Hålrum i vården av äldre med psykisk sjukdom och funktionshinder

Övermedicinering, fler oplanerade vårdbesök och fler besök inom slutenvården. Flerfaldig sårbarhet med ökad risk för samsjuklighet. Vården fyller inte behoven för äldre med funktionshinder och psykisk ohälsa, visar en studie från Lunds universitet.

I en unik studie från Lunds universitet har hälsan hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa kartlagts. Fokus har varit på affektiv sjukdom och ångestsjukdom.

– Vi har velat undersöka samsjuklighet, nyttjande av vård, läkemedelsanvändning samt ringa in vilka sociala stödinsatser som gruppens speciella skörhet kräver, säger Nadia El Mrayyan, psykiatrisjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet.

I alla dessa delar har mönstren visat sig se olika ut för gruppen äldre med intellektuell funktionsnedsättning respektive gruppen utan.

Ospecificerade diagnoser

Begreppet affektiv sjukdom spänner över vitt skilda diagnoser som depression och bipolär sjukdom, men med gemensamt att det känslomässiga stämningsläget är starkt påverkat. Flera hundra äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och affektiv och/eller ångestsjukdom har jämförts med lika många äldre personer utan IF men med affektiv och/eller ångestsjukdom.

Risken för samsjuklighet visade sig högre för gruppen med IF, med högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv-/ångestproblematik. Resultaten visade också att det ofta var svårt att sätta diagnos. Ofta blev läkarbedömningen av den psykiatriska sjukdomen ”ospecificerad eller annan”.

Svårigheter med att ställa diagnos

– Om patienten dessutom har svårt att själv kommunicera sina besvär blir det en ännu större utmaning att ställa diagnos, konstaterar Nadia El Mrayyan.

Även fysisk samsjuklighet, som fallskador och epilepsi, var högre inom gruppen äldre med IF. De oplanerade vårdbesöken var fler och behovet av slutenvård högre. Studien visar även att gruppen äldre med IF får mer ångestdämpande medicin än motsvarande grupp utan IF. Till personer med IF och ångest förskrevs dessutom mer antidepressiva läkemedel – trots att diagnosen depression inte hade satts.

– Vi ser att beteendeproblematik i kombination med IF av måttlig till svår grad är kopplat till ökad förskrivning av ångestdämpande läkemedel. säger Nadia El Mrayyan.

Omsorgspersonal fångar upp ändrat mående

Gruppen äldre med IF och affektiv och/eller ångestsjukdom bor ofta i bostad med särskild service och har daglig verksamhet, två insatser som beviljas enligt LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Nadia El Mrayyan betonar att omsorgspersonalen har en oerhört viktig roll i att ringa in hälsobehovet.

– Det är de som kan fånga upp ett ändrat beteende och mående och kanske se vad som utlöst det, säger Nadia El Mrayyan.

Hon ser flera vägar till att förbättra hälso- och vårdläget för denna sköra grupp. Det är viktigt att alla i vård- och omsorgskedjan, från beslutsfattande politiker till hälso- och sjukvårdspersonal, uppmärksammar och förstår den särskilda utsattheten.

– Det blir allt fler äldre med IF i världen. Mina resultat visar på ett stort behov av specifika riktlinjer för äldre med IF och psykisk ohälsa. Det behövs bättre redskap för att övervaka hälsan, och särskilt utformade vårdprogram. Jag ser också behov av ett resurscenter med samlad kompetens inom vård av äldre med IF och psykisk sjukdom, säger Nadia El Mrayyan.

Avhandling:

Older people with intellectual disability and affective and anxiety disorders: Comorbidities, healthcare utilisation, pharmacotherapy and frailty factors requiring support and social services

Kontakt:

Nadia El Mrayyan, psykiatrisjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet, nadia.el_mrayyan@med.lu.se

Inlägget Hålrum i vården av äldre med psykisk sjukdom och funktionshinder dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Marknära vindar minskar trots varmare klimat

Ett varmare klimat bör leda till starkare vindar, men en ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att de marknära vindarna i Sverige tvärtom minskat. Anledningen tros delvis vara ökad mängd skog kring väderstationerna.

När klimatförändringarna gör jordens yta varmare, påverkar det också olika väderfenomen som vind och nederbörd. Ytvindar, alltså vindar på upp till 10 meters höjd, är kanske en av de saker som kan påverka vår vardag mest.

– Att förstå hur vindhastigheten förändras är avgörande för samhället när det gäller elproduktion från vindkraftsparker. Ytvindar styr också hur luftföroreningar sprids nära utsläppskällor, som trafik i stadsområden, säger avhandlingens författare Lorenzo Minola vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet.

Än viktigare att förstå menar Lorenzo Minola är extremväder. Extrema vindar kan skada byggnader och skogar, och utgöra en allvarlig fara för människor. Stormen Gudrun 2005 var ett exempel på det.

– Tyvärr är det till stor del oklart fortfarande vad som orsakar förändringar i ytvindandarna, och en orsak till det är att de är svåra att mäta. Nära ytan finns det byggnader och andra hinder som gör mätningarna osäkra, och långtidsmätningar saknas ofta.

Har samlat väderdata från 50-talet

I sin avhandling har Lorenzo Minola använt historiska data från SMHI för att skapa ett dataset med vindhastigheter i Sverige som sträcker sig från 1956 till 2019. Och har lyckats filtrera bort faktorer som inte har med klimatet att göra, en process som kallas homogenisering.

Homogenisering går ut på att med hjälp av algoritmer hitta förändringar som inte har en naturlig orsak, utan beror på att till exempel mätstationen har flyttats. Datan har han sen använt till att utvärdera om våra nuvarande klimatmodeller faktiskt kan göra förutsägelser med avseende på ytvindar.

– Tyvärr kan modellerna inte simulera ytvindarna ordentligt, speciellt inte över den skandinaviska fjällkedjan. Men vi lyckades förbättra simuleringarna och för första gången studera vindarna över vår tidsperiod bättre, säger han.

Förvånande nog hittade de bland annat en sänkning i vindhastigheterna, vilket är tvärtemot vad man skulle kunna gissa utifrån att klimatet blivit varmare. Men den sänkningen varade bara fram till 2003, efter det ser man ingen förändring i ytvindarnas hastighet.

– Sänkningen hänger ihop med förändringar i storskaliga vindar, framförallt den nordatlantiska oscillationen, med beror också på ökad mängd skog kring väderstationerna, säger Lorenzo Minola.

Kontakt:

Lorenzo Minola,

Dags att omfamna mörkret

Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.

Redan på 1800-talet varnade astronomer för himlaglim. Ordet är vackert, men innebörden är dyster. Himlaglim innebär att det ljus människan skapar på jorden slår ut det från avlägsna stjärnor. Stjärnhimlen blir grumlig.

Människan är ett utpräglat ljusberoende djur. Till skillnad från djur som fladdermöss, vissa fåglar och ormar kan vi inte navigera i mörker. Våra ögon är inte gjorda för det.

Så när vi har kunnat, har vi satt upp belysning. Ljusföroreningarna har tilltagit allt eftersom. I Nordamerika och Europa lever i dag 99 procent under en ljuspåverkad himmel. Men det är inte bara stjärnhimlen som störs.

Nattaktiva djur far vilse

Havssköldpaddor är ett välkänt exempel på hur viktigt ljus och mörker är inom djurvärlden. De nykläckta sköldpaddorna söker sig mot gryningsljuset vid horisonten. När gryningen övertrumfas av artificiellt ljus från städer och byar i närheten går sköldpaddorna åt fel håll, och dör.

Under århundraden har de nattaktiva fladdermössen sökt sig till kyrkvindar och kyrktorn. På 1980-talet fanns fladdermuskolonier i två tredjedelar av de undersökta kyrkorna i Västergötland. 30 år senare följde Johan Eklöf och Jens Rydell upp studien. Forskarna klättrade i torn, kröp omkring på vindar och lyssnade på kyrkogårdar. När de var klara hade de bara hittat fladdermöss i en tredjedel av kyrkorna. Förklaringen var entydig. Under den tid som gått mellan undersökningarna hade vissa kyrkor försetts med fasadbelysning, andra inte. Där mörkret bestod bodde fladdermössen kvar.