Author Archives: admin

Digitala klick ska riva språkbarriärer inom mödrahälsovården

Posted on by

Kommunikationsproblemen i mödrahälsovården blev extra synlig 2015, i samband med flyktingvågen. Nu ska språkstödet Sadima hjälpa gravida kvinnor med begränsade kunskaper i svenska att ta till sig information från barnmorskan, till exempel vid akuta besök då tolk saknas.

Det digitala språkstödet Sadima ska underlätta kommunikationen mellan barnmorskor och kvinnor med begränsade kunskaper i svenska i mödrahälsovården. Sadima har utvecklats av ett tvärvetenskapligt forskningsteam på Linnéuniversitetet tillsammans med barnmorskor i Region Kalmar län.

Språkstödet är avsett att användas av barnmorskor när de möter arabisktalande och engelsktalande gravida kvinnor som har begränsade kunskaper i svenska. Tanken är att det ska fungera som ett komplement till tolk eller användas när tolk saknas, exempelvis vid akuta besök. Stödet är en webbsida som nås via smarta telefoner, pekplattor och datorer.

Förbereda inför förlossningen

Genom Sadima får barnmorskan hjälp att kommunicera information på arabiska och engelska, till exempel ställa frågor om kvinnans personliga och medicinska bakgrund, berätta om undersökningar och förbereda kvinnan inför förlossningen. Allt material finns på arabiska, engelska och svenska och är evidensbaserat och kvalitetssäkrat. Genom att klicka på en svensk mening läses den upp på arabiska, engelska eller svenska, och den gravida kan välja mellan olika svarsalternativ eller skriva in sitt svar på barnmorskans fråga. Inga svar sparas på webbsidan.

Språkstödet Sadima är en webbsida som nås via smarta telefoner, pekplattor och datorer.

Sadima vill lösa ett kommunikationsproblem i mödrahälsovården, när gravida kvinnor med begränsade kunskaper i svenska inte kan tillgodogöra sig den information som de får av barnmorskan. Problemet blev extra synligt under 2015 i samband med att många flyktingar kom till Sverige, och mödrahälsovården fick ta emot ett ökat antal gravida som inte förstod svenska. En följd blev att det uppstod en brist på tolkar med rätt kompetens.

– Med Sadima kan barnmorskorna vara säkra på att de ger rätt information till kvinnorna, säger Gunilla Byrman, projektledare.

Egenmakt för kvinnorna

– Det har också framkommit att de tolkar som mödrahälsovården anlitar ibland talar en arabisk dialekt som kan vara svår att förstå, och ibland har de bristande kunskaper om det som de förväntas översätta. Ett annat hinder är att de flesta tolkar är män, vilket många kvinnor inte känner sig bekväma med. Så Sadima skapar egenmakt för kvinnorna och ökar jämlikheten mellan kvinnor i vården, säger Gunilla Byrman.

Sadima är ett resultat av två forskningsprojekt med finansiering från Familjen Kamprads Stiftelse och Vinnova. I projekten har forskare inom vårdvetenskap, svenska språket och hälsoinformatik samarbetat med barnmorskor i Region Kalmar län.

– Från början var målet att göra ett språkstöd för barnmorskor som möter arabisktalande kvinnor. Men projekten utvecklades och nu finns även en engelsk version av språkstödet, säger Jean Stevenson-Ågren, projektmedarbetare.

Sadima är gratis att använda och finns tillgängligt på internet, https://sadima.lnu.se

Kontakt:

Gunilla Byrman, professor i svenska språket, gunilla.byrman@lnu.se

Inlägget Digitala klick ska riva språkbarriärer inom mödrahälsovården dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Nytt sätt att kartlägga hjärnans olika områden

Posted on by

Forskare vid Karolinska institutet har kartlagt en mushjärna på molekylär nivå. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, och till exempel identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid psykiska och neurologiska sjukdomar, menar forskarna bakom studien.

Ökat välbefinnande hos äldre trots pandemin

Posted on by

I början av covid-pandemin ökade välbefinnandet hos svenskar mellan 65 och 71 år, jämfört med föregående fem år. Och de som undvek sociala kontakter mådde bättre än de som inte gjorde det. Det visar en ny studie från AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet.

