Att leta upp rimliga resultat ur komplexa träddata

Hur en växt fungerar beror på komplexa interaktioner mellan gener, proteiner och metaboliter. Men att identifiera dessa genetiska egenskaper är utmanande, särskilt när sekvensen av genomet (arvsmassan) inte är så bra. Nu har forskare från Umeå universitet hittat ett sätt att förbättra genominformationen från europeisk asp.

Det är Bastian Schiffthaler vid Umeå Plant Science Center som har förbättrat genominformationen från europeisk asp och utvecklat bioinformatikverktyg för att analysera interaktioner mellan gener och proteiner.

När man sekvenserar en genuppsättning (ett genom), delas DNA normalt upp i enorma mängder små bitar. Bitarnas DNA-sekvens bestäms och sedan använder man avancerade dataprogram för att pussla ihop informationen till överlappande regioner av de små bitarna i en iterativ (upprepad) process som till slut, i idealfallet kan återskapa kromosomer i sin fulla längd.

Träd har komplexa genom

För träd, som ofta har mycket komplexa genom, är de flesta tillgängliga genomsekvenserna inte särskilt sammanhängande. Bastian Schiffthaler har i sin avhandling arbetat med att förbättra sekvenserna och metoderna med fokus på europeisk asp.

Genomsekvensen för asp är redan ganska bra jämfört med till exempel gran men den är fortfarande fragmenterad vilket gör det svårt att utföra vissa analyser. Exempel på detta är så kallad Genome-wide association studies, GWAS, eller studier av trädens evolutionära historia.

– Vi använde de senaste metoderna för genomsekvensering som ger långa sekvenser sekvensering, tillsammans med mycket exakta korta sekvenser, och kunde på så sätta ihop bitarna till längre segment, som sedan kunde kopplas samman till hela kromosomer, säger Bastian Schiffthaler..

– Eftersom vi använt närmare 20 000 genetiska markörer är den genetiska kartan en av de mest ambitiösa som skapats för någon organism hittills. Det var en överväldigande mängd information som vanligt använda gratisprogram inte kunde hantera

Små delberäkningar hanterades parallellt

Att göra dessa analyser ”helt perfekt” även med bara sextio markörer skulle ta fler beräkningar än det finns atomer i universum. Därför måste all programvara förlita sig på approximationer, men även de tidigare använda sådana är för långsamma för etdataset av denna storlek.

För att lösa problemet utvecklade Bastian Schiffthaler ”BatchMap”, ett programvarupaket som snabbar upp dessa beräkningar. Programvaran delar upp beräkningar i små delar, som är enkla att beräkna och kan hanteras parallellt. Detta minskade drastiskt beräkningstiden och Bastian Schiffthaler kunde producera en oerhört exakt karta över genetiska markörer för den aspens kromosomer. Sedan ”BatchMap” skapats har programvaran använts av andra genomprojekt till exempel av de som studerar gran och jordgubbar.

Nätverk av gener styr bladformen

– Vi ville utvärdera den nya genkartan för att med GWAS leta efter gener som styr metablismen av så kallade salicinoider. Dessa ämnen finns endast i arter av Populus och Salix och hjälper till att skydda växten mot växtätare. Jämfört med tidigare försök med den mer sämre kartan kunde vi se att vår nya genomversion förbättrade analysen av denna komplexa egenskap mycket och vi kunde bättre förstå i utvecklingen av de olika Populus-arterna, förklarar Bastian Schiffthaler.

Att identifiera gener som kontrollerar mer komplexa egenskaper är en stor utmaning. Bastian Schiffthaler studerade också variation i bladform i europeisk asp, en komplex egenskap som ärvs från föräldrarna men som fortfarande är mycket olika mellan individer. Resultatet visar att bladformen styrs av ett komplext nätverk av många olika gener, men där varje gen ofta har endast ett litet inflytande på den slutliga bladformen. Andra egenskaper, till exempel människans längd, styrs på liknande sätt.

Analys av egenskaper i alla stadier

Bastian Schiffthaler antog att för att bättre förstå funktionerna hos egenskaper som bladform behövs en integrerad strategi där egenskaper analyseras i alla stadier som bidrar till bladens tillkomst. Han utvecklade därför ”Seidr”, ett verktyg för att studera interaktioner mellan gener som aktivt görs till protein i en organism.

– Jag hoppas att integrering av ”Seidr” med andra typer av data skall göra det möjligt för forskare att bättre förutsäga komplexa egenskaper i träd i framtiden.

Avhandlingen:

Embracing the Data Flood – Integrating Diverse Data to Improve Phenotype Association Discovery in Forest Trees.

Kontakt:

Bastian Schiffthaler, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre vid Umeå Universitet, Bastian.Schiffthaler@umu.se

Inlägget Att leta upp rimliga resultat ur komplexa träddata dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Få svenskar oroade sig för en pandemi 2019

Fler svenskar än någonsin kände oro och pessimism inför framtiden. Brottslighet och havsmiljön var största orosmolnen. Men få oroade sig för pandemier, arbetslöshet eller ekonomisk kris när den stora SOM-undersökningen gjordes 2019.

Fler svenskar tyckte att Sverige var på väg åt fel håll, visar analyserna av SOM-undersökningen som avslutades strax innan årsskiftet 2019-2020, precis innan Coronapandemin var ett faktum, och det än så länge väldigt turbulenta 2020-talet tog vid.

SOM-undersökningen är en vetenskaplig enkätundersökning som

Älgar anpassar sin kalvning till klimatet

När älgkon föder sina kalvar behöver hon massor med energi. Att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. Därför sker också kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad norrut, visar en studie på 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr.

Sommaren är kort och intensiv – även för älgen. De korta växtsäsongerna i norr ger begränsad möjlighet till näringsrikt foder och för älgkon som kalvar ska energin räcka både till kalvarnas mjölk och till att lägga på sig fett inför höstens parning och den energifattiga vintern. Därför är det viktigt att kalvningen sker då det finns mycket foder av hög kvalitet.

Forskare från SLU har länkat klimatstudier till kunskap om den stora växtätaren liv, och visar att älgkornas tid för kalvning matchar vegetationsperiodens början, eller sker strax innan.

Senare kalvning i norr

– Att kalva innan vegetationsperioden har börjat, som älgarna i norr gör, ser vi som en bra strategi av älgkorna för att optimera tiden då bra foder är tillgängligt under den mycket korta men intensiva växtsäsongen i norr, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU.

I studien, den första i sitt slag, har forskare vid SLU studerat 1129 kalvningsdatum för 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr. De 18 studieområdena är fördelade över 12 breddgrader (56–68ᵒ N, 1 350 km) och sex vegetationszoner.

– Förenklat så sker kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad vi rör oss norrut. Från Västerbotten och norrut födde älgkorna sina kalvar i genomsnitt 14 till 21 dagar senare än älgkor i Växjö, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi och ansvarig för långtidsstudien om älgar och klimat 1990–2017.

Kalvningen anpassas över tid

I miljöer med stora säsongsvariationer som i Sveriges avlånga land är det fördelaktigt att anpassa kalvningen till det klimat som är mest sannolikt långsiktigt. Denna anpassning sker över tid och gäller inte för enskilda år; älgkorna kalvade i ett område vid samma tidpunkt oavsett om våren var sen eller tidig.

– I ett förändrat svenskt klimat ger våra data hopp för älgen – älgarna verkar historiskt ha anpassat sig till olika klimatförutsättningar. En allt tidigare vår skulle på kort sikt troligen påverka älgkor i norra Sverige mindre än älgkor i södra Sverige, säger Göran Ericsson.

Kontakt:

Göran Ericsson, professor i viltekologi. Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, goran.ericsson@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Divergence in parturition timing and vegetation onset in a large herbivore – differences along a latitudinal gradient Biology lettersWiebke Neumann, Navinder J. Singh, Fredrik Stenbacka, Jonas Malmsten, Kjell Wallin, John P. Ball & Göran Ericsson.

Vill du veta mer om älgar?

Läs mer på SLU:s älgwebb.

Inlägget Älgar anpassar sin kalvning till klimatet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Är coronakrisen rätt tillfälle att skärpa klimatpolitiken?

Om vi tar oss ur coronakrisen utan att tänka på synergier mellan återhämtnings- och klimatpolitik kommer vi största sannolikhet att missa klimatmålen. Det sa klimatprofessorn Markku Rummukainen i Debatt i Lund-panel med tidigare språkröret Maria Wetterstrand, nationalekonomen Fredrik NG Andersson samt Frida Boklund, Företagarna.

Fredrik NG Andersson, med lång erfarenhet av krisforskning, inledde debatten med att ställa sig tveksam till om coronakrisen kan få en skärpt klimatpolitik som följd:

– Kriser som leder till samhällsförändring brukar kommer inifrån systemet, sa han och gav finanskriser som exempel. Men för att det överhuvudtaget ska kunna bli några reformer måste det till politiskt ledarskap. Och inte nog med det; när det är kris är det bråttom, och då måste det finnas reformer som är mer eller mindre färdiga att implementera.

Mer positiv till coronakrisens potential att bli en vändpunkt i klimatarbetet var Maria Wetterstrand:

– Men för detta ska bli möjligt måste politiker sluta låsa fast sig vid gamla ståndpunkter, annars är det inte säkert att krisen leder till något positivt, sa hon.

Skynda fram fossifria lösningar

Liksom Markku Rummukainen menade hon att det nu finns ett momentum för att skynda på en utveckling genom att välja vad man ska stötta ekonomiskt. Som exempel nämnde hon påtryckningar på bilindustrin att skynda fram fossilfria satsningar, minskat resande genom fortsatta distansmöten och att det nu är rätt tillfälle att sätta press på flygbolagen.

Fredrik NG Andersson var tveksam till hur stor effekt detta skulle få:

– Visst, vi kan göra lite här och där men inte den stora klimatomställningen, slog han fast. Han pekade på att de stora svenska utsläppen kommer från järn-, stål-, pappers- och gruvindustrin, det vill säga tung industri som inte har möjlighet att ställa om i en handvändning eftersom en mer miljö- och klimatvänlig teknik ännu inte är på plats. Detsamma, menade han, gäller för jordbruket där mycket handlar om att förändra normer som i sin tur kan leda till förändrade matvanor.

Frida Boklund, regionchef för Företagarna, menade att kunskap och tidsåtgång är de två viktiga anledningar till att företagens omställning mot hållbarhet går långsamt.

– 95 procent av svenska företag har färre än 50 anställda. Ägaren måste göra allt själv. I kristider blir det svårt för alla företag att tänka hållbarhet när man också måste överlevnad, sa Frida Boklund. Hon efterlyste mer hockey och mindre verkstad, och menade att mängden av olika kommunala och regionala klimatråd ibland skymde sikten med diffusa handlingsplaner.

När klimatråd kom på tal slog Maria Wetterstrand ett slag för regeringens klimatpolitiska råd:

– Jag tror att det är viktigt att man har oberoende experter som tar ställning till om politiken i sin helhet motverkar eller medverkar till helheten.
Markku Rummukainen, som själv sitter i regeringens klimatpolitiska råd, var bland annat nöjd med att regeringen hörsammat rådets förslag med att samla ministrar till ett klimatkollegium. Men, påpekande han, klimatarbetet går för långsamt:

– Om vi tar oss ur den här krisen utan att tänka på synergier mellan återhämtnings- och klimatpolitiken kommer vi största sannolikhet att missa klimatmålen, sa han.

I debattens slutkläm fick de fyra panelisterna en hypotetisk penningpåse, att använda till klimatåtgärder. Följande områden skulle de satsa på:

  • Maria Wetterstrand, VD Miltton Purpose, hållbarhetskonsult, samhällsdebattör och tidigare språkrör Miljöpartiet: Satsa på förnybar energi till fattiga länder så de kan fortsätta utvecklas men på ett klimatvänligt sätt.
  • Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.
  • Frida Boklund, Företagarna, regionchef Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland: Utbildning så att människor kan fatta kloka och initierade beslut.
  • Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds universitet: Använd först och främst befintliga pengar på annat sätt. Sluta investera fossilt och ge rejält stöd till klimatvänliga satsningar.

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webb

Inlägget Är coronakrisen rätt tillfälle att skärpa klimatpolitiken? dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Boendeform inte avgörande för nyanländas integration

Integrationsprocessen för nyanlända i Sverige är komplicerad, oavsett om man som asylsökande har ordnat sin bostad själv eller om man bor i en av Migrationsverkets anläggningar. Det menar Lina Sandström, nybliven doktor i sociologi vid Örebro universitet.

Lina Sandström har intervjuat asylsökande från Syrien för att ta reda på hur de upplever möjligheterna till integration i Sverige.

I arbetet med sin avhandling har Lina Sandström intervjuat asylsökande i två olika boendeformer, för att ta reda på hur de själva upplever sin integrationsprocess. Det handlar dels om personer som bor på en av Migrationsverkets anläggningar i en mindre kommun och dels om personer som har ordnat boende på egen hand, ofta som inneboende hos släkt eller vänner i en storstad.

Posted in BMI