Coronakrisen har aktualiserat frågan om svenskarna litar på samhällsinstitutionerna.
Author Archives: admin
Våren luktar jord av en anledning
Det finns en anledning till att våren luktar jord när fälten plöjs och trädgårdsrabatter grävs. Doften är länken i ett intrikat samspel mellan en millimeterstor insektsliknande organism, som funnits på jorden i 400 miljoner år, och jordbakterier som är superproducenter av antibiotika.
Doften av jord kommer från ämnet geosmin som produceras av jordbakterier av släktet Streptomyces. Hittills har ingen känt till ifall doften fyller ett syfte för bakterierna, något som forskare från Sverige, Storbritannien och Ungern nu har tagit reda på.
Studien visar att jorddoften, geosmin, attraherar hoppstjärtar (Collembola), primitiva insektsliknande organismer som finns på alla kontinenter. Många håller till i jorden där de livnär sig bland annat på mikroorganismer, som mikroskopiska svampar och bakterier.
Hoppstjärtar (Collembola). Bild: Wikimedia
I studien visar forskarna att Streptomyces-bakterierna producerar geosmin enbart då de bildar sporer. När hoppstjärtarna lockas till bakterierna bidrar de till att sprida dem genom att bakteriesporer fastnar på dem och även kommer ut med avföringen.
Geosmindoften är således länken i samspelet mellan hoppstjärtarna och jordbakterierna. För hoppstjärtarna är doften vägen till mat, för jordbakterierna innebär det ett sätt att sprida sina sporer över avstånd som annars inte varit möjligt.
Viktig ekologisk funktion
– Både hoppstjärtarna och bakterierna tjänar alltså på doften av jord. Man kan säga att doften fyller en viktig ekologisk funktion, säger Klas Flärdh, mikrobiolog vid Lunds universitet och den som lett studien.
–
Flackar en lögnare med blicken? – myter och fakta inom rättspsykologin
Kroppsspråket avslöjar en lögn. Våldtäktsoffer gör alltid motstånd. Det är bra att pressa på i förhör. Vi skapar oss föreställningar om hur hur människor beter sig vid brott och i rättsliga sammanhang. Men vad är myt och vad är fakta? I en serie kortfilmer berättar forskare inom rättspsykologi vad forskningen visar.
– Det finns många föreställningar och idéer kring hur människor beter sig i rättsliga sammanhang. Många tror sig veta hur en lögnare beter sig eller hur ett offer som faktiskt har varit utsatt för ett brott bör agera. Och det är väl inte så konstigt. Vi marineras i true crime-serier och läser om rättsfall både i media och populärkultur dagligen. Problemet är när vi lär oss saker som faktiskt inte har stöd i forskning, säger Sofia Calderon, forskare i rättspsykologi.
I en serie kortfilmer ger forskare vid Research unit for Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet svar på vanliga frågor inom rättspsykologi. De berättar bland annat om lögnens psykologi, falska minnen, förhör med misstänkta, svårigheter med att fatta snabba beslut i polisutredningar och varför en del erkänner brott de inte begått.
Varför erkänner en del brott de inte har begått? Timothy Luke, forskare i rättspsykologi, förklarar:
Forskargruppen CLIP arbetar med att ta fram kunskap som är viktig för rättsväsendet och som exempelvis kan bidra till att förbättra polisens utredningar och att förhör och vittnesmål har starkt bevisvärde.
– Det är viktigt att krossa rättspsykologiska myter. På ett privat plan kan det vara viktigt för att inte ställa fördomsfulla frågor till en vän som varit utsatt för brott och på så vis skuldbelägga personen, säger Malin Joleby, forskare vid CLIP.
– Det är också viktigt att personer som jobbar inom till exempel polisen får reda på centrala fynd. Det kan leda till att färre personer blir felaktigt dömda, och till att gärningspersoner som begått brott faktiskt blir dömda.
Varför blir brottsutredare ibland fixerade vid en enskild händelse och blind för för alternativa förklaringar? Karl Ask, professor i psykologi förklarar psykologin bakom tunnelseende i brottsutredningar:
Vaccinutveckling mot coronaviruset går in i nästa fas
Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.
I slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.
Vad är statusen på vaccinutvecklingen?
– Vi har ett antal vaccinkandidater klara i frysboxarna och har i vecka 13 bokat in de första djurförsöken. Då kommer vi att börja testa två vaccinkandidater i kanin för att se om vi kan få fram det immunsvar vi hoppas på. Dessa vaccinkandidater riktar in sig på de delar av viruset som är genetiskt stabila och som vi hoppas därmed ska ge skydd även mot andra coronavirus. Istället för att bara fokusera på att hitta ett vaccin mot SARS-CoV-2 försöker vi tänka ett varv längre och hitta ett vaccin som kan användas mot olika typer av coronavirus. Nästa gång det blir en coronaviruspandemi – och det kommer att hända igen – har man då ett effektivt vaccin att tillgå och behöver inte jaga efter en ny variant.
Vad händer med de andra vaccinkandidaterna?
– Inom 1–2 månader hoppas vi komma igång med att börja testa alla vaccinkandidater parallellt i möss. Då kan vi förhoppningsvis se vilka som har störst potential, alltså vilka som bäst skyddar mot infektion. Vi vill inte begränsa oss till en vaccinvariant utan kör på flera spår samtidigt tills vi vet vilken som funkar bäst. Men det mest sannolika är nog att vi landar i ett DNA-vaccin eftersom det finns plattformar som kan framställa miljontals doser av den typen av vaccin och vi vet att det är stabilt.
Samarbetar ni med andra forskare, myndigheter och företag?
– Ja, absolut. Vi och sex partners inledde precis avtalsförhandling om 3 miljoner euro från EU för detta projekt som vi kallar ”OpenCorona”. Där står vi på Karolinska Institutet för vaccinutvecklingen medan de andra bidrar med sin expertis. Till exempel arbetar vi med företaget Cobra Biologics som producerar plasmiderna (små DNA-molekyler) som innehåller delar av SARS-CoV-2 enligt läkemedelsstandard (Good Manufacturing Practice, GMP) och med företaget Adlego som gör toxikologiska studier enligt Good Laboratory Practice, GLP.
Tanken med projektet är bland annat att vi ska dela alla data öppet så att andra forskare kan ta del av och lära av det vi gör. Vi följer vår egen snitslade bana men anpassar oss också hela tiden till det senaste kunskapsläget och vad andra forskare kommer fram till.
Vad innebär pengarna för er?
– Det är helt avgörande för oss. Det innebär att vi kan ta oss hela vägen fram till läkemedelsutveckling. Innan hade vi resurser för att få fram en vaccinkandidat, men nu kan vi ta detta hela vägen till en Fas I-studie i människa. Det innebär att när vi har en effektiv vaccinkandidat så kan vi få till produktion av vaccin enligt GMP vilket är den kvalitet som krävs för test på människa. Vi kan också göra toxicitetsstudier enligt GLP, och vi kan genomföra en Fas I-studie med vår partner Karolinska Universitetssjukhuset.
Det innebär också att vi kan anställa fler personer som kan jobba med detta och att vi kan etablera en produktionslinje för coronavirusvaccin så att vi nästa gång det blir ett utbrott har alla bitarna på plats för hur vi kan jobba effektivt. Det gör en enorm skillnad att ha gjort den här resan en gång tidigare.
Har ni även kapaciteten att klara av Fas II och III studier?
– Då behöver vi mer pengar eller ett samarbete med något läkemedelsbolag. Men jag tror att om vi får fram en lovande vaccinkandidat i en Fas I-studie så kommer det att finnas intressenter som vill utveckla detta vidare.
Text: Anna Molin
Artikeln är tidigare publicerad på Karolinska institutets hemsida
Inlägget Vaccinutveckling mot coronaviruset går in i nästa fas dök först upp på forskning.se.
Respiratoriskt coronavirus hos hundar i Sverige
Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar har för första gången påvisats bland svenska hundar. Viruset, som är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta, kom troligen till Sverige kring 2010, visar ny forskning. Möjligheten att ta fram ett vaccin mot viruset bedöms stor.
Just nu sprids ett nytt coronavirus (SARS-CoV2) som ger upphov till sjukdomen covid-19 globalt och orsakar enorma påfrestningar på samhället i allt fler länder. SARS-CoV2 är en av sju arter av coronavirus som orsakar sjukdom hos människor, men det finns många fler arter av coronavirus hos djur, såsom hundar, katter, hästar och nötkreatur.
