Author Archives: admin

Eleverna vill använda samiska men känner sig begränsade

Posted on by

Det handlar inte bara om styrdokument, utan också om vad individernas egna uppfattningar. Det konstaterar Kristina Belančić vid Umeå universitet efter att ha undersökt vad som påverkar hur samiska språket används i sameskolan. Hennes forskning visar att elever vill använda samiska men tycker sig ha begränsade möjligheter och svårt att utveckla både skrift- och talspråk.

– Å ena sidan riskerar samiska att hämmas då samiska inte anses lika viktigt som svenska enligt styrdokumenten. Å andra sidan möjliggör elevens positiva uppfattningar, om språk och dess omgivning, samisk språkanvändning, säger Kristina Belancic.

Hon är doktorand vid institutionen för språkstudier på Umeå universitet och har studerat vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan: styrdokument i relation till samiska, kursplanernas skrivningar i samiska och svenska, hur lärare och elever ser på den samiska språkanvändningen.

– Olika faktorer på policynivå kan påverka att samisk språkanvändning ökar eller minskar. En faktor som ökar språkanvändningen i sameskolan är att både svenska och samiska kan användas som undervisningsspråk enligt policydokumenten.

Samtidigt visar studien att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet.

– Svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används muntligt och för vardagskommunikation.

Ojämn tillgång till språk

Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till 910 timmar totalt under låg- och mellanstadiet. I nuläget finns inga nationella prov i ämnet samiska i årskurs 3 och 6 för elever i sameskolan.

Den ojämna tillgången till språk, mindre antal timmar i samiska och inga nationella prov, är faktorer som leder till minskad språkanvändning och väcker frågor om vilken makt och status de båda språken ges.

– Även om styrdokumenten inte ger elever samma förutsättningar att använda samiska och svenska, spelar individens uppfattningar en viktig roll för språkanvändning. Positiva attityder och viljan att använda språket är en faktor som möjliggör språkanvändning. Dessutom kan elevernas uppfattningar påverka deras egna språkpraktiker, men även skapa nya arenor för samisk språkanvändning.

– En annan faktor som kan öka språkanvändning är utelek, eftersom utelek ger elever flexibilitet att förhandla om sina språk. Det är viktigt att uteleken representerar elevernas intresse och kultur. De flesta elever identifierar sig med det samiska språket även om de inte talar samiska flytande.

Avhandlingen visar även att elever vill använda samiska men tycker sig ha begränsade möjligheter att använda språket, samt svårigheter att utveckla sitt skrift- och talspråk i samiska. Detta speglar att styrdokumenten inte ger eleverna samma förutsättningar att utveckla samiska och svenska.

Avhandling:

Language policy and Sámi education in Sweden: Ideological and implementational spaces for Sámi language use

Kontakt:

Kristina Belančić, doktorand vid institutionen för språkstudier på Umeå universitet,

Så blir relationen god mellan sjuksköterska, patient och närstående

Posted on by

Allt fler äldre med multisjuklighet blir liggande på sjukhusavdelningar. Närstående blir en viktig resurs i vården, och kommunikationen mellan parterna extra viktig. Forskning visar hur sjuksköterskor, patienter och närstående kan använda olika strategier för att tillsammans bygga en positiv vårdrelation.

Avhandlingen från Högskolan Väst i samarbete med Jönköping University, utgår från en medicinsk äldrevårdenhet och visar tydligt sjuksköterskans roll i att skapa förutsättningar för en god relation och gemensamt ansvar.

Möten som sker inom hälso-och sjukvård avgör många gånger om patienten och närstående ser vården som tillfredsställande. Brister i kommunikation och social interaktion kan leda till missförstånd och en försämrad hälsoprocess för vårdtagaren.

Gemensamt ansvar stärker patientsäkerheten

I avhandlingen Creating and establishing a positive care relationship between nurses, patients and relatives. – An ethnographic study of encounters at a department of medicine for older people, beskrivs en process där sjuksköterskor, patienter och närstående använder olika strategier för att tillsammans bygga en vårdrelation.

– Processen visar hur de inblandade förbereder sig på olika sätt inför ett vårdmöte, deltar med olika bidrag under mötet och efteråt ser på vårdrelationen ur en annan synvinkel, säger Anette Johnsson vid Avdelningen för omvårdnad, Högskolan Väst, som gjort studien.

– I min avhandling belyser jag sjuksköterskans viktiga roll att inleda, leda och avsluta mötet på ett sätt som skapar förutsättningar att etablera en positiv vårdrelation. Genom konstruktivt kunskapsutbyte, gemensamt ansvar och deltagande kan förståelsen för patienten öka, vilket också kan bidra till en bibehållen patientsäkerhet.

Underlätta att alla kommer till tals

Anette Johnsson menar att om sjuksköterskan har en medvetenhet om faktorer som rutiner och normer, kan hen sätta ett positivt klimat i vårdrelationen. Genom en modell som bland annat utgår från anpassning av röst och kroppsspråk utifrån medicinsk kunskap, omvårdnadsroll, pedagogisk uppgift och maktposition, kan hen underlätta för både anhöriga och patienten att komma till tals och bli mer synliga och aktiva i dialogen. Resultatet av detta lägger en god grund för den ömsesidiga förståelsen, patientens hälsoprocess samt de inblandades olika perspektiv.

– Min förhoppning är att resultaten i avhandlingen ska kunna vara till nytta för yrkesverksamma sjuksköterskor, men det kan även var allmänt intressant för patienter och närstående, menar Anette Johnsson.

Om studien

Anette har en bakgrund som sjuksköterska, barnmorska och lärare vid sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Väst, Trollhättan. Doktorandstudierna har genomförts i samarbete med forskarutbildningen vid Hälsohögskolan i Jönköping. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska och beskriva vårdrelationen, kommunikationen, innehåll och den sociala interaktionen i triadmötet mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Dataproduktionen genomfördes genom deltagande observationer med efterföljande informella, individuella samtal samt fältanteckningar.

Kontakt:

Anette Johnsson, anette.johnsson@hv.se

Inlägget Så blir relationen god mellan sjuksköterska, patient och närstående dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Bakterieblåsor ger bättre proteinstudier

Posted on by

Små vätskeblåsor från bakterier gör det möjligt att undersöka proteiner i sin naturliga miljö. Det är viktigt eftersom struktur och funktion hos många proteiner påverkas av omgivande molekyler. Med vanliga studier av isolerade proteiner går denna information förlorad.

Forskare vid The Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine på Göteborgs universitet har nu utvecklat en ny metod för att undersöka proteiner i sin naturliga miljö.

– Med vår nya metod kan vi nu få en djupare förståelse av bakteriers cellväggsproteiner. Eftersom många av dessa proteiner är inblandade i upptagning och resistens mot antibiotika, har vår forskning stor potential att leda till bättre insikter i dessa mekanismer och förmodligen hjälpa till att utveckla nya antibiotika, säger huvudförfattaren Björn Burmann vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Proteiner påverkas av miljön som omger dem

Den tredimensionella strukturen hos proteiner bestämmer deras funktion, och påverkas direkt av den omgivande miljön. I ett naturligt sammanhang är proteiner i cellen ständigt i kontakt med en stor mängd andra molekyler, till exempel salter, kolhydrater, lipider (fettmolekyler) och andra proteiner.

Hittills har forskarna varit tvungna att ta ut proteinerna och isolera dem från deras naturliga miljö för att kunna studera dem med strukturbiologiska verktyg, till exempel kärnmagnetisk resonans (NMR). Under denna reningsprocess avlägsnas viktiga molekyler, som normalt samverkar med proteinerna i den levande cellen.

Men med den nya metoden är det möjligt att få ut proteinet tillsammans med tillräckligt mycket av de omgivande molekylerna så att proteinet kan studeras i sin naturliga omgivning.

Hittat metod att undersöka i naturlig miljö

Forskaren Björn Burmann och kollegan Johannes Thoma använder i sin metod så kallade bakteriella yttre membranvesiklar, OMV, för att kunna undersöka proteiner i sin naturliga miljö.

En

Posted in BMI

Samisk mathistoria: Inte alltid ren på menyn

Posted on by

Renkött har inte alltid varit vanligt på menyn. Samisk mathistoria visar att kulturen i Sápmi varit mycket mer varierad än man tidigare trott, enligt forskning vid Stockholms universitet.

Den gängse bilden av samisk kultur i historieforskningen är att den varit likriktad och utan större influenser utifrån under århundraden. En ny avhandling i arkeologi om matkulturen i Sápmi ger nu en annan bild av samisk historia.

–

Kvinnors dubbla ansvar påverkar hälsan senare i livet

Posted on by

Kvinnors dubbla ansvar för både arbete och familj förkortar livslängden och ökar den stressrelaterade dödligheten, enligt en rapport från IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Kvinnor tar ett större ansvar för hemmet och familjen än vad män gör. Huvudansvaret för familjen i kombination med det egna förvärvsarbetet skapar en dubbel arbetsbörda för många kvinnor. För att studera vad det kan betyda för kvinnors hälsa jämför rapportförfattarna kvinnor som vid den första födseln fick tvillingar med kvinnor som födde ett barn.

– Vi antar att tvilling­mammor har extra svårt att kombinera arbete och familj i och med att de får två barn istället för ett. Om tvillingmammorna utvecklar en sämre hälsa tyder det på att ett ökat ansvar bör barn, allt annat lika, har en negativ effekt på kvinnors hälsa, säger Johan Vikström, nationalekonom och forskare vid institutet.

För att kunna fånga långsiktiga effekter på hälsa senare i livet studeras kvinnor som idag uppnått en hög ålder. Kvinnorna i studien föddes mellan 1925 och1935 och fick sina första barn under perioden 1950-1970. Hälsa mäts som mortalitet i åldern 55–85 år.

Tvillingmammor mer utsatta

Resultaten visar att tvillingmammor har en högre dödlighet. De som fick tvillingar första gången hade en 13 procent högre dödlighet över en 20-årsperiod jämfört med dem som fick ett barn vid första födseln. Dödligheten är högst bland dem som förvärvsarbetat mer, framförallt i stressrelaterade sjukdomar som hjärtsjukdomar samt sjukdomar relaterade till rökning.

– Vår tolkning är att stressen som kommer av det dubbla ansvaret är dålig för hälsan, fortsätter Johan Vikström. Det betyder inte att kvinnor bör sluta arbeta när de får barn. Istället pekar det på vikten av ett mer jämställt arbetsliv och familjeliv.

– Kvinnor födda på 1920- och 30-talen hade såklart andra problem med barnomsorg och föräldraledighet än vad vi har idag. Men även idag kvarstår många utmaningar då kvinnor kombinerar karriär med huvudansvaret för familjen, avslutar Johan Vikström.

Totalt ingår 404 286 kvinnor födda 1925–1935 i studien. De följs under perioden 1990–2010, det vill säga vid 55–85 års ålder. Data kommer från SCB.

Rapporten:

Ladda ner Arbete, familj och kvinnors hälsa senare i livet (pdf) Av Johan Vikström vid IFAU i samarbete med Tabea Bucher-Koenen, Helmut Farbmacher och Raphael vid Munich Center for the Economics of Aging.

Kontakt:

Johan Vikström, forskare vid IFAU och docent i nationalekonomi, johan.vikstrom@ifau.uu.se