Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader
Author Archives: admin
Tyst utestängning av ensamstående mödrar
Hemlöshet och fattigdom hos ensamstående föräldrar ökar i Sverige. Värst drabbade är utlandsfödda ensamstående mödrar. När de inte fångas upp av de mätsystem vi har idag, har samhället en oförmåga att se och erkänna deras situation, visar forskning från Malmö universitet.
När Tove Samzelius, doktorand i Socialt arbete vid Malmö universitet, började arbeta för Rädda barnen 2015 lade hon märke till stora skillnader i risk för fattigdom mellan familjer med en förälder och familjer med två svenskfödda föräldrar.
– Sedan 90-talet har fattigdomsrisken tredubblats hos ensamstående föräldrar, och främst mödrar. Genom att lyssna på de drabbade kan vi få en annan förståelse för deras verklighet och vad som gör att människor har svårt att ta sig ur en utsatt situation i det svenska systemet, säger Tove Samzelius.
Starkt individfokus
Under de senaste 20 åren har en trend i hela västvärlden varit att alla ska in på marknaden. Med denna utveckling började det ställas hårdare aktiveringskrav med fokus på individens ansvar – man förväntas lösa sin egen situation.
När socialtjänstens fokuserar på arbetsmarknadsintegrering utan att ta hänsyn till människors prekära boendesituationer så klarar de som har det svårast inte av att på egen hand uppfylla de krav som ställs, visar Tove Samzelius studier.
Allt fler på sekundär marknad
Människor med låg inkomst och korta kötider har svårt att bli godkända på bostadsmarknaden. Dessutom har arbetsmarknadens villkor försämrats avsevärt med exempelvis osäkra anställningsformer. Kombinationen leder till en utestängningsprocess där fler blir arbetslösa eller bostadslösa och hamnar i en sekundär marknad, utanför socialförsäkringssystemet.
Låg inkomststandard, som är ett absolut mått, används i Sverige för att klassa hushåll med låga inkomster. Måttet beskriver hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader som boende, hemförsäkring, barnomsorg, lokala resor och så vidare. Låg inkomststandard innebär att inkomsterna inte räcker för att betala för dessa levnadsomkostnader. I Sverige är det 6 procent av befolkningen som har låg inkomststandard. Källa: SCB (december 2020)
– De som inte kvalificerat sig för a-kassa och sjukförsäkring hamnar i ekonomiskt bistånd. I Sverige var det aldrig tänkt som något människor ska leva på under en längre tid. Men det finns grupper som lever på det. De har aldrig en chans att spara pengar och ta sig in någonstans. Eftersom majoriteten av svenskarna inte har det så, så är det inte en del av majoritetssamhällets förståelse av verkligheten, säger Tove Samzelius.
Tvingats flytta till annan kommun
Kommuner styrs av ekonomiska parametrar med fokus på budget. När man får ner antalet människor med ekonomiskt bistånd så beskrivs det som en framgång. Men minskat antal biståndstagare i en kommun kan bero på att man tvingats flytta till en annan kommun och får ekonomiskt bistånd därifrån. Om det beror på att man fått en bostad eller ett arbete, så följer ingen till exempel upp vilken typ av arbete det är.
När det gäller trångboddhet tittar man på lägenhetsregister, men dessa ger inte en tydlig bild eller förståelse för hur utsatta människor lever på riktigt. Att bo där man inte är skriven är olagligt men Tove Samzelius forskning visar att vissa inte har något val.
Dold hemlöshet
Hon har inte utgått från definitioner av hemlöshet utan från mammornas erfarenheter av att aldrig ha ett stabilt boende. De bor som inneboende eller i svarta andrahandlösningar. Den typen av dold hemlöshet syns inte i statistiken och de får inte hjälp för att läget inte är akut, trots att det kan vara ett olämpligt boende för barnen.
– Ett bostadsproblem och fattigdomsproblem som inte passar in i de mallar och system vi har omvandlas till ett individuellt problem där föräldraskapet blir ifrågasatt för att man inte kan ta ansvar för sin situation. Om vi inte erkänner problemet utan lägger det på individen så stärker vi problematiken snarare än stöttar människor, berättar Tove Samzelius.
Ingenstans att vända sig
När ingen följer upp om de villkor som ställs idag leder till att människor blir självförsörjande så finns det ingen evidens för att arbetssätten gör skillnad och Tove Samzelius forskning visar att det tvärtom gör skada. Enligt Tove Samzelius har vi i Sverige en bild av att vi värnar om ensamstående, kvinnor och barn och det skapar blinda fläckar för att det finns grupper som hamnar utanför.
– När vi pratar om utsatta bostadsområden lyfter vi ofta problem associerade med män, som kriminalitet och våld. Vi fokuserar väldigt lite på kvinnor och barns utsatthet i dessa miljöer, som att bli utsatt för personligt våld i nära relationer, otrygga boendeförhållanden eller att samhället inte kan möta upp de behov som finns när man söker hjälp. Dessa kvinnor har ingenstans att vända sig, Säger Tove Samzelius.
Villkoren har försämrats för alla ensamstående mödrar som inte tillhör över- eller medelklass, men Tove Samzelius menar att utlandsfödda är extra utsatta på grund av fler barriärer som språk, diskriminering, avsaknad av nätverk och andra resurser som kan möjliggöra etablering på bostads- och arbetsmarknaden.
Våld leder till utestängning
Tove Samzelius forskning visar också att utestängningen kan hänga ihop med våldsutsatthet. Det är inte bara i den akuta våldssituationen som man påverkas, utan man behöver stöd även efteråt.
– Förut fick den som hamnade på skyddat boende förtur i bostadsköerna. Så är det generellt inte längre. Istället hamnar man på härbärgen där socialtjänsten inte har insyn. Där kan det också bo våldsamma män och missbrukare. Det finns kvinnor som går tillbaka till sina förövare för de har att välja mellan en kränkande relation med socialtjänsten eller kränkande relation med pappan till deras barn, berättar Tove Samzelius.
Tove Samzelius menar att det handlar om hur socialtjänsten är organiserad. När någons rätt till ekonomiskt bistånd utreds tar man inte hänsyn till andra aspekter. Ska man utreda om någon behöver tillfälligt tak över huvudet så utreder man endast det.
– Tittar man på systemen var för sig så blir det inte lika tydligt hur det drabbar utsatta, man måste titta på helheten.
Fler med låg inkomststandard
Tove Samzelius har i studien följt sju ensamstående mammor under två år i Stockholmsområdet, samt intervjuat ytterligare tio. Hon har även intervjuat yrkesverksamma som möter dessa människor inom sjukvården, vuxenutbildningen och i civilsamhället. Bland svenskfödda ensamstående mödrar har andelen med låg inkomstandard ändrats från 9 procent (1998) till 27 procent (2017), och för utlandsfödda ensamstående mödrar från 20 procent (1998) till 56 procent (2017).
Avhandling:
Kontakt:
Tove Samzelius, doktorand i socialt arbete vid Malmö universitet, tove.samzelius@mau.se
Inlägget Tyst utestängning av ensamstående mödrar dök först upp på forskning.se.
Artificiell intelligens mäter krafter på pyttepartiklar
För att förstå partiklarnas struktur och funktion, hos till exempel virus, celler och i molekylära motor, vill man mäta de krafter som verkar på dem. Fysiker vid Göteborgs universitet har tagit fram en öppen programvara som använder artificiell intelligens för detta.
Att mäta krafter som verkar på mikroskopiska partiklar är mycket viktigt för att förstå hur mikropartiklarna ser ut och hur de fungerar. Det kan till exempel gälla möjligheten att mäta en cells elasticitet, att förstå hur virus rör sig i luften eller hur mikroskopiska motorer fungerar.
Krafter på mikroskopiska partiklar mäts genom att analysera en partikels platshistorik. Detta gjordes tidigare med matematiska formuleringar. Men nu är det möjligt att använda artificiell intelligens för att analysera en partikels platshistorik.
– Med hjälp av avancerade maskininlärningsmetoder, har vi visat att inte bara dessa mätningar kan göras med högre noggrannhet, utan också att de kan tillämpas på ett större antal fall, säger Aykut Argun, doktorand vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.
Programvara, öppen för alla
Forskarna har också tillhandahållit ett programvarupaket som heter DeepCalib, som är öppen källkod så att deras metod kan användas av alla.
Programvaran, som kan optimeras för specifika kraftfält, är baserad på återkommande neurala nätverk som adresserar datamönster som förändras över tiden baserat på konstant feedback, så att de kan lära sig av tidigare händelser för att förutsäga framtiden.
Forskarna planerar nu att utöka DeepCalibs funktioner till mer komplexa biologiska system, till exempel proteiner som rör sig genom blodet.
Vetenskaplig artikel:
Enhanced force-field calibration via machine learning, Applied Physics Reviews
Dåligt självförtroende i relationen triggar pappadepression
Att bli förälder innebär ofta stor lycka, men inte alltid. Föräldraskapet innebär också utmaningar, stress, och är för vissa människor en trigger för depression. En ny studie visar att manlig förlossningsdepression är vanligare hos män som är otrygga i sin parrelation.
Depression drabbar så många som cirka 10-12 procent av de nyblivna mammorna, och minst 8 procent av de nyblivna papporna. Talar man om depressiva symptom är siffrorna ännu högre; då har så många som var fjärde nybliven pappa besvärande symptom, enligt den nya studien som gjorts av av Elia Psouni, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet, och Anna Eichbichler, klinisk psykolog.
Forskarna har också benat i orsakerna bakom varför fäderna mår dåligt. Ofta ser de män som drabbas negativt på sig själva och har en oro över att inte räcka till i nära relationer, något som kan ha sin grund i erfarenheter från barndomen och de egna föräldrarna.
Oro för att inte duga
– Man ser negativt på sig själv, på sina egenskaper och förmågor, samtidigt som man skattar andra människor högt. Det gör att man ständigt oroar sig för att inte duga, att man kommer att göra andra besvikna och – eventuellt – förlora dem, säger Elia Psouni.
Studien har också försökt ta reda på vilken specifik aspekt av bristande självkänsla i nära relationer som utlöser depressionen. Handlar det om relationssvårigheter överlag eller handlar det om en stress över att inte duga som förälder? Svaren visar på det senare.
Om studien
530 pappor deltog i studien. 143 hade depressionssymptom som skulle motivera en remiss för vidare utredning. Av dessa beskrev 43 pappor mycket besvärande symptom och 22 beskrev mycket allvarliga symptom.
– Dåligt självförtroende i nära relationer verkar trigga föräldrastressen, vilket i sin tur triggar de depressiva symptomen, säger Elia Psouni.
En av fem får depressiva symptom
Detta är den andra studien där Psouni och hennes kollegor visar att mer än var femte pappa till barn i åldern 1-18 månader upplever besvärande depressiva symptom. I studien framkom även att män till kvinnor som själva led av förlossningsdepression var överrepresenterade, och att ytterst få hade någon professionell kontakt för att få hjälp.
– Studien visar utan tvekan att föräldrar påverkar varandra, och på vikten av att följa hur föräldrar i olika relationer och familjeformer klarar sig och mår över en längre tid, säger Elia Psouni. Hon och hennes kollegor genomför nu ett flerårigt projekt som följer familjer över tid för att ta fram kunskap om barns och föräldrars mående och utveckling i olika familjeformer.