Hundar kan drabbas av två olika coronavirus, ett som orsakar luftvägsproblem och ett som orsakar diarré. Ett forskarlag från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i dagarna publicerat den första studie som visar att viruset som orsakar luftvägsproblem förekommer hos hundar i Sverige. Det finns inget rapporterat om att människor skulle kunna få detta virus, och förekomsten i Sverige ska inte ses som en folkhälsorisk.
Kan orsaka kennelhosta
Hundens respiratoriska coronavirus är ett av flera virus och bakterier som kan orsaka kennelhosta. Kennelhosta drabbar främst hundar som träffas i större grupper, till exempel på hundtävlingar och hunddagis. Hundar som får kennelhosta får oftast lindriga symptom, vanligtvis med en torr, hackande hosta, men de kan i vissa fall ta sig uttryck som svårare symptom som lunginflammation.
För att ta reda på hur vanligt detta virus är har forskarna undersökt prover från 88 hundar i Sverige, från Malmö i söder till Härnösand i norr, som drabbades av kennelhosta under åren 2013–2015. Totalt sett var 13 av dessa hundar positiva för hundens respiratoriska coronavirus.
De virus som hittades visade sig vara genetiskt mycket lika, trots att proverna togs under tre år och i olika delar av landet. Den genetiska analysen tyder på att hundens respiratoriska coronavirus kom till Sverige omkring 2010. Hur det har kommit hit kan forskarna i dagsläget inte svara på men de kan se att det verkar som att det bara har kommit hit en gång, och att det virus som kom då sedan har spritt sig över landet.
Rekombination med nötkreatur-virus
Det svenska respiratoriska hundcoronaviruset är närmast besläktat med coronavirus från en hund som testades i Italien 2005. Det verkar som att de coronavirus som cirkulerar hos hund i Europa ursprungligen har kommit från Asien, även om det saknas data för att kunna säga detta säkert.
Coronavirus har förmågan att rekombinera, det vill säga att byta delar av sin arvsmassa med varandra, och på så sätt skapa nya coronavirus som kan infektera nya värddjur. Denna mekanism var troligen viktig för uppkomsten av SARS-CoV2 och kan även ha spelat en avgörande roll i uppkomsten av hundens respiratoriska coronavirus.
Hundens respiratoriska coronavirus är närmast besläktat med det bovina coronaviruset, ett virus som orsakar sjukdom hos nötkreatur (diarré hos kalv, luftvägssymtom hos ungdjur och vinterdysenteri hos vuxna kor). Genetiska analyser av hundens respiratoriska coronavirus från databasen GenBank visar att vissa gener är mycket lika sådana som finns hos bovina coronavirus, vilket indikerar att hundens virus kan ha uppstått genom en historisk rekombination med nötkreatur-viruset.
– Den slutsats vi kan dra i vår studie är att det respiratoriska coronavirus som nu cirkulerar hos hundar i Sverige inte har uppstått genom en överföring från nötkreatur i Sverige, säger Maja Malmberg från SLU, som har lett arbetet.
Undersökt taggarna på viruset
Det finns ännu inget vaccin för hundens respiratoriska coronavirus. För att kunna utveckla vaccin mot hundens respiratoriska coronavirus är det viktigt att känna till hur viruset ser ut och hur mycket det har förändrats över tid, vilket har undersökts i detalj i denna studie. Framför allt har forskarna tittat närmare på proteinet i de utvändiga ”taggar” som viruset använder sig av för att ta sig in i cellerna.
Eftersom taggproteinet sitter på virusets utsida är det ”synligt” för immunförsvaret och vaccin utvecklas oftast mot sådana synliga delar av virus. I studien kunde forskarna se att viruset i den svenska hundpopulationen inte har förändrats mycket alls över tid och att det finns mycket lite variation i taggproteinet. Detta ökar möjligheterna att ta fram ett effektivt vaccin.
– I dagsläget finns det vaccin mot kennelhosta men dessa ger bara skydd mot två av de smittämnen som kan orsaka kennelhosta, hundens parainfluensavirus och bakterien Bordetella bronchiseptica. I framtiden kommer det förhoppningsvis att finnas vaccin som även kan skydda mot hundens respiratoriska coronavirus, säger