Din partner kan göra dig till en bättre förälder

När vi kliver in i föräldrarollen påverkas barnets anknytning till oss av hur vi knöt an till våra föräldrar. Men för den med mindre optimala anknytningserfarenheter tycks finnas hjälp på oväntat nära håll, visar ny forskning som studerat ett relativt nytt fält inom psykologin: partnerns, eller medförälderns, inflytande. I studien framkommer också att avvisande och kärleksfulla föräldrabeteenden får olika stor effekt beroende på om det är mamman eller pappan som står för beteendet.

Förälderns tankar och känslor kring sitt föräldraskap är av stor betydelse för hur hen beter sig i relation till barnet. Dessa blir i sin tur avgörande för hur barnet knyter an till sina föräldrar.

Majoriteten, runt 65 procent av alla barn, formar en trygg anknytning till sina föräldrar. Andelen föräldrar som verkar kunna ge en bas till en trygg anknytning är ungefär densamma. Föräldrar med sämre förutsättningar löper däremot risk att inte kunna utforma sitt beteende på ett sådant sätt att deras barn kan utveckla en trygg anknytning, visar forskningen. En otrygg anknytning kan leda till att man som vuxen blir skörare vid motgångar och livskriser.

Beteendet hos en trygg förälder ”smittar”

Ett fält som inte tidigare studerats är huruvida den andra föräldern, den så kallade medföräldern, påverkar dessa förutsättningar. Studien, som baseras på 77 föräldrar och deras medföräldrar, ger hoppfullt svar.

– Om din medförälder har beredskap att agera som en trygg bas för barnet och generellt i nära relationer, ökar chanserna avsevärt att också du kan agera på samma sätt även om du själv inte haft lika positiva erfarenheter i din uppväxt, säger Elia Psouni, docent och forskare i utvecklingspsykologi och författare till artikeln som publicerats i tidskriften Attachment and Human Development.

Det är graden av trygghet i medföräldern som förstärker förälderns förutsättningar, det vill säga ju tryggare medförälder, ju tryggare förälder. Effektens storlek är svår att beskriva i enkla termer, men enligt Elia Psouni är den betydande. Och den överförs från såväl mamma till pappa som från pappa till mamma.

Ännu större inverkan än medförälderns inflytande var det att under den egna uppväxten ha blivit avvisad från pappan och ha fått kärlek från mamman.

– Ju mer kärleksfulla erfarenheter av sin mamma och ju mindre avvisande erfarenheter från sin pappa man har under tidig- och mellanbarndomen, desto bättre förutsättningar att själv tänka, känna och bete sig på ett sätt som främjar barnets utveckling av en trygg anknytning. Detta gäller både män och kvinnor, förklarar Elia Psouni.

Vad är då orsakerna till dessa skevheter? Det ger studien inget rakt svar på men en trolig delförklaring, enligt Psouni, är att deltagarna i studien var barn för 30-40 år sedan, då mammor överlag fortfarande var mer engagerade i omvårdnaden av barnen. En mer jämställd könsfördelning i föräldraskapet kan sudda ut dessa skillnader, spår Psouni.

Avvisande pappor påverkar mäns föräldraskap

Resultaten tyder också på att en avvisande pappa inverkar särskilt negativt på en mans föräldraskap, eftersom män i högre utsträckning än kvinnor rapporterade att deras pappor varit avvisande, och i synnerhet män vars beteende (så kallade omvårdnadsrepresentationer) inte gynnar anknytningstrygghet hos barnet. Både kvinnor och män med beteenden som gynnar trygghet hos barnet rapporterade minimalt med avvisande pappor.

I studien deltog även föräldrapar som är separerade och där barnen har växelvis boende. Det verkade inte finnas skillnader mellan sammanboende och separerade föräldrar när det gäller medförälderpåverkan, men gruppen var alltför liten för att studera separat.

Framöver kommer Elia Psouni och hennes medarbetare att studera medförälderpåverkan brett, i olika familjeformer, och i synnerhet separerade föräldrar med delad vårdnad och växelvis boende för sina barn.

Artikel:

The influence of attachment representations and co-parents’ scripted knowledge of attachment on fathers’ and mothers’ caregiving representations, Attachment and Human Development

Kontakt:

Elia Psouni, docent i psykologi, elia.psouni@psy.lu.se

Om studien

Studien omfattade 77 föräldrapar: 36 pappor med medförälder mamma samt 41 mammor med medförälder pappa. Analyserna baseras på två oberoende timmeslånga kliniska intervjuer med föräldrarna (totalt 2×77 intervjuer), vilket genererade ca 230 timmars audio och krävde ca tusen timmars arbete i transkribering och ca tusen timmars arbete för att koda och bedöma. Detta enbart från ”föräldrarna”.

Medföräldrarna deltog med en annan testmetod som bedömer ens förmåga att utgöra en trygg bas (ca 30-40 minuters insats per person) som kvantifierar ens implicita anknytningsrepresentationer, och som också kräver kodning. (Det är därför som sådana studier mycket sällan inkluderar fler deltagare.) Metoderna (Adult Attachment-intervju, AAI, Parental-Caregiving and Attachment Interview, P-CAI, och Attachment Script Assessment, ASA) används internationellt och kräver träning och licens innan de kan användas för bedömningar.

Inlägget Din partner kan göra dig till en bättre förälder dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Månen avgör när flyttfåglar lyfter

Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara.

Med hjälp av dataloggar i miniatyrformat har forskarna kartlagt 39 nattskärrors aktivitet under ett års tid. Resultaten visar att fåglarna är mer än dubbelt så aktiva i sin jakt på insekter under månljusa nätter jämfört med när det är mörkt. Studien visar också att fåglarna påbörjar höstflygningen söderut cirka tio dagar efter fullmåne och att individerna synkroniserar flytten och lyfter i stort sett samtidigt.

– Det förvånade oss att månens cykler och den tid som fåglarna lägger på att jaga insekter samvarierar så väl, och hur det i sin tur påverkar deras flyttningsmönster på så vis att de tajmar och synkroniserar flygningen så att så gott som alla ger sig iväg samtidigt tio dagar efter fullmåne, säger Gabriel Norevik.

Måncykeln hjälper flocken med resplanen

Nattskärror använder synen när de jagar på natten. I månsken har de lättare att fånga flygande insekter och fylla på sina energiförråd. Fåglarna flyttar i tre etapper från Sverige och norra Europa till övervintringsplatser söder om Sahara. Varje etapp följer samma mönster: när månen ger mycket ljus mer än dubblerar de tiden de lägger på att jaga insekter och fylla på energiförrådet, därefter påbörjar de nästa etappflygning tio dagar efter fullmåne.

Studien på nattskärror är den första i sitt slag som beskriver hur ett storskaligt mönster som måncykeln kan synkronisera stora grupper av djur till att flytta samtidigt. Forskarna utesluter inte att även andra djur än nattskärror anpassar sig till månens cykler när de flyttar.

– Vi ska gå vidare och undersöka det och vilka effekter sådana här synkroniserade flyttningar har på såväl fåglarna själva som deras omgivning, säger Gabriel Norevik.

Artikel:

The lunar cycle drives migration of a nocturnal bird, Gabriel Norevik , Susanne Åkesson, Arne Andersson, Johan Bäckman, Anders Hedenström. PLOS Biology.

Kontakt:

Gabriel Norevik, postdoktor,

Posted in BMI

Autopilot hjälper fåglar att landa

Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på relativt låg höjd.

Forskarna beskriver det som en autopilot hos fåglarna som automatiskt justerar flyghöjden i förhållande till hastigheten.

– Det har funnits olika teorier men det är i och med den här studien som man för första gången bevisar att trutar använder synen för att avgöra avståndet till marken, säger Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet.

Autopiloten hjälper fågeln att spara energi

Forskarna har använt gps-data från silltrutar, Larus fuscus, som samlats in vid Stora Karlsö. Med hjälp av dessa data har de skapat en matematisk modell som beskriver autopiloten hos trutarna. Autopiloten registrerar det optiska flödet, det vill säga den hastighet med vilken havsvågorna rör sig över fågelns näthinna.

Fåglarnas mål är att hålla det optiska flödet konstant, vilket innebär att de flyger högre i medvind och lägre i motvind, något som sparar energi.

– Det är med hjälp av autopiloten som fågeln avgör höjden över vattenytan och kan landa smidigt, berättar Anders Hedenström, professor vid Lunds universitet, och en av de forskare som utvecklat den matematiska modellen för fåglarnas autopilot.

Undersökningen avser fåglar som flyger relativt lågt, som högst cirka 100 meter. Om fåglarna använder autopiloten på samma sätt även på högre höjder återstår att ta reda på.

Susanne Åkesson och Anders Hedenström står bakom studien tillsammans med kollegor i Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.

