När vi kliver in i föräldrarollen påverkas barnets anknytning till oss av hur vi knöt an till våra föräldrar. Men för den med mindre optimala anknytningserfarenheter tycks finnas hjälp på oväntat nära håll, visar ny forskning som studerat ett relativt nytt fält inom psykologin: partnerns, eller medförälderns, inflytande. I studien framkommer också att avvisande och kärleksfulla föräldrabeteenden får olika stor effekt beroende på om det är mamman eller pappan som står för beteendet.

Förälderns tankar och känslor kring sitt föräldraskap är av stor betydelse för hur hen beter sig i relation till barnet. Dessa blir i sin tur avgörande för hur barnet knyter an till sina föräldrar.

Majoriteten, runt 65 procent av alla barn, formar en trygg anknytning till sina föräldrar. Andelen föräldrar som verkar kunna ge en bas till en trygg anknytning är ungefär densamma. Föräldrar med sämre förutsättningar löper däremot risk att inte kunna utforma sitt beteende på ett sådant sätt att deras barn kan utveckla en trygg anknytning, visar forskningen. En otrygg anknytning kan leda till att man som vuxen blir skörare vid motgångar och livskriser.

Beteendet hos en trygg förälder ”smittar”

Ett fält som inte tidigare studerats är huruvida den andra föräldern, den så kallade medföräldern, påverkar dessa förutsättningar. Studien, som baseras på 77 föräldrar och deras medföräldrar, ger hoppfullt svar.

– Om din medförälder har beredskap att agera som en trygg bas för barnet och generellt i nära relationer, ökar chanserna avsevärt att också du kan agera på samma sätt även om du själv inte haft lika positiva erfarenheter i din uppväxt, säger Elia Psouni, docent och forskare i utvecklingspsykologi och författare till artikeln som publicerats i tidskriften Attachment and Human Development.

Det är graden av trygghet i medföräldern som förstärker förälderns förutsättningar, det vill säga ju tryggare medförälder, ju tryggare förälder. Effektens storlek är svår att beskriva i enkla termer, men enligt Elia Psouni är den betydande. Och den överförs från såväl mamma till pappa som från pappa till mamma.

Ännu större inverkan än medförälderns inflytande var det att under den egna uppväxten ha blivit avvisad från pappan och ha fått kärlek från mamman.

– Ju mer kärleksfulla erfarenheter av sin mamma och ju mindre avvisande erfarenheter från sin pappa man har under tidig- och mellanbarndomen, desto bättre förutsättningar att själv tänka, känna och bete sig på ett sätt som främjar barnets utveckling av en trygg anknytning. Detta gäller både män och kvinnor, förklarar Elia Psouni.

Vad är då orsakerna till dessa skevheter? Det ger studien inget rakt svar på men en trolig delförklaring, enligt Psouni, är att deltagarna i studien var barn för 30-40 år sedan, då mammor överlag fortfarande var mer engagerade i omvårdnaden av barnen. En mer jämställd könsfördelning i föräldraskapet kan sudda ut dessa skillnader, spår Psouni.

Avvisande pappor påverkar mäns föräldraskap

Resultaten tyder också på att en avvisande pappa inverkar särskilt negativt på en mans föräldraskap, eftersom män i högre utsträckning än kvinnor rapporterade att deras pappor varit avvisande, och i synnerhet män vars beteende (så kallade omvårdnadsrepresentationer) inte gynnar anknytningstrygghet hos barnet. Både kvinnor och män med beteenden som gynnar trygghet hos barnet rapporterade minimalt med avvisande pappor.

I studien deltog även föräldrapar som är separerade och där barnen har växelvis boende. Det verkade inte finnas skillnader mellan sammanboende och separerade föräldrar när det gäller medförälderpåverkan, men gruppen var alltför liten för att studera separat.

Framöver kommer Elia Psouni och hennes medarbetare att studera medförälderpåverkan brett, i olika familjeformer, och i synnerhet separerade föräldrar med delad vårdnad och växelvis boende för sina barn.

Artikel:

The influence of attachment representations and co-parents’ scripted knowledge of attachment on fathers’ and mothers’ caregiving representations, Attachment and Human Development

Kontakt:

Elia Psouni, docent i psykologi, elia.psouni@psy.lu.se

Inlägget Din partner kan göra dig till en bättre förälder dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Vad är det som avgör om multinationella dotterbolag blir framgångsrika eller misslyckas? Hur påverkar kulturella avstånd de ekonomiska resultaten? Och hur påverkas företag av avstånd i formella strukturer mellan värd- och hemlandet? Ny forskning från Högskolan i Halmstad svarar på de här frågorna.

Doktoranden Henrique Correa da Cunha undersöker hur utländska dotterbolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder påverkas av kulturskillnader och skillnader i formella institutioner när de etableras i Latinamerika.

