Author Archives: admin

Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda”

Posted on by

Journalister har blivit bättre på att prata med – snarare än om – invånare i Järva. Men trångboddhet och neddragen samhällsservice skapar ändå en upplevelse av övergivenhet i området nordväst om Stockholm. Det visar en ny studie om Järva under coronapandemin.

När Järvaområdet under våren 2020 drabbades hårt av covid-19 riktades medias intresse inledningsvis mot invånarnas språkkunskaper. Hela Järva pekades ut som en ”farlig smitthärd som inte kunde ta till sig information”, enligt en intervjuperson i studien ”Röster från Järva” som publiceras av Delegationen mot segregation (Delmos).

Men när journalisterna började inkludera röster från området blev debatten mer nyanserad, menar Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet. Hon har tillsammans med Suruchi Thapar-Björkert, universitetslektor vid Uppsala universitet, intervjuat företrädare för civilsamhället i Järva samt analyserat nyhetstexter om pandemin som under våren 2020 publicerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Samhällsviktiga yrken

Forskarna kan se att journalisterna ”talar med” snarare än ”om” invånarna i Järva, vilket också gav en annan bild av smittspridningen. Studien visar till exempel att trångboddheten inte togs upp i medierna förrän invånarna själva nämnt detta när de svarade på reportrarnas frågor. Samtidigt förnekade Järvaborna också att det handlade om bristande språkkunskaper.

Många som bor i Järva har dessutom samhällsviktiga yrken som är omöjliga att göra hemifrån, till exempel kör buss, städar sjukhus eller jobbar inom vård och skola.

– Att invånarna får komma till tals är nytt, jämfört med efter upploppen i Järva 2013 som vi tidigare studerat. Vi märker att journalisterna anstränger sig för att inkludera fler röster den här gången. För när vi fokuserar på stigmatiserande retorik, som utgår från att invånarna i Järva saknar kunskap, förvärrar vi en redan dålig situation, säger Karina Villacura.

Skuldbeläggande av Järva

Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert intervjuade även Järvabor efter upploppen och såg då hur unga män från Järva utmålades som ett hot. De jämför detta med att hela området sågs som problematiskt under pandemins första våg 2020.

Nu som då tar intervjupersonerna också upp den nedmonterade välfärden i Järva, och nämner till exempel hur vårdcentral och ungdomsgård har stängt. Forskarna beskriver det som en uppfattning av övergivenhet i förorten. Järvaborna som intervjuats ger också uttryck för bristande förtroende för myndigheter.

Forskarna: Det här behöver göras i Järva

  1. Ökning av civilsamhällesorganisationernas inflytande och legitimitet i Järva
  2. Strukturella reformer av välfärdssystemet
  3. Åtgärder mot stigmatisering av olika områden

– Invånarna i Järva vill bli hörda. Men den här delen av befolkningen inkluderas inte i debatten och den lokalt producerade kunskapen tas inte tillvara. Det leder till brist på legitimitet, förtroende och tillit vilket i sin tur gör en krissituation som coronapandemin svårare att hantera , säger Karina Villacura.

Coronakrisen drabbar alla som bor i Sverige, om än olika mycket. Och kanske kan denna gemensamma, delade erfarenhet öka vår förståelse för varandra, tror Karina Villacura.

– Hur torftigt blir inte livet utan tillgång till kollektivtrafik och bibliotek, utan möjlighet att resa eller för barnen att ägna sig åt fritidsaktiviteter? Det är upplevelser som invånare i Järva har till vardags, även innan pandemin. Nu drabbar det alla. Möjligheten till delad erfarenhet har Järvaborna själva reflekterat kring i våra intervjuer, säger Karina Villacura.

Så här gjordes forskningen

Under 2018 genomförde forskarna fyra månaders intensivt kvalitativt fältarbete i Järvaområdet i Stockholm. Under coronapandemin har de analyserat materialet på nytt. De har också samlat in information från Aftonbladet (13 artiklar), Dagens Nyheter (16 artiklar), Svenska Dagbladet (15 artiklar) och Expressen (16 artiklar) mellan mars och maj 2020 samt intervjuat företrädare för tre organisationer i civilsamhället för att undersöka hur de ser på Järvas situation under pandemin våren 2020.

Vetenskaplig artikel:

Röster från Järva: covid-19, segregation och det vardagliga livet

Kontakt:

Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet, karina.villacura@mau.se

Inlägget Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda” dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Din tankspriddhet är helt normal

Posted on by

Brukar du känna dig disträ, att dina tankar flackar runt på ett oförutsägbart sätt? Nu finns en vetenskaplig förklaring till tankspriddheten. Hjärnans nervceller är helt pålitliga – i sin opålitlighet, visar forskning från Lunds universitet och RISE.

– Fynden har stor betydelse för vår grundläggande förståelse av hur hjärnan fungerar, vilket är viktigt för att förstå hjärnans sjukdomar, men också för framväxten av AI-teknologi och maskininlärning som alltmer inspireras av biologi, säger docent Martin Nilsson vid RISE.

Martin Nilsson och professor Henrik Jörntell vid Lunds universitet, har genomfört studien som nu är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physical Review E. Forskarna menar att svårigheten att behandla hjärnans sjukdomar i stor utsträckning beror på bristande förståelse för hur den fungerar och att fynden lyfter oss till en ny nivå.

Hjärnans internkommunikation

– Hur våra nervceller skapar de elektriska signalerna för inbördes kommunikation är en av de mest centrala frågorna för förståelsen av hjärnans funktion, som ju kan identifieras med flödet av dessa signaler i de stora nätverk som nervcellerna bildar. Ju bättre förståelse av dessa grundläggande mekanismer, desto bättre möjligheter att behandla de sjukdomar som drabbar hjärnan, förklarar Henrik Jörntell.

– Det tekniska genombrottet kom då vi upptäckte en ny matematisk metod för att lösa de ekvationer som beskriver nervcellen. Fastän de tidigare har betraktats som mycket svårlösta kunde vi nu lösa dem blixtsnabbt. Det gjorde att vi kunde korrigera och fullända neuronmodellen genom att analysera stora mängder experimentella data, säger Martin Nilsson.

Reglerad slumpmässighet

Resultaten från studien visar att nervcellerna ofrånkomligen uppvisar en reglerad slumpmässighet styrd av de molekylära mekanismer som genererar de elektriska signalerna. Slumpmässigheten kan bidra till tankspriddhet, men tillåter förmodligen också hjärnan att arbeta mer flexibelt och kreativt vid problemlösning – och paradoxalt nog att den också kan uttrycka sig mer exakt genom att tillåta ‘luddighet’ vid behov.

Vetenskaplig artikel:

Channel current fluctuations conclusively explain neuronal encoding of internal potential into spike trains, Physical Review E.

Kontakt:

Martin Nilsson, matematisk fysiker, docent, RISE, martin.nilsson@ri.se
Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, henrik.jorntell@med.lu.se

Artikeln var först publicerad på RISE:s webbplats.

Inlägget Din tankspriddhet är helt normal dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Hälsoenkät till skolbarn förmedlar normer för hur man ska leva

Posted on by

Enkätfrågor om hur många datorer och badrum man har hemma kan både sporra barn – och väcka skuld.
– En del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, säger Anette Wickström, en av forskarna bakom studien.

Det är vanligt att svenska barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa mäts genom enkäter. En av dem är den internationella undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” som besvaras av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.

Forskarna Anette Wickström och Kristin Zeiler vid Linköpings universitet ville studera enkäten för att se vilka normer som kan förmedlas genom hälsoenkäter, ett område som det inte forskats mycket på. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Children & Society.

– Studien visar att enkätfrågor om föräldrarnas sysselsättning och ekonomiska situation skapar normer om hur man ska vara och vad man ska äga. Våra intervjuer visar också att en del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, eller om man bör svara så att man skyddar sig själv och dem man bryr sig om, säger Anette Wickström, biträdande professor på institutionen för Tema vid Linköpings universitet, som tidigare forskat om normer och ideal i förhållande till hälsa.

Frågor om eget rum och datorer

Enkäter kan ses som ett verktyg för att få reda på hur ungdomar mår. Men de kan också ges en vidare betydelse, där de betraktas som bärare av betydelse och normer. Det var detta teoretiska angreppssätt som forskarnas studie utgick ifrån.

Genom 51 intervjuer med 15-åringar i tre olika skolklasser växte bilden av hur ungdomarna ser på enkäten fram.

Resultatet visade att ungdomarna uppfattar det som att enkäten förmedlar ett budskap om hur man ska leva. Blotta existensen av frågor kring eget rum, antal datorer och badrum i hemmet, uppfattades av vissa ungdomar som ett budskap om att man bör ha dessa saker. Likaså påpekade ungdomarna att enkätfrågor om vikt och kroppen kan väcka negativa funderingar som man tidigare inte haft.

Enkäten gjorde också ungdomarna medvetna om skillnader, främst i fråga om sin familjs ekonomi. Medan vissa ungdomar sa att enkäten gjort dem uppmärksamma på hur bra de har det väckte den hos andra rädsla för att uppfattas som fattiga.

Viktigt hur man själv uppfattar sin status

Det finns ett växande forskningsområde som visar att en persons subjektiva föreställning av sin socioekonomiska status kan spela större roll för hälsa än vad objektiv status gör. Det är i andra ordalag viktigare för din hälsa hur du upplever din inkomst och din status i samhället än vad du faktiskt får i lönekuvertet.

– Ungdomarna berättar att enkäten väcker frågor om status. Om vi vet att den subjektiva förståelsen av ens sociala status kan betyda mer för hälsan än den faktiska situationen, så kan man fråga sig vad den här typen av frågor gör med tonåringarna, säger Anette Wickström.

Frågor som sporrar – och väcker skuld

Ungdomarnas upplevelser av att fylla i enkäten skiljde sig åt. En grupp tyckte att enkäten var rolig och informativ, ett ”facit” på hur man bör leva, vilket sporrade dem att vilja nå nya mål.

Andra tyckte att enkäten var svår att fylla i för att den väckte känslor av skuld, ansvar och underlägsenhet. Denna grupp funderade bland annat på vems ansvar det är att man mår bra. Ungdomarna upplevde att enkäten utgick från att de själva var ytterst ansvariga för – och kunde påverka – sin hälsa. De själva däremot betraktade i stor utsträckning sin hälsa som beroende av yttre faktorer utanför deras kontroll, som dödsfall, missbruk och konflikt i familjen.

Känsliga uppgifter i ett klassrum

Intervjuerna visade också att det var svårt för ungdomarna att få fylla i enkäten i avskildhet. Vissa tonåringar beskrev hur de försökte dölja sitt frågeformulär av rädsla för att klasskompisar skulle råka se, medan andra beskrev hur frågor och svar diskuterades öppet i klassrummet.

Andra ungdomar talade om risken av att påminnas om minnen man inte vill kännas vid när man sitter bland sina klasskamrater. Frågan om vid vilken ålder man första gången hade haft samlag kommenterades av en flicka: ”Om man har blivit utsatt för övergrepp och aldrig haft sex frivilligt, vad svarar man då?”

Anette Wickström menar att resultaten från studien är en påminnelse om att det krävs ständig reflektion kring enkäter och undersökningar.

– Snarare än att tänka att vissa enkäter borde tas bort, menar vi att man bör ta med den här kunskapen när man skapar enkäter. Man måste tänka på hur de designas, distribueras, hur frågor och fördefinierade svar formuleras och om skolor kan erbjuda psykologiskt stöd efter undersökningen. Sen bör man självklart också reflektera över om frågor som rör så här känsliga ämnen måste vara med.

Besvaras av 11-, 13- och 15-åringar

Skolbarns hälsovanor är en internationell undersökning som genomförs i ett 50-tal länder. I Sverige besvaras den av 11-, 13- och 15-åringar vart fjärde år.

Avhandling:

The Performativity of Surveys: Teenagers’ Meaning-making of the ‘Health Behavior in School-aged Children Survey’ in Sweden

Kontakt:

Anette Wickström, biträdande professor vid Linköpings universitet, anette.wickstrom@liu.se

Inlägget Hälsoenkät till skolbarn förmedlar normer för hur man ska leva dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Jorden bildades av millimeterstora småstenar

Posted on by

Rådande teori är jorden uppstod genom kollisioner mellan asteroider som klumpades ihop, och att det tog mellan 30 till 100 miljoner år för Tellus att få sin nuvarande form och storlek. Men, ny forskning visar att vår planet snarare bildades av millimeterstora småstenar som sögs ihop till en himlakropp och att det “bara” tog fem miljoner år.

För cirka 4 550 miljoner år sedan bildades vårt planetsystem ur en roterande skiva av gas och stoft i utkanten av galaxen Vintergatan. I en ny studie från Lunds universitet har ett forskarlag gjort en noggrann analys av meteoriters isotopkompositioner i ett laboratorium och forskarna lanserar nu en helt ny teori om hur jorden bildades.

– Vår studie visar att jorden började som en bebisplanet bestående av is och kol. Men jordens isotopkomposition visar att den sedan drog till sig småstenar, först från inre delen och sedan från den yttre delen av solsystemet, säger Anders Johansen, astronomiprofessor vid Lunds universitet och Köpenhamns universitet.

Betydligt snabbare förlopp

Det är inte bara själva processen kring hur det gick till när jorden bildades som förvånade forskarna. Deras omfattande meteoritanalyser, som jämförts med jordens isotopkomposition, visar också att planetbildningen gick mycket snabbare än vad forskarvärlden tidigare trott.

– Vår modell visar att jorden bildades under fem miljoner år. Sedan tog småstenarna slut. Fem miljoner år låter kanske inte som ett blixtsnabbt förlopp, men det är ju betydligt kortare tid än de 30 till 100 miljoner år som forskarvärlden tidigare räknat med, säger Anders Johansen.

Enligt studien började jorden som en kall protoplanet, en föregångare till en planet, bestående av is och kol. Det var först när den växt till cirka 1 procent av sin nuvarande massa som dess atmosfär blev tillräckligt varm för att isen skulle förångas och organiska molekyler med kol förstöras. I samband med det slutade jorden att öka sitt vatten- och kolinnehåll och började istället suga till sig de knastertorra småstenar som vid tidpunkten susade omkring i solsystemet. Enligt studien bildades även Jupiter och Saturnus genom att fånga in småstenar.

– Mycket tyder på att Mars också var på väg att växa sig riktigt stor. Men då var småstenarna slut och vår röda grannplanet blev inte större än 10 procent av jordens massa, säger Anders Johansen.

Liv i universum

Den nya upptäckten är viktig eftersom den kan påvisa hur mycket vatten och kol – som båda är essentiella för livets ursprung – en planet föds med. Enligt forskarlaget tyder mycket på att jordliknande planeter kring andra stjärnor i Vintergatan bildas med samma sammansättning. Ett typiskt resultat av den nya planetbildningsteorin – småstensteorin – skulle kunna vara att just jordliknande planeter runt andra stjärnor, så kallade exoplaneter, har en yta som består av 70 procent vatten och 30 procent land. Något som väsentligt ökar chanserna att någon gång hitta liv i universum, enligt Anders Johansen.

– Nästa år lanseras den nya generationens rymdteleskop JWST som kommer att bidra till att en mängd nya exoplaneter upptäcks. Det ska bli mycket intressant att studera dessa jordliknande planeter närmare, säger Anders Johansen.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: Center for Star and Planet Formation, GLOBE Institute (University of Copenhagen), Niels Bohr Institute (University of Copenhagen), Space Research Institute (Austrian Academy of Sciences).

Vetenskapliga artikel:

A pebble accretion model for the formation of the terrestrial planets in the solar system, Science Advances.

Kontakt:

Anders Johansen, astronomiprofessor vid

Metaller i sjöar sprids till fåglar på land

Posted on by

Vattenlevande insekter lagrar metaller under sitt larvstadium i vattnet. De flygfärdiga insekterna transporterar sedan de lagrade metallerna upp på land där de hamnar i kroppen på landlevande djur, såsom fåglar, som lever på insekterna.

Kunskap om skadliga ämnens spridning och påverkan i miljön är grundläggande för att kunna utveckla säkra miljökvalitetsnormer och därmed begränsa föroreningars skador i miljön. Effekter av metallföroreningar på land och i vatten har traditionellt sett behandlats separat och man har ofta bortsett från att föroreningar även kan spridas från vatten till land.

Insekter transporterar metaller

Johan Lidmans studier har fokuserat på effekterna av bly- och zinkföroreningar från en nedlagd gruva i norra Sverige och visar att vattenlevande insekter kan transportera en betydande mängd metaller som insekterna lagrat under sitt larvstadium i vattnet till land. Därigenom exponeras även landlevande djur som äter insekterna, till exempel fåglar, för metaller från vattnet.

Tidigare har denna transport, via organismer, sällan tagits i beaktning vid riskbedömningar för landlevande organismer, och enligt Johan Lidman kan tidigare bedömningar i metallförorenade områden underskattat den verkliga risken.

– Vi ser att fågelungar som lever nära förorenade sjöar får i sig en betydande mängd bly från vattenlevande insekter. Om enbart exponering från land inkluderats skulle felaktiga slutsatser om exponeringskällor för fåglarna dragits, säger Johan Lidman, doktorand vid Företagsforskarskolan och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Dessutom minskar födotillgången

Förutom att vattenlevande insekter kan utsätta landlevande fåglar för metaller från vatten, visar Johan Lidman i sin avhandling att metallföroreningar i sjöar även kan påverka födotillgången för insektätande fåglar. Utvecklingstiden för insekterna blir längre och färre vattenlevande insekter kläcker från mer förorenade sjöar, vilket kan skapa en obalans mellan födotillgång och behov och leda till födobrist som kan få negativ påverkan på fåglar, menar Johan.

– Även om fåglarna har tillgång till andra byten visar mina resultat att fågelungarnas hälsa delvis påverkas av tillgången på föda av hög kvalitet, där fjädermygg, dagsländor och nattsländor är att föredra över till exempel spindlar och myror.

Fåglarna äter hellre dagsländor än myror och spindlar. Bild: Johan Lidman.

Studierna visar även att effekterna av metallföroreningar på vattenlevande insekter sker efter larvstadiet, under metamorfosen från vattenlevande larv till flygande insekter. Vanligtvis undersöker forskare endast effekterna under larvstadiet hos vattenlevande insekter, vilket innebär att man bortser från påverkan under metamorfosen och konsekvenserna av metallföroreningar har därmed underskattats.

– Detta kan innebära att miljökvalitetsnormer, som vanligtvis baseras på studier med fokus på larvstadiet, kan vara för högt satta och därigenom inte skyddar organismer i vattenmiljön.

Johan Lidmans externa part i doktorandprojektet har varit Boliden AB.

Om disputationen:

Fredagen den 19 februari försvarar Johan Lidman, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Metals take flight – transport and effects across ecosystems. Svensk titel: Metaller på flykt-transport och effekter över ekosystemgränser.

Avhandling:

Metals take flight: Transport and effects across ecosystems.

Kontakt:

Johan Lidman, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
johan.lidman@umu.se

Om Företagsforskarskolan:

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena vetenskaplig excellens med nytta för samhället och den organisation som samarbetar. Tillsammans byggs ett långsiktigt samarbete kring ett problem som behöver utforskas och doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla forskningsområden och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

Inlägget Metaller i sjöar sprids till fåglar på land dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI