Periodiska systemet fyller 150 år

– Det periodiska systemet är så centralt för vetenskap och teknik att vi vill erbjuda allmänheten en möjlighet att lära sig mer om det, säger professor Jean-François Boily, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Det periodiska systemet är det gemensamma verktyget för alla kemister. Det låter oss förstå och förutsäga olika atomers egenskaper baserat på antalet protoner och neutroner i atomkärnan, vilket dikterar hur många elektroner som omger atomkärnan. Som ett enkelt exempel ökar atomstorleken av grundämnen från toppen till botten av en lodrät kolumn (som kallas grupp) i systemet.

Kemins systematik hjälper oss förstå naturen

– Kunskap om systematiken av grundämnenas kemi gör att vi kemister kan utforska nya reaktioner och material som hjälper oss att förstå naturen och utveckla ny teknik, säger Andy Ohlin, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Det första periodiska systemet, som vi i dag känner till, konstruerades år 1869 av Mendelejev som organiserade de då kända 63 grundämnena efter atomvikt och egenskaper. I dag innehåller periodiska systemet hela 118 grundämnen … Och nya upptäcks fortfarande. Väte har atomnummer 1 och oganesson 118. De första 94 elementen hittades i naturen medan de tyngre har syntetiserats i olika partikelacceleratorer genom kärnreaktioner. Element 118 gör nu den sjunde raden i tabellen komplett, men det finns nya teorier som antyder på existensen av nya element att upptäcka, och därmed en åttonde rad i det periodiska systemet.

– Av alla kända grundämnen har svenska forskare upptäckt 18-21 stycken, inklusive välkända grundämnen såsom syre, kisel, klor och volfram. Det exakta antalet beror lite på hur man resonerar kring upptäckter, och vem man frågar, anmärker Michael Holmboe, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

De tre kemisterna organiserar tillsammans konferensen Oorgandagarna vid Umeå universitet. Svenska Kemisamfundet står bakom konferensen som vartannat år samlar kemister från svenska institutioner och från industrin. De tre första föreläsningarna om periodiska systemet kommer att vara öppna för allmänheten.

Vad är oorganisk kemi?

Oorganisk kemi handlar om egenskaper och reaktioner hos oorganiska föreningar, såsom metaller och mineraler, och även föreningar där metaller binder direkt till kol. Det utesluter emellertid huvudsakligen organiska former av kol. Oorganiska kemister studerar och kan utveckla nya material och bränslen för mer avancerad teknik, eller kan fokusera på naturliga processer för att förstå hur vår planet och universum fungerar.

Umeå universitet har en lång tradition av forskning inom oorganisk koordinations- och jämviktskemi, med fokus mot naturliga processer såsom förvittring av mineraler, bindning av föroreningar i marken, kondensering av vattenånga i atmosfären, och kemiska processer på andra planeter, till exempel Mars.

Lärosäten faddrar för grundämnen

För att fira Mendelejevs 150 år gamla periodiska system har Svenska Kemisamfundet nyligen utsett alla svenska universitet och högskolor till fadder för ett av de 21 ”svenska” grundämnena, baserat på lokal anknytning och tidigare forskning inom ämnet. Därför kommer det under konferensen att finnas affischer som beskriver förhållandet mellan varje universitet och deras grundämne.

Umeå universitet har tilldelats grundämnet vanadin, efter Nils Gabriel Sefström (född 1787 i Ilsbo, Hälsingland) som med viss hjälp från ’den svenska kemins fader’ Jöns Jacob Berzelius, (åter)upptäckte och namngav detta grundämne år 1831.

– En av Umeå universitetets första professorer i kemi, Lage Pettersson, forskade på vanadin i över 40 år. Vanadin är ett mångfacetterat grundämne och används bland annat som katalysator i kemiska reaktioner, i metallurgi, inom elektronikindustrin och finns in enzymer i vissa marina organismer, säger Jean-François Boily.

Om Oorgandagarna

Oorgandagarna är en konferens som samlar svenska kemister inom akademin och industrin som jobbar inom området oorganisk kemi, och som anordnas vartannat år av Svenska Kemisamfundet och ett värduniversitet. 2019 arrangeras konferensen den 12-14 juni i Umeå. Den inledande dagen, som är öppen för allmänheten, fokuserar på historiska och kulturella aspekter samt pågående utveckling av det periodiska systemet.

Kontakt:
Jean-François Boily, Kemiska institutionen, Umeå universitet, jean-francois.boily@umu.se
Michael Holmboe, Kemiska institutionen, Umeå universitet, michael.holmboe@umu.se
Andy Ohlin, Kemiska institutionen, Umeå universitet, andre.ohlin@umu.se

Inlägget Periodiska systemet fyller 150 år dök först upp på forskning.se.

Läs mer

”Du får nu kyssa bruden”

Tro det eller ej, men när kristendomen infördes i Skandinavien för ungefär tusen år sedan räckte det med att man och kvinna lovade sig åt varandra inför Gud, utan kyrkans inblandning – så var de gifta. Man behövde inga vittnen.

Enligt Malin Lennartsson, docent i historia vid Linnéuniversitetet, var den katolska kyrkan något motsägelsefull när det gällde äktenskap. Å ena sidan infördes en massa nya strikta regler om vem man fick och inte fick gifta sig med. Å andra sidan fanns ingen officiell ritual som bekräftade att man hade ingått löftet om evig kärlek.

– Om den ena parten, låt oss säga mannen, då sade “nej, jag har inte lovat någonting”, och den andra parten, kvinnan, var gravid – då kom man naturligtvis i ett bekymmersamt läge som kvinna.

Vigslar giltiga utan kyrkan

Det var bland annat därför kyrkan och staten alltmer började blanda sig i äktenskapet när Sverige övergick till protestantismen. Ändå dröjde det till 1734 innan det skrevs in i lagen att bara kyrkliga vigslar är giltiga. Sett till kristendomens långa historia är kyrkliga vigslar alltså långt ifrån så traditionella som man kanske skulle kunna tro.

Hur var det då med kärleken? Gifte sig människor överhuvudtaget av kärlek förr, eller var det mer en praktisk affär – en som kanske rentav gjordes upp mellan släkterna? Malin Lennartsson har fördjupat sig mycket i tidigmodern tid, i synnerhet 1600-talet, och funnit en del intressanta fynd från den tiden som kanske överraskar i dag.

– Uppgjorda giftermål var vanligare i högreståndsmiljöer, där ekonomiska och politiska faktorer kunde väga tungt. Framför allt bland kungligheter kunde det inträffa att man överhuvudtaget inte hade träffat varandra. Men ju längre ner i samhällshierarkin, desto större vikt verkar man ha kunnat lägga vid känslor.

Giftermål av kärlek på 1600-talet

Hon har hittat bevis på kärleksretorik även under 1600-talet.

– Också mellan människor som man inte förväntade sig det ifrån, vanliga bondedöttrar och bondesöner, inte alls några som man tänker sig skulle vara influerade av någon högreståndskultur. De talar om kärlek och de talar om “brinnande hjärta” och att de inte längre vill gifta sig, för ”nu har han vänt sitt hjärta ifrån mig” och liknande formuleringar. Exakt vad de menade med dessa ord, hur mycket de liknade det vi känner i dag, det är förstås svårt att veta, men att kärlek fanns var uppenbarligen ett gångbart argument då man ville gifta sig – och tvärtom.

Äktenskapet beseglades med sex

Under tidigmodern tid (den epok i Europa som sträcker sig från medeltidens slut till den franska revolutionen 1789) betraktades ett äktenskap inte som fullbordat förrän brudparet hade haft sex. Och det var man ganska explicit med, berättar Malin Lennartsson. Brudparet eskorterades till sängkammaren av vittnen, som bekräftade att brudparet gick och lade sig i samma säng.

Sex hade även stor vikt efter vigseln. Enligt Malin Lennartsson ingick det i överenskommelsen att man genom äktenskapet blev ett och samma kött. Om det framkom att någon av parterna vägrade att ligga med den andra kunde det föranleda ett samtal med prästen, eftersom man då ansågs leva i ett dysfunktionellt äktenskap.

Själva bröllopet är ett annat område där vi i dag har många föreställningar om det traditionella som kanske inte alls stämmer. Eva Knuts är lektor i etnologi vid Göteborgs universitet, och har bland annat skrivit en avhandling om hur våra bröllopsföreställningar skapas i dagens konsumtionssamhälle. Intressant nog är det vi anser vara ett ”klassiskt” bröllop i dag inte alls särskilt gammalt. Den vita brudklänningen är ett exempel.

Bröllop och begravning i samma klänning

– I Sverige gifte sig de allra flesta människor i svart klänning in på 1900-talet. Det finns ganska många berättelser om att man också begravdes i den svarta klänning som man skaffade till sitt bröllop. Människor hade inte de garderober då som de har i dag. I Dalarna där jag kommer ifrån bar brudarna folkdräkt när de gifte sig. Det var inte själva klänningen som var det viktiga, utan kronan och andra saker som var brudsignaler. Den vita brudklänningen bars ursprungligen bara av överklassen.

Eva Knuts intervjuade ett flertal präster medan hon forskade. De berättade att paren de träffar ofta har större koll på hur ett amerikanskt bröllop går till än ett svenskt – ett resultat av amerikansk populärkultur.

– I Sverige överlämnas till exempel inte bruden av sin far. Det har inte varit tradition här, och kyrkan har till och med uttalat sig emot det. Här är traditionen att paret går fram tillsammans; kvinnan överlämnas inte från en man till en annan.

Giftomannen var kvinnans förmyndare

Giftoman är ett gammalt begrepp som omnämns redan i medeltida texter. Det innebar att kvinnan hade en förmyndare – oftast hennes far – som friare var tvungna att be om lov för att få gifta sig med henne. Om fadern hade dött kunde kvinnans mor vara giftoman i stället, annars föll lotten på någon av hennes manliga släktingar.

Giftomannens uppgifter och skyldigheter reglerades i giftermålsbalken i 1734 års lag. Där kan man bland annat läsa att giftomannen inte hade rätt att gifta bort sin dotter mot hennes vilja:

“Ej må någon till giftermål tvingas; utan bör så kvinnans, som mannens frivilliga ja och samtycke giftermålet fästa.”

Denna institutionen upphörde 1920.

Amerikansk brudkyss

Kyssen är ett annat exempel på modern tradition. I Sverige avslutar man inte vigseln med att brudgummen lyfter på brudens slöja och kysser henne. Även det har vi lärt oss från amerikanska filmer och tv-serier.

Oavsett om dagens ”klassiska” bröllopsingredienser har en historisk förankring eller inte, utövar de ändå en stark makt på blivande makar. Eva Knuts menar att bröllopen visserligen har blivit mer individualiserade på senare år, att det numera verkar viktigare för folk att sticka ut. Men det är ändå knappast tal om några radikala förändringar.

– Jag intervjuade par som skulle gifta sig, och alla tyckte själva att de hade format väldigt unika bröllop. Men tittar man på det utifrån så ser bröllopen hyfsat likadana ut. Det individuella kunde vara i detaljer, som ”vi har specialdesignat våra ringar”, och ”vi väljer att ha vår fest på en plats som inte är den klassiska”.

Påkostade bröllop

Men en sak verkar i alla fall ha förändrats, och det är att det inte bara är rika människor som ställer till med riktigt dyra bröllop i dag.

– En präst jag intervjuade jobbar i ett område som inte har det bästa ryktet, och han berättade att man där under bröllopsdagen inte vill att det ska synas vilken postadress man har. Och det diskuterade jag också i min avhandling. De med högst kulturellt kapital, som hade pengar och koll på vett och etikett, kunde förhålla sig mer avslappnat till bröllopet eftersom de inte hade lika mycket att bevisa. För människor med lägre kulturellt eller ekonomiskt kapital blir det viktigare att slå på stort just den dagen.

Hon noterar att det i bröllopstidningar finns väldigt mycket låneannonser insprängda, med avbetalningsplaner på elva månader.

Lagom till den första bröllopsdagen har man alltså betalat av skulden för att kunna bli vigd i stor stil, precis som i amerikanska filmer. Det är något annat än att bara trolova sig inför Gud, som man gjorde för tusen år sedan.

Text: Anton Dilber på uppdrag av forskning.se

Inlägget ”Du får nu kyssa bruden” dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Ekonomi och könsnormer avgör vem som vabbar

År 2007 sänktes marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare i och med det första jobbskatteavdraget. Forskare har i en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) studerat hur uttaget av vab förändrades i par där den ena föräldern fick en skattesänkning, jämfört med par som inte fick det. Enligt ekonomisk teori borde den föräldern som får sänkt skatt jobba mer, då hans eller hennes lön beskattas mindre. Föräldern med högre marginalskatt antas istället vabba mer.

Vab = vård av barn

När man vabbar, det vill säga stannar hemma från jobbet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn, utbetalar Försäkringskassan tillfällig föräldrapenning.

Rapportförfattarna fann att skattesänkningen ledde till att föräldrar omfördelade vab-dagarna. Den förälder som fick sänkt skatt jobbade mer och den som inte fick sänkt skatt vabbade mer. Skattningar visar att om skillnaden i marginalskatt mellan mannen och kvinnan ökade med 10 procent så ökade skillnaden mellan mannens och kvinnans uttag av vab med 8 procent.

Olika grupper reagerar olika på skattesänkning

Olika demografiska grupper påverkas olika mycket. Vissa par reagerade starkare när mannen fick en skattesänkning medan andra par reagerade starkare när kvinnans skatt sänktes.

Gifta par, par där mannen tjänade mer än kvinnan och par där båda föräldrarna vuxit upp utanför Norden reagerade starkare när pappans skatt sänktes. Papporna jobbade då mer och mammorna tog ut mer vab. Dessa par tycks vara mer benägna att reagera på ekonomiska incitament som är i linje med en traditionell könsfördelning av vab-dagarna.

Sambopar, par där kvinnan tjänade mer än mannen och par där åtminstone ena föräldern vuxit upp i Norden tenderar att reagera starkare om kvinnan fick en skattesänkning. I de här paren tog mannen ut mer vab. I dessa par leder en skattesänkning för kvinnan till en mer icke-traditionell fördelning.

– Att olika grupper reagerar olika på reformer, och att könsnormer tycks spela in, är viktigt om man vill påverka hur föräldrar fördelar barnomsorg genom ekonomiska incitament, säger Peter Skogman Thoursie, en av forskarna bakom rapporten.

172 000 småbarnsföräldrar i studien

Rapportförfattarna följer drygt 172 000 yrkesarbetande småbarnsföräldrar mellan åren 2006 och 2007. Paren var sambos eller gifta och det yngsta barnet föddes 1996–2003. Data kommer från Statistiska centralbyrån.

Rapport:
IFAU rapport 2019:13. Hur påverkar ekonomiska incitament och könsnormer fördelningen av barnomsorg mellan föräldrar? är skriven av Martin Olsson vid Institutet för Näringslivsforskning och Peter Skogman Thoursie vid Stockholms universitet.

Kontakt:
Peter Skogman Thoursie, IFAU, peter.thoursie@ne.su.se

Inlägget Ekonomi och könsnormer avgör vem som vabbar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Proteinkappa gör virus mer smittsamma

Är virus levande varelser eller ett slags partiklar? Faktiskt både och. Virus kan föröka sig i levande celler och de har förmågan att ta över cellens maskineri och utnyttja det för sin egen nytta. Men innan virus tar sig in i värdceller kan de betraktas som mycket små partiklar, så kallade nanopartiklar, och liknar då de syntetiska nanopartiklar som används vid både diagnostik och behandling av sjukdomar.

Forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet har upptäckt att virus och nanopartiklar delar en annan viktig egenskap; båda binder till sig ett lager av proteiner vid kontakt med biologiska vätskor under jakten på en värdcell. Proteinskiktet på nanopartiklarnas yta påverkar dessutom deras biologiska aktivitet.

Som tennisboll i skål med mjölk och flingor

– Tänk dig att du doppar en tennisboll i en skål med mjölk och flingor. Bollen täcks omedelbart av partiklar som inte försvinner när du tar bort bollen ur skålen. Samma sak händer när virus kommer i kontakt med till exempel blod eller lungvätska som innehåller tusentals proteiner. Många av dem fäster snabbt vid virusets yta och bildar en proteinkappa, förklarar Kariem Ezzat vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Proteiner som finns i vätskan runt värdcellen binder till ett virus och kan göra det mer smittsamt. Viruset kan också påskynda bildningen av trådlika fibriller, vilka spelar en roll vid Alzheimers sjukdom. Bild: E. Wikander, Azote.

Kariem Ezzat och hans kollegor har undersökt proteinkappor från respiratoriskt syncytial virus (RS-virus) i olika biologiska vätskor. RS-virus är globalt sett den vanligaste orsaken till akut nedre luftvägsinfektion hos små barn och leder varje år till ungefär 34 miljoner sjukdomsfall, 196 000 av dem dödliga.

– RS-virus som varit i kontakt med blod har en proteinkappa som ser väldigt annorlunda ut jämfört med RS-virus som träffat på lungvätska. Proteinkappan ser också annorlunda ut om RS-viruset i stället kommit i kontakt med blod från apor, som också kan får RS-virusinfektioner, säger Kariem Ezzat.

– Virusen ser inte annorlunda ut genetiskt, men de får en ny identitet genom att binda olika protein, som de plockar upp från omgivningen, på sin yta. Fenomenet gör det möjligt för virus att utnyttja omgivningen utanför cellen och vi har data som visar att flera av dessa kappor gör RS-virus mer smittsamt.

Virus kan skynda på sjukdomsprocess

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet har också upptäckt att virus som exempelvis RS-virus och herpes simplex virus typ 1 (HSV-1) kan binda till sig speciella proteiner som kallas amyloida proteiner. Då bildas lätt fibriller, små trådar, som är typiska för amyloida plack. Amyloida plack, i sin tur, leder till att hjärnans nervceller dör vid Alzheimers sjukdom. Hittills har mekanismen som kopplar ihop virus och amyloida plack varit svår att hitta, men Kariem Ezzat och hans forskarkollegor har upptäckt att HSV-1 kan påskynda bildningen av amyloida plack. I en djurmodell av Alzheimers sjukdom såg de att möss utvecklade sjukdomen inom 48 timmar efter infektion i hjärnan. Utan HSV-1-infektion tar sjukdomsprocessen normalt flera månader.

– Den nya mekanismen som vi beskriver i vår artikel har betydelse för att identifiera nya faktorer som påverkar infektionsförmågan hos virus. Kunskapen är också viktig för vaccinutveckling. Beskrivningen av en mekanism som länkar ihop virus och amyloida orsaker till sjukdomar ökar dessutom intresset för att i detalj förstå mikroorganismers roll i utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers. Det kan i sin tur ge nya ledtrådar för läkemedelsutveckling, säger Kariem Ezzat, Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Vetenskaplig artikel:
The Viral Protein Corona Directs Viral Pathogenesis and Amyloid Aggregation (Ezzat et al), Nature Communications

Kontakt:
Kariem Ezzat, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, kariem.ezzat@su.se
Anna-Lena Spetz, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, anna-lena.spetz@su.se

Inlägget Proteinkappa gör virus mer smittsamma dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Nya stjärnor på väg kring Hästhuvudnebulosan

Hästhuvudnebulosan i stjärnbilden Orion är en av himlens mest kända former, och syntes bakom Australiens spektakulära nummer i Eurovision Song Contest 2019. Hästhuvudet ligger i utkanten av Orion B, ett av två stora nätverk av kosmiska moln som syns på himlen nära stjärnbilden Orions bälte. Astronomer tror att många nya stjärnor skulle kunna födas i Orion B – men tvärtom är födelsetalet ovanligt lågt.

I en ny studie förklarar ett forskarteam lett av Chalmersastronomen Jan Orkisz varför: de kosmiska molnstrimmorna i Orion B är ännu unga och har helt enkelt inte hunnit bilda nya stjärnor än. Studien presenteras i en artikel i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

Unga molnstrimmor

– Den närliggande molnkonstellationen Orion A har liknande strimmor, men till skillnad från Orion B är A:s strimmor massivare, de hålls samman av gravitation och här pågår en aktiv stjärnbildning. Skillnaderna kan vara ett tecken på att Orion B är ett mycket märkligt moln. För trots sin storlek och massa är Orion B känt för sin låga stjärnbildningsaktivitet, säger Jan Orkisz.

– Men vår tolkning är snarare att Orion B helt enkelt är ett moln i ett tidigare utvecklingsstadium: molnets finstrimmiga arkitektur visar redan likheter med mer utvecklade miljöer, och stjärnformationen i strimmorna kan därför bli mer aktiv i framtiden. Om så är fallet visar det också att de här molnstrimmorna spelar en viktig roll tidigt i utvecklingen av interstellär materia, eftersom de börjar strukturera gasen innan tyngdkraften har tagit över, avslutar Jan Orkisz.

Fortsatta studier av Orions kosmiska moln kan därför hjälpa oss att förstå de olika faser som den interstellära materian genomgår.

Vetenskaplig artikel:
A dynamically young, gravitationally stable networkof filaments in Orion B. Astronomy & Astrophysics

Fotnot:
Texten är baserad på pressmeddelandet: Filaments around the Horsehead Nebula are still too young to form stars, från Iram (Institut de Radioastronomie Millimétrique).

Kontakt:
Jan Orkisz, doktor och forskare inom galaktisk astronomi på Chalmers, jan.orkisz@chalmers.se

Inlägget Nya stjärnor på väg kring Hästhuvudnebulosan dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI