Author Archives: admin

Skrivkramp i skolan

Posted on by

Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.

Men det finns ändå skäl att oroas. Segregationen i skolan gör att skillnaderna växer mellan de elever som skriver bra och de som ligger långt efter.

Skriver unga sämre än tidigare generationer?

Frågan är komplex och svår att svara på, det beror på vad man undersöker, säger Maria Westman, docent i didaktik med inriktning mot svenska vid Uppsala universitet.

– Idag har alla tillgång till skrift på ett sätt som är historiskt unikt. Alla har också möjlighet att uttrycka sig offentligt på ett sätt som aldrig tidigare har varit möjligt. Dels i sociala medier men också för att man kan skriva i kommentarsfälten på vilken dagstidning som helst. På så vis vill jag säga att unga skriver mycket mer idag och att de genom att skriva kan delta i samhällsdebatten på ett helt nytt sätt. Demokratiskt sett är det en revolution.

Skrivundervisningen har blivit bättre

Skrivundervisningen på gymnasiet har också förbättrats, framhåller Maria Westman. Tidigare generationer fick vänja sig vid att få ett tomt papper och en rubrik och sedan börja skriva.

– Nu får eleverna lära sig att skriva i olika genrer och för olika sammanhang. Vi vet hur framgångsrik skrivundervisning ska bedrivas och elever får också sådan undervisning. Många studenter är riktig duktiga skribenter redan när de börjar på högskolan.

Men samtidigt finns de som har så svaga kunskaper att högskolestudierna är svåra att klara. De studenterna har Maria Westman också mött.

– Ja för en del blir högskolan tuff. Men vi ska komma ihåg att högskolan har byggts ut enormt. Vi släpper in grupper som inte alls har samma studievana som tidigare när vi hade striktare intagningskrav. Det leder till att vi får ett bredare spektrum av olika nivåer.

Hur många studerar på högskola?

Det har aldrig tidigare varit så många gymnasieelever som fortsätter på högskola och universitet:

  • Av cirka 81 500 elever som gick ut gymnasiet 2018 med behörighet att läsa vidare på högskola, hade 20,1 procent börjat på högskola eller universitet inom ett år.
  • 2013 var motsvarande siffra 21,8 procent och 1998 var den 16,7 procent.
  • 2019 hade 44 procent av befolkningen läst vidare efter gymnasiet. År 2000 var det 28 procent.

Källa: Skolverket, SCB

Maria Westmans bedömning är att studenternas skrivförmåga är bättre på vissa delar och lite sämre på andra. Ofta fokuserar den allmänna debatten på brister i stavning, särskrivningar och hur stor bokstav används, säger hon. Men att kunna skriva handlar också om att förstå en genre eller att hävda sig retoriskt i text, och det är delar som många unga är skickliga på.

Finns det brister, säger hon, så kommer de flesta ungdomar att förbättras när de möter högre krav. Oavsett om det är på en arbetsplats eller på högskolan. Det gäller både dagens 22-åringar och gårdagens.

Det går alltid att bli bättre på att skriva

– Skrivande och att förstå skrivkulturen i den miljö man befinner sig, är något som man måste öva sig i. Det handlar om att komma in i en miljö, lära sig hur den typen av texter ser ut och så småningom lära sig att skriva funktionellt för skrivsituationen. De flesta klarar det om de får möjlighet att öva. Det som är så bra med språkutveckling är att den förbättras under hela livet.

Skrivförmåga mäts inte i några internationella undersökningar vilket gör det svårt att veta exakt vilka brister och förtjänster unga vuxna har. Frågan är knepig, säger Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet och tidigare ansvarig för att tolka de svenska resultaten i läsning, i den stora internationella kunskapsmätningen PISA. Men statusen på eleverna läsförmåga kan ge en fingervisning om hur det står till även med skrivförmågan.

Läsa och skriva hör ihop

– Det är vissa grundläggande saker vi behöver kunna både för att läsa och skriva som förmågan att kunna omvandla bokstäver till ljud. Så när läsförmågan försämras gäller det även skrivförmågan. Enligt PISA gick läsförmågan ner mycket 2012 och var sedan något bättre 2018 men den är fortfarande betydligt sämre än när den första PISA-undersökningen gjordes 2000.

