Author Archives: admin

Nyttiga insekter gynnas av mångfald på grödor och variation i landskapet

Posted on by

Genom att odla fler grödor kan vi gynna nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns till exempel skog och hagmark i landskapet. Studien från SLU genomfördes i Skåne.

Många insekter och spindlar trivs dåligt i det intensivt brukade odlingslandskapet eftersom utbudet av föda, övervintringsplatser med mera är för skralt. Med olika grödor på fälten skapas en mosaik av livsmiljöer och resurser. Ett exempel är att raps, klöver och åkerböna ger mat till bin under en större del av säsongen än om bara en blommande gröda finns i området. Tidigare forskning pekar på att fler grödor borde gynna de nyttiga krypen, men trots den stora potentialen har sambanden inte undersökts tillräckligt i fältstudier. En färsk studie som letts av SLU-forskare

Klimatförändringar trolig orsak till ullhåriga noshörningens utdöende

Posted on by

Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen vid slutet av den senaste istiden har ofta tillskrivits människans expansion över världen. Ny genforskning visar att åtminstone den ullhåriga noshörningens utdöende kan ha haft andra orsaker.

– Den ullhåriga noshörningen hade gener som var anpassade till ett kallt klimat, och vi ser ingen minskning i antalet individer i samband med att människan dyker upp i nordöstra Sibirien. Klimatförändringar vid istidens slut är därför en troligare orsak till artens utdöende än mänsklig påverkan, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Blev för varmt när istiden tog slut

Genom att för första gången kartlägga den ullhåriga noshörningens arvsmassa fann forskarna att den ullhåriga noshörningen hade en stabil populationsstorlek och hög genetisk variation ända fram till bara några tusen år innan den försvann från Sibirien. Detta tyder på att utdöendet gick snabbt. När istiden tog slut blev temperaturen troligen för hög för de arter som var anpassade till ett kallt klimat.

– Man trodde ursprungligen att människor dök upp i nordöstra Sibirien för fjorton eller femton tusen år sedan, ungefär vid samma tidpunkt som den ullhåriga noshörningen försvann. Men nyligen har flera mycket äldre platser för mänsklig bosättning upptäckts, varav den mest kända är cirka trettiotusen år gammal. Och vi ser faktiskt tvärtom en ökning av antalet ullhåriga noshörningar under denna period, säger Love Dalén.

För att undersöka hur antalet noshörningar i Sibirien förändrades över tid studerade forskarna dna från vävnads-, ben- och hårprover.

Dna från tretton noshörningar

– Genom att extrahera och sekvensera dna kunde vi kartlägga hela arvsmassan från Tretton noen individ, samt mitokondriernas dna från ytterligare 13 individer, vilket gjorde det möjligt att titta tillbaka i tiden och undersöka hur populationsstorleken förändrades, säger Edana Lord, doktorand vid Centrum för paleogenetik.

Arvsmassan är den totala dna-koden som finns i en organism, och innehåller hos däggdjur flera miljarder bokstäver. Mitokondrierna är cellernas små kraftverk vilka har en egen, mycket mindre, DNA-molekyl som är cirka 16 000 bokstäver lång. Genom att mäta den genetiska variationen kunde forskarna även uppskatta hur genetiskt livskraftig den ullhåriga noshörningen var under tiotusentals år innan den dog ut.

– Vi fann att antalet noshörningar ökade i samband med en kall period för ungefär 29 000 år sedan. Därefter verkar populationen ha varit stabil och den hade även en låg grad av inavel fram till några tusen år innan utdöendet, säger Nicolas Dussex, postdoktor vid Centrum för paleogenetik.

Hudreceptorer kände av temperaturen

Kartläggningen av den ullhåriga noshörningens arvsmassa avslöjade också genetiska anpassningar som troligen hjälpte arten att frodas i kallt klimat. En av de genvarianter forskarna identifierade, en typ av receptor i huden som känner av varma och kalla temperaturer, har också hittats hos den ullhåriga mammuten. Anpassningar som dessa stödjer hypotesen att den ullhåriga noshörningen, som var särskilt anpassad för det kalla sibiriska klimatet, kan ha minskat i antal på grund av en kortare värmeperiod kallad Bølling-Allerød. Perioden sammanföll med artens utdöende i samband med att den senaste istiden närmade sig sitt slut.

– Sammantaget gör våra analyser att vi kopplar den ullhåriga noshörningens utdöende till klimatet snarare än till mänsklig påverkan, även om mänsklig påverkan inte kan uteslutas. Det är viktigt eftersom det tydliggör klimatets roll i samband med arters utdöende, säger Edana Lord.

Rekonstruktion av en ullhårig noshörning, i ett förhistoriskt landskap i norra Spanien. Bild: Mauricio Antón / CC

De sista 4500 åren innan utdöendet

Forskargruppen hoppas att framöver kunna studera dna från ytterligare individer som levde under de sista 4 500 åren innan utdöendet, i syfte att undersöka vad som hände under den tidsperiod som ledde fram till att arten försvann.

– Det vi vill göra nu är att kartlägga arvsmassan från fler noshörningar som är mellan arton och fjorton tusen år gamla, för de måste ju börjat minska i antal någon gång, säger Love Dalén.

Forskargruppen studerar även andra djur som levde i Sibirien vid den senaste istidens slut, för att undersöka hur klimatförändringarna påverkade dem.

– Vi vet att klimatet förändrades mycket, men frågan är hur mycket olika arter påverkades och vad de hade gemensamt, säger Love Dalén.

Vetenskaplig artikel:

[lnguage lang=’en’]Pre-extinction demographic stability and genomic signatures of adaptation in the woolly rhinoceros[/language] , Current Biology,

Posted in BMI

Miljoner att spara om artros behandlas via app

Posted on by

– Artrosbehandlingen i studien är densamma som vid klinik, och följer Socialstyrelsens riktlinjer. Det enda som är nytt är att den levereras digitalt istället, vilket underlättar att kontinuerligt följa patienterna, något som är viktigt vid kronisk sjukdom, säger Håkan Nero, fysioterapeut och en av forskarna bakom studien.

– Kan behandlingen via app dessutom levereras billigare och med större effekt, vilket resultaten i denna studie föreslår, så är det såklart ännu bättre.

I studien jämfördes två behandlingsalternativ för personer med knä-eller höftartros.Digital artrosbehandling och traditionell behandling av artros på klinik. Kostnaderna sammanställdes för patientbesök, administration, träning och utbildning av fysioterapeuter, samt kostnader för patienten i form av resor och frånvaro från arbetet. Dessutom gjordes en kostnadseffektanalys, där man undersökte respektive behandlingsalternativs resultat på smärta.

Mindre smärta för pengarna

– Det visar att det digitala behandlingsprogrammet för artros kostar cirka 25 procent av det traditionella behandlingsprogrammet. Det digitala är även mer kostnadseffektivt sett till effekten på patientens smärta, vilket innebär att man uppnår högre positiv effekt på smärta per spenderad krona. Studien visar också att om hälften av de patienter som fått standardbehandling istället skulle gått det digitala programmet, skulle det gå att spara cirka 87 miljoner kronor per år.

Uppföljning av tidigare studie

Den aktuella studien är en uppföljning av en tidigare studie om digital behandling av artros som forskarna publicerade våren 2020. I den fick 500 patienter från hela landet med artros i knä eller höft under en längre tid dagligen nya övningar och lektioner via en app i sin mobiltelefon. Veckovis fick patienterna digitalt rapportera sina resultat av övningarna.

Efter 6 månader hade patienterna med hjälp av de enkla övningarna, som de fick för att stärka muskulaturen kring området med artros, i genomsnitt nästan halverat sin smärta. Dessutom hade den fysiska rörligheten förbättrats i genomsnitt 43 procent för hela gruppen. Även de patienter som fortsatte programmet upp till ett år visade lika bra resultat. Något som överraskade forskarna.

– Vi förväntade oss att patienterna skulle bli bättre, men inte att de skulle bli så bra. Det visar att det går utmärkt att behandla kronisk sjukdom som artros med hjälp av digital teknik, sa Håkan Nero i samband med att studien publicerades.

Läs artikeln App hjälper att halvera smärta vid artros (5 mars 2020)

Dofter avslöjar vilken skog som är viktigast att bevara

Posted on by

Skogsområden så opåverkade av mänsklig aktivitet att de i stort fungerar som urskog, är livsviktiga för den biologiska mångfalden. System med doftfällor för nyckelarter, skulle snabbt kunna identifiera denna speciellt skyddsvärda skog, menar forskare vid Högskolan i Gävle.

– Det finns väldigt få orörda skogar kvar, och för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden måste vi rädda de områden där den biologiska mångfalden är som värdefullast, säger Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle.

Naturskog kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. I Norrbotten beräknas bara en tusendel av den skog som fanns för 100 eller 200 år sedan finnas kvar.

Insekter går på lukten

Genom att identifiera feromoner för sällsynta arter, de osynliga, ofta artspecifika dofter honorna sänder ut för att locka hanar, kan forskarna använda enkla system som på ett snabbare och billigare sätt avslöjar om en skog innehåller nyckelarter som indikerar att skogen har höga biologiska värden.

– Insekter är ju ganska små och ser ofta inte längre än någon meter och inte kan de gå in på Tinder heller, så de använder dofter för att finna varandra, säger Nils Ryrholm.

När vi utvecklar system med konstgjorda doftämnen för de här nyckel- och indikatorarterna, förklarar han, kan en person utan spetskompetens på en sommar undersöka 100 skogar genom att sätta ut små fällor och då se vilken skog som är biologiskt mest värdefull.

Naturskog, kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. Bild: Nils Ryrholm

Urskog versus naturskog

Urskog är skog som aldrig har utsatts för mänsklig beröring som jordbruk och skogsbruk, annat än enstaka träd. Motsatsen är kulturskog, ett resultat av skogsplantering. Kulturskog är ofta artfattig och domineras av ett enda trädslag som är planterad samtidigt. Ett mellanting är naturskog, skog som inte har utsatts för mänsklig verksamhet på 150 år. Urskogarna i världen blir allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning och jordbruk.

I Sverige finns 85 000 hektar urskog, ungefär 0,3 procent av den totala skogsarealen. Det mesta av urskogen finns i de fjällnära områdena, men det finns exempel på urskogsliknande områden nära tättbefolkade orter, till exempel Tyresta nationalpark utanför Stockholm.

De arter som hotas på grund av för lite skog med urskogsegenskaper är framförallt