. Vissa har visat på en signifikant förbättring, medan andra inte kunnat visa på någon effekt alls. Det finns således ett behov av stora randomiserade studier för att avgöra om och i vilken utsträckning spatial kognitionsträning faktiskt leder till ökad prestation.

17 000 barn ingick i studien

I den här studien ingick fler än 17 000 svenska skolbarn mellan sex och åtta års ålder som i 20 eller 33 minuter per dag under sju veckor genomförde kognitiv träning via appen Vektor. Barnen fick identiska uppgifter under den första vecka, varefter de slumpmässigt delades in i en av fem träningsplaner. I alla grupperna ägnade barnen ungefär hälften av tiden åt matematiska tallinjeuppgifter. Den återstående tiden tilldelades grupperna slumpmässigt olika proportioner av kognitiv träning i form av rotationsuppgifter (2D-figurer och tangram-pussel), övningar i visuellt arbetsminne eller övningar i problemlösning med mönster och sekvenser (se mer i faktarutan ovan). Barnens mattekunskaper testades i den första, femte och sjunde veckan.

Alla förbättrade kunskaperna

Forskarna fann att alla grupper förbättrade sina mattekunskaper, och att träning i problemlösning med mönster och sekvenser hade störst positiv påverkan följt av arbetsminnesträning. Både mönster- och arbetsminnesträning överträffade rotationsuppgifter signifikant när det kom till matematisk förbättring. De såg också att nyttan av kognitiv träning kunde skilja sig trefaldigt mellan olika individer. Det kan förklara skillnader i resultat från tidigare studier eftersom vilka individer som ingår i studien kan vara avgörande för resultaten.

Forskarna noterar att studien innehåller vissa begränsningar. Bland annat saknades en passiv kontrollgrupp samt en grupp som enbart fick matteträning.

– Även om det mest tidseffektiva sättet att förbättra testresultat oavsett ämne sannolikt är att träna på den specifika färdigheten, så visar vår studie i princip att spatial kognitiv träning stärker matematikinlärning. Eftersom spatial kognition, inklusive arbetsminne, är kopplat till många olika områden är det möjligt att kognitiv träning kan stimulera flertalet förmågor. Detta är något som vi tycker att lärare och beslutsfattare bör ha i åtanke i beräkningen av hur tidseffektiv kognitiv träning är i förhållande till träning inför ett specifikt test, säger Torkel Klingberg.

Vetenskaplig artikel:

Training spatial cognition enhances mathematical learning in a randomized study of 17,000 children.

Kontakt:

Torkel Klingberg, professor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, torkel.klingberg@ki.se

Inlägget Barn blev bättre på matte efter kognitiv träning dök först upp på forskning.se.

Läs mer