Vetenskaplig artikel:
Feelings of restriction and incompetence in parenting mediate the link between attachment anxiety and paternal postnatal depression, Psychology of Men and Masculinity Journal (on line publication 2019, i pappersupplagan 2020)
Kontakt:
Elia Psouni, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet, elia.psouni@psy.lu.se
Höghastighetsfilm avslöjar fotsyntesens ultrasnabba protein
Forskare vid Göteborgs universitet har med metoden tidsupplöst kristallografi kunnat följa de otroligt kortlivade förändringar som sker i ett protein vid fotosyntes. Med hjälp av ljuset stabiliseras strukturella förändringar i proteinet inom en tidsskala av pikosekunder. En pikosekund är en miljondels miljondels sekund.
Nästan allt liv på jorden får energi från fotosyntesens kemiska reaktioner. Dessa ljusdrivna reaktioner förekommer i både växter, alger och fotosyntetiserande bakterier.
Med hjälp av detaljerade kristallstrukturer av ett protein kan forskare få mycket information om hur fotosyntetiserande bakterier utför sin biologiska uppgift.
Röntgenfilm visar strukturella förändringar i ett protein
I den aktuella studien, som nu publiceras i Nature, använde forskarna en metod som kallas tidsupplöst kristallografi för att göra en film av de strukturella förändringar som sker inom det protein, som ansvarar för fotosyntesens ljusdrivna kemiska reaktioner i bakterieceller.
Ljus får en elektron (e-) att röra sig från ena sidan av ett fotosyntetiskt reaktionscentrum till den andra (röd pil). Denna elektronrörelse lagrar energi över ett biologiskt membran. Proteinets struktur anpassas som svar (rörliga regioner rödmarkerat).
För att uppnå detta använde de en röntgenkälla i Kalifornien (en så kallad röntgen-frielektronlaser) för att undersöka om strukturella förändringar i fotosyntetiska proteiner förekommer på så kort tid, som det tar ljus att korsa ett avstånd motsvarande tjockleken av ett hårstrå. Anmärkningsvärt nog visade experimenten att proteinet ändrar struktur under den tidsskalan.
Små rörelser i proteinet syntes
Forskarna vid Göteborgs universitet konstaterade att dessa rörelser var mycket subtila, där både elektrongivaren (en kemisk grupp som tar upp ljus och släpper ifrån sig en elektron) och elektronacceptorn (en kemisk grupp två nanometer bort som tar emot elektronen) rör sig mindre än 0,03 nm (1 nm = en miljondels millimeter) på 300 pikosekunder (en pikosekund är en miljondels miljondels sekund).
Dessutom gjorde proteinet en mycket liten strukturändring som bevarar energin i reaktionen genom att förhindra att elektronen går tillbaka till elektrongivaren.
Enligt forskarna visar resultaten hur evolutionen, under miljarder år, har optimerat proteiner som använder energi från solljus till att utföra redoxreaktioner utan att energin går förlorad i processen.
Källan till nästan allt liv
– Fotosyntes är den primära energikällan för nästan allt liv på jorden. Våra strukturella resultat ger ny insikt i hur evolutionen har optimerat elektronernas ljusdrivna rörelser inom fotosyntesen för att uppnå nästan perfekt effektivitet, säger Richard Neutze, professor i biokemi vid Göteborgs universitet och ansvarig för studien.
Vid MAX IV-laboratoriet i Lund bygger Sverige en experimentstation som gör det möjligt för forskare att studera hur proteinstrukturförändringar sker hos andra biologiskt viktiga proteiner med hjälp av samma metoder.
Kontakt:
Richard Neutze, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, richard.neutze@gu.se
Gisela Brändén, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, gisela.branden@gu.se
Petra Båth, postdok, petra.bath@gu.se
Vetenskaplig artikel:
Ultrafast structural changes within a photosynthetic reaction centre (Robert Dods et al.) (Nature).
Inlägget Höghastighetsfilm avslöjar fotsyntesens ultrasnabba protein dök först upp på forskning.se.