Vetenskaplig artikel:

Optic flow cues help explain altitude control over sea in freely flying gulls. Journal of the Royal Society Interface

Kontakt:

Susanne Åkesson, professor zooekologi, biologiska institutionen, Lunds universitet, susanne.akesson@biol.lu.se

Anders Hedenström, professor teoretisk ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.hedenstrom@biol.lu.se

Inlägget Autopilot hjälper fåglar att landa dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Framgångsrika multinationella dotterbolag – en fråga om avstånd

Vad är det som avgör om multinationella dotterbolag blir framgångsrika eller misslyckas? Hur påverkar kulturella avstånd de ekonomiska resultaten? Och hur påverkas företag av avstånd i formella strukturer mellan värd- och hemlandet? Ny forskning från Högskolan i Halmstad svarar på de här frågorna.

Doktoranden Henrique Correa da Cunha undersöker hur utländska dotterbolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder påverkas av kulturskillnader och skillnader i formella institutioner när de etableras i Latinamerika.

Viktigt känna till andra länders spelregler

Under 1900-talets sista årtionde genomgick internationell handelspolitik stora förändringar, vilket påverkade marknaden, inte minst i Latinamerika. När mängden regler och restriktioner gällande utländska bolags aktiviteter i utvecklingsländer minskade blev det mer fördelaktigt att investera i Latinamerika, och det blev både lättare och viktigare för latinamerikanska företag att starta internationella dotterbolag.

– Det är viktigt för företag som gör internationella affärer att känna till spelreglerna i de olika länderna, och det är på det sättet min forskning kan komma till nytta. Företag och myndigheter kan dra nytta av mina resultat för att identifiera olika sätt att bli mer konkurrenskraftiga, säger Henrique Correa da Cunha.

I sin avhandling skriver Henrique Correa da Cunha om kulturella avstånd och avstånd mellan formella institutioner. Kulturella avstånd kan definieras som skillnader i sociala normer, vanor och traditioner som formar beteenden och åsikter.

– Traditionellt har det ansetts att kulturella avstånd saknar riktning, och att de är symmetriska, vilket innebär att effekterna av kulturella avstånd är desamma både i bolagets hemland och i värdlandet. Om de sociala normerna skiljer sig åt mellan land A och land B blir alltså effekterna desamma för ett företag från land A som etablerar sig i land B, som för ett bolag från land B som etablerar sig i land A. Jag håller inte med om det här sättet att se på kulturella avstånd, och det är ett resultaten i min avhandling, säger Henrique Correa da Cunha.

Fokus på effekterna av de formella institutionerna

Formella institutioner, å andra sidan, kan definieras som de institutioner som ger ett samhälle struktur, till exempel lagar och regler.

– I affärslitteraturen finns det två dominerande sätt att se på formella institutioner. Det första sättet är att fokusera på enskilda länder och deras formella institutioner, och att hävda att dessa spelar roll i affärer. Från det här perspektivet är ett land med effektiva, starka institutioner bättre lämpat för affärer än ett land med ineffektiva och svaga formella institutioner.

– Det andra sättet att se på frågan är fokusera de effekter som skillnaderna mellan olika länders formella institutioner har på internationella affärer. Traditionellt sett har avstånd i formella institutioner mellan länder setts som någonting negativt. Sådana avstånd har förutsatts skapa friktion mellan det multinationella företaget och den utländska värdmarknaden, vilket har varit till nackdel för utländska företag jämfört med de nationella, förklarar Henrique Correa da Cunha.

Resultat som motsäger traditionella åsikter

När de formella institutionerna på utvecklingsmarknader och i utvecklade länder skiljer sig mycket åt påverkas utländska dotterbolag från de här länderna på olika sätt beroende på vilken förmåga de har att använda sig av sina erfarenheter av att hantera formella institutioner i sina ursprungsländer.

– Genom att inkludera formella institutionella avstånd i diskussionen kring utländska dotterbolags resultat breddas samtalet, men konceptet är fortfarande ganska kontroversiellt, säger Henrique Correa da Cunha.

Henrique Correa da Cunhas forskningsresultat är till viss del kontroversiella, eftersom de inte följer det som tidigare har varit praxis inom forskningsfältet.

– Mina resultat tyder på att kulturella avstånd är asymmetriska. Det innebär att påverkan på ett företag från land A som etablerar sig i land B inte är densamma som på ett bolag från land B som etablerar sig i land A, säger Henrique Correa da Cunha, och fortsätter:

– Resultaten visar också på viktiga aspekter kring förhållandet mellan formella institutionella avstånd och kulturella avstånd, där det tidigare tycks reglera det senare. När ett internationellt dotterbolag verkar i ett land som är mindre utvecklat än företagets hemland förstärker skillnader i formella institutioner den effekt som kulturella avstånd har på företagets framgång.

Avhandlingen:

Institutional Distance Moderating Effects on Cultural Distance and Performance Relationship: Asymmetry of Distance and the Case of Foreign Multinational Subsidiaries in Latin America

Kontakt:

Henrique Correa da Cunha: henriquecorreadacunha@gmail.com

Henrique Correa da Cunha är den första deltagaren i det avtal om dubbla doktorsexamina som Högskolan i Halmstad har tecknat med University of Blumenau (FURB), Brasilien. Båda lärosätena fokuserar på innovation och strävar efter att främja innovativt tänkande bland studenter och forskare, på regional, nationell och internationell nivå. Henrique Correa da Cunhas forskning, inom området innovationsvetenskap, handlar om hur nationell kultur och formella institutioner påverkar internationaliseringen av bolag från utvecklingsmarknader och utvecklade länder.

Inlägget Framgångsrika multinationella dotterbolag – en fråga om avstånd dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Magiska svampar på recept

Toppslätskivlingen ser inte mycket ut för världen där den växer vilt på svenska ängar och i kohagar. Men den lilla bruna svampen innehåller ett av de mest potenta ämnen vi känner till. Psilocybin.

Psilocybin är en psykedelisk substans som påverkar 5HTA2-receptorn i hjärnan. Likt andra psykedeliska substanser förstärker den sinnesintryck och förändrar perceptionen kring hur en person upplever sin omgivning, sitt stämningsläge och sina kognitiva förmågor. I värsta fall kan substansen även utlösa psykoser.

Men det är inte bara toppslätskivlingen som har denna förmåga. Runt om i världen återfinns psykedeliska ämnen i svampar och växter, och användningen kan spåras långt tillbaka i historien. Från grottmålningar i Algeriet till Antikens Grekland.

Undangömd i en grotta i Bolivia hittade arkeologer tidigare i år en 1 000 år gammal tygväska. Där fanns spår av bland annat DMT, dimetyltryptamin, en kraftigt psykoaktiv substans som kan ge upphov till hallucinationer.

DMT är även en av nyckelkomponenterna i ayahuasca. En psykedelisk brygd som förknippas med Amazonas djungel och som fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren.

Ayahuasca

Djurförsök och nyare klinisk forskning antyder att ayahuasca har en antidepressiv effekt. I en brasiliansk studie från 2015 medverkade 30 patienter som led av depression, där varken läkemedel eller traditionell terapi hade lyckats råda bukt på problemen. Hälften fick dricka ayahuasca vid ett tillfälle och hälften fick placebo. En vecka senare visade de som fått ayahuasca en dramatisk förbättring i mående jämfört med placebogruppen.

Fyndet av DMT i grottan i Bolivia är det första beviset för att befolkningen i Sydamerika blandade växter för att få fram psykoaktiva substanser. Den historiska användningen har dock varit starkt förknippad med religiösa och kontrollerade ceremonier.

Möblerar om i hjärnan

På 1950-talet upptäcktes – av misstag – även en semisyntetisk variant av de naturligt förekommande ämnena, LSD (lysergsyradietylamid).

I mitten av 1900-talet forskades det för fullt på olika psykedeliska substanser, med mer eller mindre lyckade resultat. Men sedan psykedeliska substanser narkotikaklassades i början av 1970-talet avstannade forskningen. I Sverige fick psykedeliska droger klassificeringen 1, vilket innebär att de saknar medicinskt värde.

Under årtionden som följde viftades psykedeliska droger bort som en kvarleva från 1960-talets hippiekultur.

Men nya studier har visat på potential vid bland annat PTSD, posttraumatisk stressyndrom, och terapiresistenta depressioner. Patienten får i försöken en dos av den aktuella substansen vid några enstaka tillfällen, med ett antal månader mellan. Ibland även i samband med en terapisession.

– Teorin bakom är att psykedeliska substanser möblerar om i kopplingarna mellan nervcellerna och ökar hjärnans förmåga att bygga om sig själv, säger Pär Halje, biträdande forskare vid Lunds Universitet som forskar på hur LSD påverkar hjärnvågor hos råttor.

LSD blev aldrig till medicin

LSD framställdes för första gången av den schweiziske kemisten Albert Hofmann 1938, som förväntat sig att substansen skulle fungera som ett analeptikum (medel som stimulerar andning och blodcirkulation, och ges vid förgiftning).Vid tester visade det sig att försöksdjuren blev rastlösa, även om de var narkospåverkade, och att det orsakade sammandragningar i livmodern, men ansågs inte ha tillräckligt användbara farmakologiska egenskaper. Några år senare framställde Hofmann LSD igen, och blev under syntetiseringen påverkad av substansen. Han beskriver i sin bok LSD – Mein Sorgenkind