Svenska elever utmärker sig också genom att tillhöra de länder där unga tycker att det är allra tråkigast att läsa. Det framgår av en PIRLS, en annan internationell studie som mäter fjärdeklassares kunskaper och attityder till läsning.

– Då kan man utgå från att eleverna inte tycker att skrivning är kul heller, säger Ulf Fredriksson.

Samtidigt skriver unga sms i massor, de skriver på chattar och i sociala medier. Skrivandet har i hög utsträckning ersatt telefonsamtal och blivit det främsta kommunikationsmedlet.

– Visst skriver ungdomar mycket idag men framförallt är det korta, komprimerade meddelanden med många förkortningar. De texterna saknar ofta djup och ger inte samma träning att uttrycka sig skriftligt som texter gör som kräver mer eftertanke. Risken är att deras språk blir fattigare, mindre nyanserat och mindre utvecklat, säger Ulf Fredriksson.

Men det största hotet mot ungas skrivkunskaper är att skolan blir alltmer segregerad, menar både Ulf Fredriksson och Maria Westman.

Skillnaden mellan skolor har ökat

– Vi vet från PISA-undersökningarna att skillnaden i kunskaper mellan skolor har ökat. Om du har många svaga elever i en klass så innebär det att eleverna sällan ser klasskamrater som är riktigt duktiga, de får inte den stimulansen som det innebär att ha högpresterande kompisar. Ännu värre är att det också kan leda till att läraren vänjer sig vid en lägre nivå och inte ser att man kan ställa högre krav. Det där är ett stort frågetecken inför framtiden, och kan påverka både elevers läsning och skrivförmåga, säger Ulf Fredriksson.

Maria Westman säger att de stora skillnaderna mellan olika grupper av elever i grunden är ett demokratiproblem. Skolan kan inte längre kompensera för att eleverna kommer till skolan med olika utgångsläge.

– Det måste gå att få tillgång till andra språkliga kontexter än bara den man föds in i. Men ju mer segregerad skolan blir desto svårare blir det. Idag riskerar stora grupper elever att aldrig möta den typ av språk man behöver för att klara högskolestudier. Segregationen gör att de fastnar i sin egen språkbubbla. Då blir det svårt att kunna göra en klassresa.

Skrivkris? Nu igen.

Att det finns en skrivkris är ett återkommande larm i media sedan decennier. Det menar Martin Malmström, filosofie doktor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Han har gått igenom synen på skrivande i mediedebatter under 70-talet, 90-talet och 2010-talet.

– Artiklarna följer ofta samma mönster. Första krisropet är relativt neutralt sedan blir formuleringarna skarpare och krisen skildras som allt allvarligare, säger Martin Malmström.

Finns det något gemensamt som är den utlösande faktorn?

– Det finns alltid en bättre grogrund för skrivkris när det finns krisdiskussioner i stort . Under 70-talet riktades mycket kritik mot den nya gymnasieskolan. Då hade alla gymnasiala former för första gången samlats i en skolform och många fler elever kunde gå gymnasiet. En utlösande faktor i krisdiskussionen då var att standarden på undervisningen antogs ha sänkts.

– På 90-talet var grunden för skrivkrisen att skolan förändrades på en rad områden som kommunalisering, friskolereform och skolpeng.

– 2013 startar debatten med att en grupp högskolelärare skriver en artikel som de kallar ett nödrop, för att så många studenter inte klarar högskolans krav på skrivkunskaper. En faktor som kan spela roll är att antalet studenter fördubblades på cirka tjugo år. Kulmen nåddes runt 2010. Det innebar att det fanns en stor spridning av studenternas förkunskaper.

Hösten 2020 var debatten om skrivkris igång igen. Då hade den kommit i gång av ett tv-program som påstod att unga skriver så dåligt att de inte klarar arbetsgivarnas krav.

Vad hängde den debatten ihop med?

– Det är svårt att säga för den är så färsk. Men när det sker samhälleliga förändringar i stort kommer de att bli synliga även i utbildningsinstitutioner. I de senaste skrivkriserna fungerar skrivande ofta som illustration på ett allmänt utbildningsförfall. Kanske beror den senaste skrivkrisen på att utbildning blivit en så het politisk och medial fråga, inte minst eftersom intresset ökat för internationella mätningar som PISA.

