Städerna i Danmark både tätare och grönare

Förtätning och mer grönska i städer har ofta setts som motsatsförhållanden. Men, med hjälp av högupplösta satellitbilder kan forskare tvärtom visa att städerna i Danmark har blivit både tätare och grönare under den 20-årsperiod som studerats.

Tidigare studier har visat på en ökad grönska i landskapet som helhet, men här avslöjas att det har hänt även i områden där det också har blivit en ökad befolkningsförtätning.

– Detta visar att städer i vår klimatzon kan bli både tätare och grönare och vi vet att grönska i städer är viktigt för människors fysiska och mentala hälsa, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Varenda adress i Danmark är med

Forskarna har tittat på bostadsområden i Danmark och tagit med varenda adress i hela landet, över två miljoner adresser. De har undersökt hur många som bor inom en radie av tvåhundrafemtio meter runt varje adress och hur grönt området är.

– Det är ett stort datamaterial, som visar över 20 år av utveckling, 1995 fram till 2016, och vad vi vet är det första gången nationell befolkningstäthet kartläggs utifrån individuella adresspunkter. För att se grönskans utveckling har vi använt oss av satellitbilder, säger Karl Samuelsson.

Förändringar i befolkningstäthet och grönska (A): Århus, (B): Köpenhamn, (C): Odense.

Karl vill här slå ett slag för de fjärranalysmetoder de använt, med högupplösta bilder från satelliter som ständigt blir bättre, där det kommer att bli möjlig att i än större detalj se hur landskapet utvecklas.

– Det ger oss väldigt stora möjligheter inför framtiden att förstå den här typen av trender i större utsträckning.

Klimatförändringarna orsak men också stadsplanering

Även om klimatförändringarna sedan mitten av 90-talet, med ett varmare klimat men också mera nederbörd, förmodligen är det som orsakar den här ökande grönskan, så trycker han på att stadsplaneringen också gjort det möjligt genom att inte bebygga grönytor.

– Det är ett intressant resultat som inte riktigt finns med i diskussionen kring dessa frågor. Att klimatförändringarna, i alla fall på våra breddgrader, antagligen kommer att göra städerna mer gröna i framtiden.

”Viktigt att visa att det går”

Karl säger att det är viktigt att visa att det går att åstadkomma strategiska förtätningar, utan att göra städer så täta att det får negativa folkhälsoeffekter av trängsel och stress, och samtidigt få den positiva effekten av att städerna kan bli grönare på sikt.

Klimatforskare förutspår att vi får mer nederbörd i vår del av världen i framtiden, men också att vädret blir ojämnt, med torrperioder och perioder med väldigt kraftiga regnoväder.

– Framtidens städer skulle kunna bli mer motståndskraftiga om de drar nytta av den ökade grönskan och skapar en grönstruktur som kan klara av den här typen av extremväder.

– Detta betyder inte att klimatförändringarna är bra, de är katastrofala och vi måste fortfarande stoppa dem. Men förhållandevis så ser vi i norden kanske inte lika katastrofala effekter jämfört med vad man kan se på andra platser i världen, säger Karl Samuelsson.

Vetenskaplig artikel:

Residential environments across Denmark have become both denser and greener over 20 years, Environmental Research Letters,

Posted in BMI

Höga utsläpp av växthusgaser från sibiriska inlandsvatten

Utsläppen av växthusgaser från vattendrag stiger i områden där den sibiriska permafrosten tinar. Floder och sjöar i nordliga områden är viktiga källor för utsläpp av växthusgaser till atmosfären, men på grund av få mätningar är nivåerna osäkra. En studie Umeå universitet visar nu att kolutsläppen i västra Sibirien överstiger kolexporten till Arktiska oceanen.

Nordliga områden spelar en nyckelroll i den globala kolcykeln och klimatsystemet. En viktig fråga är graden av mobilisering och kolutsläpp till atmosfären från stora lager av markkol, delvis lagrade i permafrost, vid en ökad uppvärmning av dessa regioner. Vi vet att en del av detta kol exporteras till inlandsvatten och släpps ut i atmosfären, men ändå är dessa förluster dåligt kvantifierade och sällan inkluderade i bedömningar av nutida och framtida koldioxidbalanser. Detta är särskilt viktigt för västra Sibirien, med dess omfattande kollager i torvmark som förväntas påverkas starkt av den globala uppvärmningen.

Provtagning under flera år

Nu har forskare vid Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid Umeå universitet och medarbetare från Ryssland och Frankrike kvantifierat kolutsläppet till atmosfären från inlandsvatten i västra Sibirien. På grund av det svårtillgängliga och stora studieområdet (3,6 miljoner kvadratkilometer vilket är i paritet med Europas yta) genomfördes provtagning av sjöar och floder under flera år.