AgeCap-forskarna Marie Kivi, Isabelle Hansson och Pär Bjälkebring, alla på psykologiska institutionen, samlade under en vecka i slutet av mars och början av april in data från 1 071 äldre. Studien är en del av HEARTS-projektet som sedan 2015 följt personer födda mellan 1949 och 1955.

Forskarna mätte livstillfredställelse, ensamhet, ekonomisk tillfredsställelse och självskattad hälsa, vilket är fyra olika aspekter av välbefinnande. Studien visar en ögonblicksbild av de tidiga effekterna av pandemin.

– Om pandemin drar ut på tiden, eller om det blir en andra våg av smitta kan sambanden förändras, säger Pär Bjälkebring.

Ökad självskattad hälsa

Den självskattade hälsan var den faktor som avvek mest från tidigare mätningar.

– Studien visar en gradvis nedgång i självskattad hälsa mellan 2015 och 2019, men en ökning i årets mätningar. Det betyder att deltagarna skattade sin hälsa på motsvarande nivå som för fem år sedan, säger Isabelle Hansson.

– Det kan handla om en kontrasteffekt. Det kan vara så att de äldre jämför med hur dålig hälsan hade kunnat vara, om de till exempel hade haft covid-19, och då tycker de sig må ganska bra, säger Marie Kivi.

De som är över 70 oroade sig dessutom mindre för sin ekonomi och de undvek sociala kontakter i högre utsträckning än de mellan 65 och 69. Däremot fanns inga skillnader mellan dem över och under 70 vad gäller oro för den egna eller närståendes hälsa.

70-plussarna oroar sig mindre

– Det är viktigt att poängtera att de som är över 70 inte sitter hemma och är rädda. De oroar sig faktiskt mindre och de gör faktiskt mer för att inte bli smittade. Det är ju en perfekt kombination, säger Pär Bjälkebring.

Forskarna betonar att det krävs ytterligare studier för att förstå sambanden.

– Vi kommer att fortsätta att samla in ännu mer data. Pandemin är ju inte över, så vi vet inte vilka de långsiktiga effekterna blir. Nästa år kanske det återgår till det normala eller så får vi se en stor nedgång i den självskattade hälsan. Kanske får vi sen någon form av känslomässig utmattning, när människor inte orkar vara oroliga eller börjar må dåligt av en lång tids isolering, säger Isabelle Hansson.

Alla påverkas av pandemin

Även om alla inte blir sjuka i covid-19, så är det viktigt att komma ihåg att alla påverkas psykologiskt av pandemin. En viktig lärdom av studien är att inte dra alla människor i en grupp, till exempel äldre, över en kam. Variationen inom gruppen är stor. Olika äldre behöver olika former av hjälp och vissa behöver ingen hjälp alls.

– Det finns mycket åsikter om hur äldre mår och vad pandemin leder till för dem. Det viktiga är att insatser är underbyggda med vetenskapliga fakta, säger Pär Bjälkebring.

Han betonar att han och hans kollegor inte vill dra några slutsatser om Sveriges strategi har fungerat eller inte.

– Det är inte det vi har undersökt, och vi kan helt enkelt inte dra såna slutsatser från vår studie.

Majoriteten av de tillfrågade oroade sig för covid-19 på något sätt

• 44,9 procent oroade sig för sin eller sina näras hälsa.
• 69,5 procent oroade sig för att viktiga samhällsfunktioner skulle påverkas.
• 25,1 procent oroade sig för sin eller sina näras ekonomi.
• 86,4 procent sa att covid-19 innebar en stor risk för människors hälsa, säkerhet och välmående.
• 42,3 procent trodde att risken att bli sjuk var hög.
• 71,2 procent sa att de undviker kontakter med andra i syfte att minska smittspridningen.

Deltagarnas livstillfredställelse var oförändrad jämfört med tidigare år, samma sak gällde ensamhet. Däremot ökade den självskattade hälsan och ekonomiska tillfredsställelsen 2020 jämfört med tidigare år.