Hur påverkar debatten om skrivkris samhället?

– Risken är att när man börjar använda starka begrepp som ”analfabetism” så leder det tankarna fel. Det skapas en föreställning om att allt har blivit väldigt mycket sämre. Men det är inget vi vet och det är svårt att ta reda på. Legitimiteten för utbildningsväsendet i stort kan påverkas negativt och leda till ogenomtänkta reformer.

Finns det skrivkris?

– Det finns en del som inte når upp till samhällets krav på skrivande men det är inte ett nytt fenomen. Om skillnader är större idag jämfört med tidigare, det vet jag inte.

Martin Malmström skriver om synen på skrivkris i sin avhandling från 2017: Synen på skrivande: Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Text. Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Inlägget Skrivkramp i skolan dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Black metal – ett sätt att tala om smärta och ondska i skolan

Posted on by

Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.

– Jag tycker det är intressant hur man kan lära sig att spela musik och bli så vansinnigt duktig utan att ha någon formell skolning. Det säger Ketil Thorgersen, lärarutbildare och universitetslektor i musikpedagogik, och aktuell med envetenskaplig artikel om den svårtillgängliga rockgenren black metal.

Han beskriver musiken:

– Det är en klassisk sättning med sång, bas, gitarr och trummor. Men i form av en slags heavy metal som är så extrem som möjligt med snabba trummor och gitarriff, dissonanta klanger, distorsion och opolerat ljud. Och en sorts högfrekvent skriksång, growlande, som en häxa som skriker.

– Speciellt med black metal är också att musiken ofta är skriven på ett linjärt sätt, som man skrev under barocken, med riff som går mot varandra. Det är inte lika ackordbundet som i många hårdrocksgenrer. ”Det kvittar hur det låter bara det förmedlar ondska”, som en musiker sa.

Musikutövande utanför skolan

Med sin forskning om black metal-rörelsen uppmärksammar Ketil Thorgersen, tillsammans med sin kollega Thomas von Wachenfeldt vid Umeå universitet, det musikaliska lärande som sker genom informella sammanhang, utanför skolans mer formella lärande. Det är en inriktning av forskningen inom musikpedagogiken som blivit allt mer uppmärksammad under de senaste decennierna.

I sin forskning har Ketil Thorgersen intervjuat män mellan 16 och 26 år som spelar i mer eller mindre kända black metal-band. I ett projekt har han också följt ett Stockholmsband under ett års tid. Musikerna beskriver att black metal-musiken står för gemenskap och att hålla på med det man älskar. Men den är också ett sätt att få ut obearbetade känslor och att förmedla budskap som hyllar individens frihet och utvecklingspotential. Och budskapet att religioner och samhället kuvar människan.

– De är kritiska mot hyckleriet i samhället och anser att de ser igenom förmedling av falsk lycka. ”Människan är inte bara god”, sa en informant och menade att black metal är mer ärlig än merparten av de kulturuttryck vi möter.

Lucifer ses som den upplysta

Intervjuerna visar att musikerna är belästa och gärna framhåller vikten av att man läser klassiker som bibeln, Dante och Shakespeare. Musiktexterna, som ofta handlar om det ockulta och mörka, refererar till klassiska verk, filosofi och mytologi.

– Framför allt är det en hyllning av Lucifer som frihetens, nihilismens och ondskans gud. Det är en konfessionell musikstil på så sätt.

Lyssna!

Ketil Thorgersens tips på black metal-låtar:

  1. Mayhem: Freezing moon
  2. Bathory: Hades
  3. Watain: Devil´s blood
  4. Satyricon: Deep calleth upon deep
  5. Burzum: Dunkelheit
  6. Dissection: Black horizons

Lucifer, en av ärkeänglarna som kastades ut ur himmelriket för att han gick emot Guds vilja, och som blev djävulen. Han ses i black metal-texterna som den upplysta, den som vågar ifrågasätta. Det gör honom, den som opponerar sig, till den goda.

– Hatet blir som kärlek och ondskan blir ett sätt att skapa ett vi. En av killarna definierar black metal som just kärlek. Det är nästan omöjligt att få dem att prata om själva spelandet. Istället är det budskapet överlag de vill prata om.

Tar upp mörka och jobbiga känslor

Att kommunicera mörka och jobbiga känslor är något som musikundervisningen i skolan kan lära av black metal-miljön, menar Ketil Thorgersen.

– För många elever skulle kanske musikundervisningen vara mer intressant om den också behandlade tyngre teman. Själva förmedlandet av känslor och det konstnärliga perspektivet hamnar ofta i skymundan.

Det är andra konstarter i skolan som är bättre än musiken på att ta fasta på att eleverna behöver lära sig att kommunicera olika stämningar och känslor, och att bli kompetenta i att uttrycka sig, säger han.

– Jämfört med i till exempel svenskämnet, där eleverna får läsa och skriva om tyngre saker som skilsmässor och mobbning, så ska musiken i undervisningen ofta vara glad.

Leka med känslor och stämningar

Jag menar inte att man ska hålla på med black metal i skolan. Det är för destruktivt för många elever. Men man kan leka med att uttrycka känslor och stämningar och koppla det till vad eleverna önskar att uttrycka och förmedla. Musikundervisningen blir lätt mekanisk, med fokus på musikhistoria och att spela rätt på noter. Det tekniska berättandet blir målet.

Många musiklärare tvingas välja bort att lägga tid på komplexa frågor, men borde istället hjälpa eleverna att navigera i de kontroversiella genrer som de ändå möter, menar han.

– Kursplanen i musik är bra, där ingår att man ska diskutera musiken i samhället. Men som musiklärare är det inte så lätt att hinna med de svåra och jobbiga känslorna. Ju mer destruktiv musiken är, som gangsterrap där texterna är sexistiska och våldsförhärligande, desto mindre behandlas de i undervisningen.

Blod och likdelar på scenen används inte längre

De kontroversiella inslag som förknippades med black metal-rörelsen under 1990-talet, med slaktavfall på scenen och sångare som skar upp sig själv, har idag blivit något av en pastisch, säger Ketil Thorgersen.

– De värsta uttrycken, med blod och likdelar, ser man inte alls lika ofta längre. Det var väldigt teatraliskt. En slags wagneriansk tanke om gesamtkunstwerk som innebär att alla delar av en föreställning arbetar tillsammans för att skapa en känsla av rädsla eller skräck i publiken. Alla sinnen skulle stimuleras, till och med luktsinnet, så musikerna gjorde så att kläderna luktade illa för att få fram den riktigt otäcka känslan.

– Det funkar inte i all evighet utan har förlorat sin chockeffekt. Idag bär de flesta inga konstiga kläder och är jättefina och trevliga människor.

Läs mer om black metal i undervisningen:

Ketil Thorgersen har tillsammans med Thomas von Wachenfeldt skrivit kapitlet You who hate God: Investing in love and hate through the sound of satan

Posted in BMI

Galaktiska kollisioner kan få galaxer att dö

Posted on by

Utan gas bildas inga nya stjärnor och galaxer dör. Med hjälp av teleskopet ALMA har forskare för första gången lyckats observera en galax som är på väg att dö. Forskarna kunde se stjärnbildande gas kastas ut i form av en “tidvattensvans” och orsaken till fenomenet tros vara en kollision mellan två galaxer som smält samman till en.

Inre omställning krävs för yttre hållbarhet

Posted on by

Det är inte bara yttre förändringar inom områden som jordbruk, transporter och byggande som krävs för ett samhälle i ekologisk balans. Allt fler svenska forskare menar att den inre omställningen av våra tankesätt, känslor och värderingar är minst lika viktig.

Trots decennier av debatt och politiska mål kring hållbarhet, har den förändring som krävs i samhället inte skett. Enligt Christine Wamsler beror det just på att fokus främst har legat på yttre faktorer som ekosystem, socioekonomiska strukturer, teknik och politik, både i praktiken och i utbildning och forskning.

Hon är professor vid Lunds universitet och en pionjär inom forskning och undervisning när det gäller att förena hållbarhet med inre omställning. Christine Wamsler ser den inre omställningen som avgörande för att göra samhället hållbart. Hon definierar begreppet som förändringar i människans inre dimensioner, exempelvis vår världsbild, våra värderingar, tankesätt och övertygelser. Det handlar också om relaterade kognitiva och känslomässiga förmågor som självmedvetenhet, medkänsla och empati.