– Vi samlade in data från representativa sjöar och floder över en sträcka på 2 000 kilometer, inklusive floden Ob – huvudflödet i Arktis största avrinningsområde, förklarar huvudförfattaren Jan Karlsson, professor på CIRC, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Höga kolutsläpp

Baserat på dessa data och information om den geografiska utbredningen av inlandsvatten i regionen visar forskargruppen att kolutsläppen till atmosfären från inlandsvatten i västra Sibirien är höga och att dessa system spelar en viktig roll i den kontinentala kolcykeln.

– Kolutsläppen från inlandsvattnen var nästan tio gånger högre än kolexporten till Arktiska oceanen och nästan hälften av regionens kolupptag på land, säger Jan Karlsson.

Plan terräng ger inlandsvattnet betydelse

Den stora betydelsen av inlandsvatten i västra Sibiriens kolcykel är sannolikt ett resultat av den plana terrängen, menar forskarna. Den leder till en relativt stor utbredning och långa omsättningstider av inlandsvattnen, och därmed gynnsamma förutsättningar för nedbrytning och utsläpp av kol.

Författarna betonar att ytterligare studier av den kopplade kolcykeln för land – vatten behövs för att förbättra förståelsen för regionala skillnader i kolcykeln samt förutsägelser om framtida förhållanden i dessa understuderade och klimatkänsliga områden.

Vetenskaplig artikel:

Carbon emission from Western Siberian inland waters, (Karlsson, J., S. Serikova, S. N. Vorobyev, G. Rocher-Ros, B. Denfeld, O. S. Pokrovsky. 2021), Nature communications

Skadligare mutationer i varmare klimat

Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer.

Naturliga miljöer förändras i en allt snabbare takt på grund av de pågående klimatförändringarna. Det innebär nya livsvillkor för många arter.

– På lång sikt måste organismer anpassa sig genetiskt till dessa snabba miljöförändringar, annars kan de dö ut. Anpassning kan ske genom att mutationer orsakar förändringar i arvsmassan som är fördelaktiga i den nya miljön, men allt som oftast har mutationer negativa konsekvenser för individen som bär på dem, säger David Berger som är forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

I studien, som är ett samarbete med forskare vid Lunds universitet, kombinerades teoretiska modeller av proteiners funktion med resultat från experiment som jämfört vilken effekt mutationer har på ett antal skilda livsformer i olika miljöer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Framkallade nya mutationer

Forskarna gjorde själva experiment på skalbaggar där nya mutationer framkallades, men analyserade också resultat från tidigare liknande studier där både encelliga mikroorganismer så som jästsvampar, bakterier och virus, och flercelliga livsformer som växten backtrav, bananflugor och rundmasken C. elegans, undersökts.

Genom att lägga samman all information kunde forskarna jämföra hur organismerna klarade sig i olika miljöer före och efter att mutationer framkallats. Framför allt ville de veta om miljöer som på något sätt var stressande för individen gjorde att mutationernas skadliga effekter uttrycktes mer eller mindre. Bland annat manipulerades temperaturerna för att ta reda på vilken inverkan det hade.

– Individer med och utan mutationer led lika mycket av den stressiga miljön. Men när vi tittade på de studier som manipulerat temperaturer så fann vi att de individer som bar på nya mutationer led mer än individer utan nya mutationer när temperaturen höjdes, säger David Berger.

Den biologiska mångfalden kan påverkas

Studien tyder på att om IPCC:s beräkningar av en global uppvärmning på 2-4 grader under det kommande århundradet blir verklighet kan det i tropiska arter leda till en fördubbling av nya mutationers skadliga effekter.

FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer som grundades 1988 av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN:s miljöorgan (UNEP). IPCC ska förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv på klimatfrågorna.

– Eftersom mutationer går i arv och även uppstår i varje ny generation skulle en kraftig ökning av deras skadliga effekter få stora konsekvenser för både anpassningsförmåga och de typer av anpassningar som vi kan förvänta oss att se hos organismer om de globala temperaturerna fortsätter att stiga. Våra resultat kan därför vara viktiga för att förstå hur biologisk mångfald påverkas under framtida klimatuppvärmning, säger David Berger.

Vetenskaplig artikel:

Elevated temperature increases genome-wide selection on de novo mutations, (Berger D, Stångberg J, Baur J, Walters RJ). (2021), Proceedings of the Royal Society B.

Kontakt:

David Berger, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitets, david.berger@ebc.uu.se

Inlägget Skadligare mutationer i varmare klimat dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Svenska bönor och ärtor – det mest klimatsmarta vi kan äta

Svenskodlade ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men, om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling och paketering försvinner klimatvinsten snabbt.

Baljväxter såsom ärter, bönor och linser är viktiga i en hållbar kost och bidrar därför med positiva ekosystemtjänster i jordbruket. Baljväxterna är mycket klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein, trots detta kommer endast en procent av svenskarnas proteinintag från baljväxter.

Men vad kännetecknar de mest hållbara alternativen?

Den frågan är viktig att belysa eftersom det finns en stor variation i var och hur baljväxter produceras, förädlas och transporteras. Och trots att ”lokalt” och ”svenskproducerat” är viktiga mervärden för konsumenter så fylls butikshyllorna framför allt med importerade baljväxter som transporteras långt, bland annat från Kanada, USA, Kina och Turkiet. Dessutom finns ingen anläggning för att processa och förpacka baljväxter i tetra i Sverige, utan detta görs istället i Italien.

I en nyligen publicerad studie i tidskriften Sustainable Production and Consumption har en forskargrupp från SLU med hjälp av livscykelanalys utvärderat miljöprestanda hos fem olika svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) odlade ekologiskt och konventionellt. Ärter, lins och trädgårdsböna har sedan jämförts med vanligt förekommande importerade baljväxter i svenska butiker. I jämförelsen mellan inhemska och importerade baljväxter ingick även transporter, förpackning och beredning.

Svenska baljväxter bäst – om de inte förädlas utomlands

Resultaten visade mycket stora skillnader i energianvändning och utsläpp av växthusgaser, vilket framför allt hängde samman med transporterna. Detta gällde särskilt lastbilstransporterna från Italien för ärtor och bönor förpackade i Tetra Recart. Svenskproducerade ärtor som såldes torra och kokades i hemmet hade bara en åttondel så stora klimatutsläpp som importerade baljväxter som processades i Italien. Många av de importerade konventionella baljväxterna utmärker sig med hög användning av kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och skadegörare. Flera av de länder som Sverige importerar mycket baljväxter från har dock ingen eller mycket bristfällig uppföljning av bekämpningsmedelsanvändningen i specifika grödor, vilket gör det svårt att kvantifiera användningen och dess följder. Många importerade baljväxter odlas dessutom i områden där påverkan på den biologiska mångfalden är stor.

– Vi hör ofta att svenskproducerade produkter har bättre miljöprestanda än importerade produkter, och här ville vi undersöka om så är fallet för baljväxterna, säger Pernilla Tidåker, artikelns huvudförfattare. Vi fann att klimatpåverkan är väsentligt lägre för de svenska baljväxterna då de kokas och förpackas i Sverige. Och att svenska baljväxter har mindre negativ påverkan på biologisk mångfald.

Miljövinst att samodla med spannmål

Höga hektarskördar brukar ofta innebära lägre energianvändning och växthusgasutsläpp. Den här studien visar dock att även låga skördar kan ge mycket låg miljöpåverkan om ärter eller linser samodlas med spannmål. Slutsatsen är att såväl inköpare som konsumenter kan göra skillnad genom sina val.

– Svenska bönor och ärtor är bland det mest klimatsmarta vi kan äta, säger Pernilla Tidåker. Speciellt gula och grå ärtor och åkerbönor är något vi borde äta mycket mer av – idag går nästan allt till foder, vilket är en stor förlust energi- och proteinmässigt. Svenskproducerade linser är en annan produkt som faller bättre ut än de importerade i vår jämförelse.

Det är välkänt att baljväxter är värdefulla avbrottsgrödor i spannmålsodling och att deras tillskott av biologiskt fixerat kväve innebär viktiga miljövinster i odlingen. Ändå odlas försvinnande lite baljväxter i Sverige idag, endast på cirka två procent av åkerarealen.

– Genom att denna studie har tydliggjort miljöfördelar med svenskodlade baljväxter kan vi förhoppningsvis se fram emot en ökad konsumtion av svenska baljväxter, som driver på en ökad inhemsk odling av dessa grödor, säger Georg Carlsson, en av medförfattarna.

Artikeln avslutas med rekommendationer för en hållbar produktion och konsumtion av baljväxter:

  • Minimera användningen av kvävegödsel i odlingen.
  • Använda förnybara bränslen.
  • Undvika inköp av baljväxter som odlats i områden med stor negativ påverkan på biologisk mångfald.
  • Köpa torra baljväxter eller baljväxter som kokats och förpackats så nära slutkonsument som möjligt.

Studien finansierades av forskningsrådet Formas.

Vetenskaplig artikel:

Towards sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect the environmental impact of pulses, (Tidåker, P., Karlsson Potter, H, Carlsson, G., Röös, E.) Sustainable Production and Consumption 27, 496-508.

Kontakt:

Pernilla Tidåker, universitetslektor, institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, pernilla.tidaker@slu.se
Elin Röös, universitetslektor och projektledare för Formasprojektet New Legume Foods, institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala,
elin.roos@slu.se

Fotnot:

Mer om forskningsprojektet New Legume foods.

Inlägget Svenska bönor och ärtor – det mest klimatsmarta vi kan äta dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Blommande växter fanns redan på juratiden

Genom att använda nya matematiska modeller och datorsimuleringar på stora register med fossila data har forskare kommit fram till att blommande växter fanns redan på juratiden, vilket är miljontals år tidigare än man hittills trott.

Posted in BMI