Viktigt känna till andra länders spelregler

Under 1900-talets sista årtionde genomgick internationell handelspolitik stora förändringar, vilket påverkade marknaden, inte minst i Latinamerika. När mängden regler och restriktioner gällande utländska bolags aktiviteter i utvecklingsländer minskade blev det mer fördelaktigt att investera i Latinamerika, och det blev både lättare och viktigare för latinamerikanska företag att starta internationella dotterbolag.

– Det är viktigt för företag som gör internationella affärer att känna till spelreglerna i de olika länderna, och det är på det sättet min forskning kan komma till nytta. Företag och myndigheter kan dra nytta av mina resultat för att identifiera olika sätt att bli mer konkurrenskraftiga, säger Henrique Correa da Cunha.

I sin avhandling skriver Henrique Correa da Cunha om kulturella avstånd och avstånd mellan formella institutioner. Kulturella avstånd kan definieras som skillnader i sociala normer, vanor och traditioner som formar beteenden och åsikter.

– Traditionellt har det ansetts att kulturella avstånd saknar riktning, och att de är symmetriska, vilket innebär att effekterna av kulturella avstånd är desamma både i bolagets hemland och i värdlandet. Om de sociala normerna skiljer sig åt mellan land A och land B blir alltså effekterna desamma för ett företag från land A som etablerar sig i land B, som för ett bolag från land B som etablerar sig i land A. Jag håller inte med om det här sättet att se på kulturella avstånd, och det är ett resultaten i min avhandling, säger Henrique Correa da Cunha.

Fokus på effekterna av de formella institutionerna

Formella institutioner, å andra sidan, kan definieras som de institutioner som ger ett samhälle struktur, till exempel lagar och regler.

– I affärslitteraturen finns det två dominerande sätt att se på formella institutioner. Det första sättet är att fokusera på enskilda länder och deras formella institutioner, och att hävda att dessa spelar roll i affärer. Från det här perspektivet är ett land med effektiva, starka institutioner bättre lämpat för affärer än ett land med ineffektiva och svaga formella institutioner.

– Det andra sättet att se på frågan är fokusera de effekter som skillnaderna mellan olika länders formella institutioner har på internationella affärer. Traditionellt sett har avstånd i formella institutioner mellan länder setts som någonting negativt. Sådana avstånd har förutsatts skapa friktion mellan det multinationella företaget och den utländska värdmarknaden, vilket har varit till nackdel för utländska företag jämfört med de nationella, förklarar Henrique Correa da Cunha.

Resultat som motsäger traditionella åsikter

När de formella institutionerna på utvecklingsmarknader och i utvecklade länder skiljer sig mycket åt påverkas utländska dotterbolag från de här länderna på olika sätt beroende på vilken förmåga de har att använda sig av sina erfarenheter av att hantera formella institutioner i sina ursprungsländer.

– Genom att inkludera formella institutionella avstånd i diskussionen kring utländska dotterbolags resultat breddas samtalet, men konceptet är fortfarande ganska kontroversiellt, säger Henrique Correa da Cunha.

Henrique Correa da Cunhas forskningsresultat är till viss del kontroversiella, eftersom de inte följer det som tidigare har varit praxis inom forskningsfältet.

– Mina resultat tyder på att kulturella avstånd är asymmetriska. Det innebär att påverkan på ett företag från land A som etablerar sig i land B inte är densamma som på ett bolag från land B som etablerar sig i land A, säger Henrique Correa da Cunha, och fortsätter:

– Resultaten visar också på viktiga aspekter kring förhållandet mellan formella institutionella avstånd och kulturella avstånd, där det tidigare tycks reglera det senare. När ett internationellt dotterbolag verkar i ett land som är mindre utvecklat än företagets hemland förstärker skillnader i formella institutioner den effekt som kulturella avstånd har på företagets framgång.

Avhandlingen:

Institutional Distance Moderating Effects on Cultural Distance and Performance Relationship: Asymmetry of Distance and the Case of Foreign Multinational Subsidiaries in Latin America

Kontakt:

Henrique Correa da Cunha: henriquecorreadacunha@gmail.com

Henrique Correa da Cunha är den första deltagaren i det avtal om dubbla doktorsexamina som Högskolan i Halmstad har tecknat med University of Blumenau (FURB), Brasilien. Båda lärosätena fokuserar på innovation och strävar efter att främja innovativt tänkande bland studenter och forskare, på regional, nationell och internationell nivå. Henrique Correa da Cunhas forskning, inom området innovationsvetenskap, handlar om hur nationell kultur och formella institutioner påverkar internationaliseringen av bolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder.

Inlägget Framgångsrika multinationella dotterbolag – en fråga om avstånd dök först upp på forskning.se.

Läs mer