Inre dimensioner en nyckel

– Inre dimensioner är nyckelpunkter för förändring eftersom de ligger till grund för många hållbarhetsutmaningar. De påverkar hur vi relaterar till varandra, andra, miljön och framtiden. Inre omställning kan förstås som frigörandet av människans potential att engagera sig, bry sig och skapa förändring för ett bättre liv, säger Christine Wamsler.

Det finns en stor brist i dagens sätt att förhålla sig till hållbarhet, och människans inre dimensioner försummas. Men nu ökar intresset för inre omställning inom den akademiska världen, menar Christine Wamsler, som tagit initiativ till flera forskningsprojekt och en universitetskurs som undersöker den inre omställningens roll i hållbarhet.

Flera forskningsfält berörs

Det finns en rad teorier och empiriska studier som visar på samband mellan inre omställning och hållbarhet, inom både hållbarhetsforskning och andra fält som social neurovetenskap, psykologi och beteendeekonomi. Det handlar bland annat om upplevt välmående, klimatförändringar, hållbar konsumtion, kopplingen mellan människa och natur, rättvisefrågor samt social aktivism.

Kurs om hållbarhet och inre omställning

Målet med kursen Hållbarhet och inre omställning vid Lunds universitet är att undersöka den inre omställningens roll i hållbarhet, exempelvis inom hållbar konsumtion, klimatanpassning, social aktivism och stadsutveckling. Den ingår i masterprogrammet i miljö- och hållbarhetsvetenskap och har beskrivits av internationella gästföreläsare som unik i världen. Varje vecka möts studenterna i rådslag för att lyssna aktivt på varandras reflektioner kring kursens aktiviteter och innehåll. Det ingår också en frivillig ”praktiklabb” för studenterna med övningar i allt från andningstekniker till mindfulness, medkänsla och meditation.

– Inre omställning kan ses som en förutsättning för att utveckla inre attityder och förmågor som medkänsla, och innebär en fundamental förändring i hur människor tänker på och agerar kring ekonomiska, sociala och ekologiska kriser på både lokal och global nivå, säger Christine Wamsler.

”Det inre och yttre hänger ihop”

Vid Malmö universitet pågår ett nytt forskningsprojekt, Sorg och hopp i omställning, där inre och yttre omställning ses som lika viktiga.

– Det inre och det yttre hänger ihop. Vi behöver komma ifrån den uppdelningen. Den har placerat oss där vi är i dag, säger Li Jönsson, en av de fyra forskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation som deltar i projektet.

I höstas startade arbetet med att samla in och bearbeta fossilfria framtidsvisioner från människor på den skånska landsbygden. Ansvarig för projektet är Kristina Lindström, som berättar att forskarna bland annat vill problematisera den teknikoptimism som ibland blir ett svar på klimatkrisen.

Handlar inte bara om teknisk utveckling

– Vi vill poängtera att omställning inte bara handlar om teknisk utveckling, utan kommer också att innefatta förluster eller uppoffringar. Det är viktigt att erkänna att vissa aspekter av omställningen kommer att vara jobbiga, svåra och kanske innefatta ett slags sorg – och att tillåta det, säger hon.

En viktig inspirationskälla är boken ”Hope and grief in the Anthropocene” av den australiska forskaren Lesley Head, som bland annat beskriver det ”modernistiska hoppet” som idén att teknisk innovation kommer att rädda oss.

– Vi försöker att iscensätta och beskriva ett annat hopp i vårt projekt, säger Li Jönsson.

Det hoppet bygger inte på optimism – något som forskarna menar lätt kan slå över i ett slags förnekelse eller passivitet. Istället handlar det om ett mer riskabelt hopp som inte nödvändigtvis kommer att uppfyllas. De pratar även om hoppet som något en gör, som att odla tillsammans, istället för en känsla som en har.

Workshop om visioner

Tanken med projektet är också att koppla hopp till framtidsvisionerna. Det finns politiska beslut om att Sverige ska bli fossilfritt, och det finns färdplaner för hur näringslivet ska ställa om. Men enligt forskarna saknas visioner av vad omställningen innebär för invånarna.

– Vad finns det för tankar och historier kring det här? Vi ska undersöka tillsammans vad som verkar som hoppfulla framtider, eller vad framtiden behöver göra om. En kan tänka att det är som en kreativ medborgardialog kring det här, säger Li Jönsson.

Utöver att samla in berättelser ordnar forskarna workshoppar med allmänheten, där deltagarna tillsammans skapar fossilfria framtidsvisioner som är mindre knutna till teknikoptimism och som har plats för både hopp och sorg. Den sorgen kan handla om allt från att arter försvinner till att inte längre kunna flyga till Thailand, tänker forskarna. De har bland annat bjudit in deltagare att måla av något de är rädda att förlora, kommer sakna eller önskar bevara i ett framtida fossilfritt samhälle.

Varför forskar ni om förlust och sorg?

– Vi är nyfikna på varför det inte pratas så mycket om uppoffringarna vi behöver göra och vad det spelar för roll att det inte gör det. Vissa saker kan vara jobbiga och svåra att prata om men det kan också vara kulturer som premierar mer positiva berättelser. Just därför är det kanske viktigt också att ta itu med det som är lite jobbigt, säger Kristina Lindström.

Hon tar även upp forskning inom området degrowth, eller nerväxt, som handlar om ett samhälle utan tillväxt. Där är inställningen ofta är att det är bättre att förbereda sig för förlust än att den kommer påtvingad. Annars riskerar förlusten både att bli mer smärtsam och att drabba befolkningen mer orättvist.

Ska bli en utställning

Ett sista steg i projektet blir att gestalta de olika framtidsvisionerna i en vandringsutställning. Att forskningsprojektet lyfter fram berättelser och visioner – som är viktiga komponenter av inre omställning – ser de båda som självklart.

– Berättelser och olika former av gestaltningar kan spela stor roll i arbetet med att skapa visioner för en fossilfri värld. Det är inte bara ett tekniskt problem, säger Kristina Lindström.

Text: Abigail Sykes på uppdrag av forskning.se

Läs mer om Lunds universitets arbete med inre dimensioner, transformation och hållbarhet på webbplatsen

Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

Posted on by

Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.

Hur du formulerar ditt nyårslöfte är viktigt för slutresultatet. Om du väljer att börja med någonting istället för att sluta med någonting så har du större chans att uppnå dina mål. Det är en av slutsatserna som konstateras i världens största experimentella studie kring ämnet nyårslöften. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Studien grundar sig på 1 066 personers nyårslöften årsskiftet 2017/2018 och har genomförts i samarbete mellan Stockholms och Linköpings universitet. Testpersonerna i undersökningen fick formulera sina nyårslöften och delades därefter in i tre grupper. Grupperna fick olika mycket stöd under året – inget stöd alls, lite stöd och mycket stöd. Uppföljning gjordes sedan varje månad under hela året.

Lättare att börja än sluta med något

– Det visade sig att stödet som gavs till testpersonerna inte innebar så stor skillnad när det kom till slutresultatet att hålla sitt löfte under hela året. Det som förvånade oss var resultatet kring hur man utformat sitt löfte, säger professor Per Carlbring, psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Bäst gick det för de deltagare som formulerat ett så kallat ”närmandemål”, alltså ett nyårslöfte som utgår från att man börjar med eller inför något nytt i sitt liv. Sämre utfall har de nyårslöften som är baserade på att man ska undvika eller sluta med något, så kallade ”undvikandemål”.

Men är det så lätt att bara omformulera sitt nyårslöfte, så lyckas man?

Bäst att ersätta ett beteende med ett annat

– Inom många områden kan en omformulering absolut fungera. Lovar du exempelvis att du ska sluta äta godis och gå ner i vikt så har du med allra största sannolikhet större framgång om du istället säger ”jag ska äta frukt flera gånger om dagen”. Därmed ersätter du godis med något nyttigt som förmodligen innebär att du går ner i vikt och därmed kan hålla ditt löfte. Man kan inte sudda ut ett beteende, men man kan ersätta det med något annat. Det kan däremot vara svårare att applicera på löftet ”jag ska sluta röka”, något som man kanske gör 20 gånger om dagen, säger Per Carlbring.

Vetenskaplig artikel:

A large-scale experiment on New Year’s resolutions: Approach-oriented goals are more successful than avoidance-oriented goals, (Oscarsson, M., Carlbring, P., Andersson, G., & Rozental, A., 2020). PLOS ONE