Östrogenreceptor-positiv (hormonkänslig) bröstcancer är den vanligaste formen av bröstcancer och innebär att tumören är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att kunna växa. Kvinnor som får sådan bröstcancer har en kvar en långsiktig risk att drabbas av spridd cancer och dö. Det finns otillräcklig kunskap om hur biologiska faktorer hos tumören och hormonbehandling påverkar denna långsiktiga risk.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonbehandling hos kvinnor med de två vanligaste typerna av hormonkänslig bröstcancer. Forskarna analyserade långtidsdata med uppföljning under 20 år för 336 kvinnor med så kallad Luminal A bröstcancersubtyp, samt 126 kvinnor med Luminal B bröstcancersubtyp som antingen fått tamoxifenbehandling eller ingen hormonbehandling. Studien kallas för Stockholm tamoxifen-studien (STO-3).

Behandling med tamoxifen skyddar vid hormonkänslig bröstcancer

Resultaten visar att patienter med Luminal A-subtyp hade en relativt liten, men långvarig, riskökning för spridd cancer och att tamoxifenbehandling signifikant minskade denna risk så lång tid som 15 år efter diagnos. Patienter med Luminal B-subtyp hade hög risk för spridd bröstcancer under de första fem åren efter diagnos. Hos dessa patienter ledde tamoxifenbehandling till signifikant minskad risk under de första fem åren, men därefter avtog den skyddande effekten av hormonbehandling.

– Vår slutsats är att tamoxifenbehandling är gynnsam för båda dessa grupper av patienter, men att det har en mer långvarig skyddande effekt hos patienter med Luminal A-subtyp. Även patienter med Luminal B-subtyp bör erbjudas hormonbehandling då våra resultat visar på en minskad risk för spridd bröstcancer under de första åren då risken är som störst för dessa patienter, säger Linda Lindström, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskarna kommer att gå vidare med en undersökning av den långsiktiga effekten av hormonbehandling hos patienter med Luminal A och Luminal B-subtyp som har diagnosticerats med större aggressiva tumörer med spridning till lymfkörtlarna.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Forte, Stiftelsen Gösta Miltons Donationsfond, California Breast Cancer Research Program Award, Iris, Stig och Gerry Castenbäcks Stiftelse för Cancerforskning och Konung Gustaf V:s Jubileumsfond från Radiumhemmets Forskningsfonder. Medförfattaren Laura van’t Veer innehar patent på ”MammaPrint 70-gene risk signature” och är medgrundare, aktieägare och deltidsanställd i Agendia.

Artikel:

Assessment of Long-term Survival and Benefit from Tamoxifen Therapy in Patients with Luminal A or Luminal B Breast Cancer, Nancy Y. Yu, Adina Iftimi, Christina Yau, Nicholas P. Tobin, Laura van ’t Veer, Katherine A. Hoadley, Christopher C. Benz, Bo Nordenskjöld, Tommy Fornander, Olle Stål, Kamila Czene, Laura J. Esserman, Linda S. Lindström. JAMA Oncology

Kontakt:

Linda Lindström, docent, gruppledare,

Västra Amazonas är en så kallad hotspot för den biologiska mångfalden i världen och är mycket varierat när det gäller geologi, klimat och biologiska funktioner. Palmer (Arecaceae) är en av de mest artrika växtfamiljerna i området med över 150 arter representerade. Dessa arter skiljer sig i utbredning, växtsätt och livsstrategi, och på många sätt bidrar de till en myriad av ekosystemtjänster.

– Våra data ger stöd för idén att markens egenskaper varierar dramatiskt, även över korta avstånd, vilket kan vara avgörande för att förstå hur den biologiska mångfalden i tropikerna formats, utvecklas, och kan upprätthållas, säger Robert Muscarella vid Uppsala universitet som är en av författarna bakom studien.

Palmer ger större förståelse av tropisk ekologi

Hur tropiska ekologiska system fungerar och hur de utvecklats över tid är fortfarande relativt okänt för vetenskapen. Palmer, med deras unika mångfald, kan fungera som ett studiesystem för att belysa sådana frågor. Vi vet att till exempel markens kemi, textur och översvämningsfrekvens är viktiga faktorer för hur mångfalden kan utvecklas och arter fördela sig över landskapet, men på grund av bristfälligt dataunderlag har detta inte kunnat utforskas i detalj i tropikerna.

– Den insamlade datamängden är unik på många sätt men framför allt täcker den in ett större område än tidigare studier och inkluderar även markens egenskaper. Just markens egenskaper i tropikerna och dess påverkan på vegetation vet vi väldigt lite om och våra data möjliggör vidare studier, säger Robert Muscarella.

I den nya studien presenteras data om samtliga palmers förekomster och detaljerad markdata från 546 platser i västra Amazonas. I över 20 år har datainsamlingen, som letts av Henrik Balslev vid Århus universitet i Danmark, pågått. De första analyserna har visat hur förekomsten av både antal exemplar av olika palmarter och antalet arter per växtplats hänger ihop med livsmiljön och markens egenskaper som till exempel pH, textur och näringsinnehåll.

Datasetet finns nu tillgängligt för forskare för framtida analyser och kommer att bli viktig för att förstå växters utbredning, mångfald, och betydelsen av markförhållanden.

Artikel:

Palm community transects and soil properties in western Amazonia, Henrik Balslev, Søren M. Kristiansen och Robert Muscarella, Ecology

Kontakt:

Robert Muscarella, universitetslektor vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, robert.muscarella@ebc.uu.se

Inlägget Amazonas palmer visar hur tropikerna formats dök först upp på forskning.se.

Läs mer