Mer oro för hälsa och ekonomi var relaterat till lägre välbefinnande i alla de fyra mått som forskarna använde (livstillfredsställelse, ekonomisk tillfredsställelse, självskattad hälsa och ensamhet). Samtidigt rapporterade de som oroade sig mer för de samhälleliga konsekvenserna högre välbefinnande än de som oroade sig i mindre utsträckning. Även de som angav att de undviker nära kontakter med andra hade högre välbefinnande jämfört med de som inte hade minskat sina kontakter med andra.

Vetenskaplig artikel:

Up and about: Older adults’ wellbeing during the COVID-19 pandemic in a Swedish longitudinal study. (Kivi, M., Hansson, I., & Bjälkebring, P. (2020)) The Journals of Gerontology: Series B

Kontakt:

Pär Bjälkebring, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, par.bjalkebring@psy.gu.se

Inlägget Ökat välbefinnande hos äldre trots pandemin dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Molekylbygge banar väg för bättre elektronikmaterial

Posted on by

Indiumnitrid är ett mycket lovande material för användning i elektronik, men svårt att tillverka. Forskare vid LiU har utvecklat en ny molekyl med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet, vilket kan öppna upp för att använda indiumnitrid i exempelvis högfrekvenselektronik.

Bandbredden vi använder i dag för trådlös dataöverföring utnyttjas snart till sin fulla kapacitet. Om mängden data ska kunna fortsätta öka, behöver bandbredden ökas med fler frekvenser. Kanske kan materialet indiumnitrid vara en del av lösningen.

– Eftersom elektroner rör sig väldigt lätt genom indiumnitrid, innebär det att man kan skicka elektroner fram och tillbaka genom materialet i mycket hög hastighet och skapa signaler med väldigt hög frekvens. Det gör indiumnitrid lämpligt att använda i högfrekvenselektronik, exempelvis för nya frekvenser för trådlös dataöverföring, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.

Indium och kväve

Indiumnitrid består av metallen indium och kväve. Det är ett halvledarmaterial, och kan därför användas för att göra transistorer, vilka är grunden för all elektronik. Problemet är att det är svårt att göra tunna filmer av indiumnitrid. Tunnfilmer av liknande halvledarmaterial skapas ofta med den beprövade metoden CVD (chemical vapour deposition), där temperaturer mellan 800 och 1 000 °C används. Men om man värmer indiumnitrid över 600 °C bryts det ner i sina beståndsdelar, indium och kvävgas.

Forskarna bakom den aktuella studien har i stället använt en variant av CVD-metoden som kallas atomlagerdeponering (ALD), som fungerar vid lägre temperaturer. De har utvecklat en ny molekyl, en så kallad indiumtriazenid. Ingen hade forskat på sådana indiumtriazenider tidigare och LiU-kemisterna fann snart att triazenidmolekylen har stor potential som startmaterial vid tillverkning av tunnfilmer.

Jämfört med tidigare testade molekyler bytte forskarna ut kolatomer mot kväveatomer, och fick en molekyl med en indiumatom i mitten, omgiven av tre molekylfragment, där tre kväve bildar en ”brygga” (triazenid).
Karl Rönnby

Ren från föroreningar

De flesta elektronikmaterial måste skapas genom att tunnfilmen växer på en yta som styr hur strukturen på kristallen i elektronikmaterialet blir, så kallad epitaxiell tillväxt. Forskarna visar att det är möjligt med epitaxiell tillväxt av indiumnitrid om kiselkarbid används som substrat, något som inte visats tidigare. Dessutom är indiumnitriden som de skapar på det här sättet mycket ren från föroreningar och bland den bästa indiumnitriden i världen.

– Molekylen som vi har skapat, en indiumtriazenid, öppnar upp för att använda indiumnitrid i elektronik. Vi har visat att man kan göra indiumnitrid på ett sätt som gör att den blir tillräckligt ren för att man verkligen ska kunna prata om den som ett riktigt elektronikmaterial, säger Henrik Pedersen.

Dessutom gjorde forskarna en annan upptäckt. Den rådande synen inom ALD-fältet är att molekylerna inte ska reagera eller sönderdelas på något sätt i gasfasen. Men när forskarna varierade temperaturen under beläggningsprocessen upptäckte de att det fanns inte bara ett, utan två temperaturintervall där processen var stabil.

Mindre fragment i gasfasen

– Indiumtriazeniden bryts ner till mindre fragment i gasfasen vilket ger en bättre ALD-process. Det är ett paradigmskifte inom ALD att använda molekyler som inte är helt stabila i gasfasen. Vi visar att om vi låter vår nya molekyl brytas ner lite i gasfasen blir slutresultatet bättre, säger Henrik Pedersen.

Forskarna utforskar nu liknande triazenidmolekyler med andra metaller, vilket gett lovande resultat för att skapa molekyler för ALD även med dessa metaller. Studien har genomförts tillsammans med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och Carleton University i Ottawa, Kanada.

Vetenskaplig artikel:

An Situ Activation of an Indium(III) Triazenide Precursor for Epitaxial Growth of Indium Nitride by Atomic Layer Deposition. Chemistry of Materials.Nathan J. O’Brien, Polla Rouf, Rouzbeh Samii, Karl Rönnby, Sydney C. Buttera, Chih-Wei Hsu, Ivan G. Ivanov, Vadim Kessler, Lars Ojamäe och Henrik Pedersen.

Kontakt:

Henrik Pedersen, professor, henrik.pedersen@liu.se

Inlägget Molekylbygge banar väg för bättre elektronikmaterial dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Alltmer polariserat förtroende för forskning

Posted on by

Svenska folket har fortsatt högt förtroende för lärosäten och forskare. Samtidigt finns tydliga tecken på en pågående polarisering där faktorer som utbildningsnivåer och partisympatier påverkar förtroendet. Den faktor som har störst enskild påverkan är utbildningsnivå, där högutbildade uppvisar störst förtroendet, enligt en rapport från Vetenskap & Allmänhet.

Förtroendet för Sveriges lärosäten och forskare ökar något i resultaten från den senaste årliga SOM-undersökningen, som genomfördes hösten 2019. I mätningen uppger 60 procent av svenskarna att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för hur landets universitet och högskolor sköter sitt arbete. Andelen med ett ganska eller mycket stort förtroende för forskares arbete ligger på 66 procent.

Lägst förtroende hos SD-sympatisörer

I resultaten döljer sig dock en pågående polarisering mellan olika grupper. Skillnaderna ses främst mellan olika utbildningsnivåer och partisympatier. Högutbildade har genomgående ett större förtroende för forskning och forskare, och är mer villiga att satsa pengar på forskning. Sett till partisympatier kan tre grupper urskiljas, där de som sympatiserar med (mp), (l), (c) och (v) har högst förtroende, följt av anhängare till (s), (m) och (kd) – medan den tredje gruppen utgörs av sympatisörer till (sd), som – oavsett utbildningsnivå – har klart lägst förtroende för forskning och forskare.

– Den ideologiska och politiska polariseringen av förtroendet för forskning och forskare har pågått under en längre tid. Vi ser också att fler och fler uttrycker “intensiva åsikter”, alltså att de uppger ett mycket stort eller ett mycket litet förtroende, säger Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och författare till rapporten.

Dålig hum om humaniora

Humaniora är, liksom tidigare år, det forskningsområde som svenskarna säger sig ha minst förtroende för. En viktig förklaring till de låga förtroendesiffrorna är att en dryg tredjedel anger att de saknar uppfattning om sitt förtroende för forskning inom humaniora. Den politiska polariseringen är också särskilt tydlig när det gäller synen på humanistisk forskning.

– Varför har människor så dålig hum om humaniora? Vi håller nu på med en särskild studie för att ta reda på vad som kan ligga bakom den här bristen på förtroende och på uppfattning, om just humanistisk forskning, säger Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet.

Rapporten är baserad på resultat i 2019 års SOM-undersökning och är skriven av Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Undersökningen skickades under hösten 2019 ut till ett riksrepresentativt urval på 3 500 personer i åldern 16–85 år bosatta i Sverige. Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, där VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 följer svenska folkets syn på forskning och vetenskap. Undersökningen genomförs med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Rapporten finns även publicerad som ett kapitel i antologin Regntunga skyar från SOM-institutet.

Kontakt:

Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, anna.maria.jonsson@sh.se
Martin Bergman, utredare Vetenskap & Allmänhet, martin@v-a.se

Inlägget Alltmer polariserat förtroende för forskning dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI