Stor del av svensk järnmalm bildades i vulkaniska processer

Trots en ökande efterfrågan på sällsynta metaller är järn fortfarande den sammantaget viktigaste metallen för modern industri. Järnmalmer av så kallad kirunatyp, uppkallade efter gruvan i norra Sverige, representerar idag över 90 procent av Europas totala järnmalmsproduktion och utgör också en mycket viktig malmtyp i andra länder världen över.

Ursprunget och bildningssättet för järnmalm av kirunatyp varit mycket omdebatterat bland forskare under mer än 100 år och flera mycket kontrasterande bildningssätt har föreslagits. För att närma sig en lösning analyserade den Uppsalaledda forskargruppen systematiskt isotopsammansättningarna i de två grundämnen – järn och syre – som bygger upp det viktigaste malmmineralet, järnoxiden magnetit.

Järnmalm bildad i höga temperaturer i vulkanisk miljö

Genom att jämföra resultaten från malmer i Sverige, Chile och Iran med både existerande isotopdata och helt nya analyser av magnetit från en mängd olika magmatiska bergartsmiljöer världen över kan forskargruppen nu visa att över 80 procent av proven från malmer av kirunatyp måste vara bildade av magmatiska högtemperaturprocesser i en vulkanisk till grunt subvulkanisk miljö.

De nya forskningsresultaten har och kommer att få stor betydelse för tolkningen av dessa järnmalmer. De visar att världen sannolikt fått uppleva utbrott av järnmalmsvulkaner ett flertal gånger genom den geologiska historien.

Gruvorna i Kiruna och Malmberget är i dag de allra största och viktigaste i Europa. Stora reserver finns även i nu nedlagda gruvor som Grängesberg och Blötberget i Bergslagen. Förutom järn representerar dessa malmer också en möjlig framtida resurs för kritiska metaller som fosfor och sällsynta jordartsmetaller, av vilka flera spelar en nyckelroll i teknologierna för grön energiproduktion.

Posted in BMI

Bakteriell hjärnhinneinflammation kan behandlas utan antibiotika

Vårt immunförsvar har flera viktiga försvarsspelare att koppla in när en infektion drabbar det centrala nervsystemet. När forskarna studerade vad som sker när en av dessa försvarsspelare, de vita blodkroppar som kallas neutrofiler, griper in vid bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, fann de en möjlig behandlingsstrategi som inte involverar antibiotika.

Vid en infektion tar sig neutrofilerna till det infekterade området för att fånga in och oskadliggöra bakterierna. Kampen är hård och i vanliga fall dör neutrofilerna själva, men om bakterierna är svåra att eliminera, tar neutrofilerna till andra knep.

– Det är som att de i ren frustration vänder ut och in på sig i ett desperat försök att fånga de bakterier som de inte lyckas få bukt med. På så vis fångar de in flera bakterier på en gång som i ett nät, eller NETs som det kallas. Det här fungerar väldigt bra på många ställen i kroppen där näten med de infångade bakterierna kan transporteras vidare i blodet och oskadliggöras i exempelvis levern eller mjälten. Men vid bakteriell hjärninflammation fastnar de här näten i ryggmärgsvätskan där det inte finns en effektiv reningsstation, säger Adam Linder, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Neutrofiler och NETs

Neutrofiler är en del av immunförsvaret som tar sig till ett infekterat område för att döda eller fånga in bakterier eller andra skadliga ämnen. De kan även bilda så kallade NETs (Neutrophil Extracellular Traps), ett slags nät där neutrofilerna vänder ut och in på sig själv och blottar sitt inre som bland annat består av neutrofilernas DNA och proteiner.

På bilden syns överst syns vita blodceller (neutrofiler) i ryggmärgsvätskan vid bakteriell meningit. Cellkärnans DNA färgas blått och proteinerna i neutrofilerna är rödfärgade. De områden som är både blått (DNA) och rött (proteiner) är så kallade NETs, som frisätts som en försvarsmekanism mot invasiva bakterier vid bakteriell meningit. Foto: Tirthankar Mohanty

Näten löstes upp och bakterierna försvann

Med hjälp av avancerad mikroskopi såg forskarna att ryggmärgsvätskan hos patienter med bakteriell hjärnhinneinflammation var grumlig och full med klumpar, som visade sig vara NETs. Men hos patienter med hjärnhinneinflammation som var orsakad av virus var ryggmärgsvätskan klar och saknade NETs. Att de infångade bakterierna fastnar i ryggmärgsvätskan försvårar immunförsvarets arbete att rensa bort bakterierna och gör dessutom att vanlig antibiotika inte kommer åt bakterierna, menar forskarna.

Skulle det gå att klippa sönder näten så att bakterierna inte längre är skyddade mot kroppens immunförsvar och därmed även exponera dem för antibiotika – och på så vis göra det lättare att bekämpa dem? Eftersom näten, NETs, till stor del består av DNA, undersökte forskarna vad som sker när man tillför läkemedel som används för att klippa sönder DNA, så kallade DNase.

– Vi gav läkemedlet DNase till råttor med bakteriell hjärnhinneinflammation orsakad av pneumokockbakterier, och kunde visa att näten löstes upp och bakterierna försvann. Det verkar som att när vi klipper sönder näten exponeras bakterierna för immunförsvaret som lättare kan bekämpa bakterierna på egen hand. Vi noterade att antalet bakterier då minskade drastiskt, även utan antibiotikabehandling, berättar Tirthankar Mohanty, en av forskarna bakom studien.

Utvecklingen av resistens hos bakterier går allt snabbare

Före antibiotika var dödligheten i bakteriell hjärnhinneinflammation cirka 80 procent. När antibiotika började användas sjönk dödligheten snabbt till runt 30 procent. På 1950-talet observerade professor Tillett vid Rockefeller i USA, klumpar i ryggmärgsvätskan hos patienter med bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit). Tillett kom fram till att man kunde lösa upp dessa klumpar med hjälp av DNAse. Detta var effektivt tillsammans med antibiotika och minskade dödligheten i meningit från cirka 30 procent till ungefär 20 procent. Dock gav denna behandling allergiska biverkningar då DNAset var utvunnet från kreatur.

– På den tiden var alla så lyckliga över antibiotikan, den sänkte dödligheten i allvarliga infektioner som sepsis och meningit och man trodde att vi vunnit kriget mot bakterierna. Jag tror att vi behöver gå tillbaka och plocka upp en del av den forskningen som pågick precis kring antibiotikans genombrott. Vi kanske kan dra lärdomar från en del av de upptäckter som då spolades ned i avloppet, säger Adam Linder.

Nu vill forskarna gå vidare och sätta upp en större internationell klinisk studie och behandla patienter med bakteriell hjärnhinneinflammation med DNAse.

– Resistensutvecklingen hos bakterier går allt snabbare och vi behöver alternativ till antibiotika. Det läkemedel vi använt i studierna är redan testat i människa, de är inte dyra och har även prövats mot många olika bakterier och infektioner. I många delar av världen är bakteriell hjärnhinneinflammation en stor utmaning, i Indien är det till exempel en stor dödsorsak hos barn. Där skulle nyttan av en sådan här behandlingsstrategi vara betydande, säger Thirthankar Mohanty.

Artikel

”Neutrophil extracellular traps in the central nervous system hinder bacterial clearance during pneumococcal meningitis”,

Skogen – Sveriges försvar mot växthuseffekten

I rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan” har Skogforsk sammanfattat kunskapsläget inom området och tittat på den svenska skogens roll i klimatarbetet. En slutsats är att produktionen av virke ska vara så hög som möjligt, med hänsyn till andra värden, för att ge största möjliga klimatnytta.

– Att lämna skogen orörd skulle under en tid öka inlagringen av kol. Men i fullmogen skog sker ingen nettoinbindning av kol, eftersom nedbrytningen av död trädbiomassa balanserar den årliga tillväxten, säger Rolf Björheden, Skogforsk, som ansvarat för rapporten.

Tre års koldioxidutsläpp binds på ett år

Ett års tillväxt i Sveriges skogar binder mer än tre års utsläpp av koldioxid. Mängden virke i skogen har under de senaste hundra åren ökat i en omfattning som motsvarar två miljarder ton koldioxid. Det vill säga 40 års utsläpp från Sverige på nuvarande nivå. Skogsbrukets egna utsläpp av koldioxid ligger omkring en miljon ton per år.

Även skogsprodukterna ger stora klimateffekter. Varje år minskar utsläppen med 40 miljoner ton genom att de ersätter produkter gjorda av fossila material.

Skogsprodukternas klimatnytta skulle kunna höjas

– Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle skogsprodukternas klimatnytta kunna höjas till 60 miljoner ton per år. Det är mer än de årliga svenska utsläppen som ligger på 54 miljoner ton. Vid ett ökat uttag stiger alltså klimatnyttan ytterligare, så länge som tillväxten upprätthålls, säger Rolf Björheden.

I rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan” ges en överblick av kolflödena nationellt och globalt. Skogstillväxt och avverkning ställs i relation till Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Dessutom diskuteras hur klimatnyttan av skogsbruket och av skogsindustrins produkter kan höjas och vad skogsbruket kan göra för att minska sina egna utsläpp av växthusgaser.

Rapporten fokuserar enbart på skogens förmåga att binda koldioxid och har alltså inte tagit hänsyn till faktorer som till exempel biologisk mångfald eller sociala värden.

Rapport:
Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan

Kontakt:
Rolf Björheden, Professor, Skogforsk, rolf.bjorheden@skogforsk.se

Inlägget Skogen – Sveriges försvar mot växthuseffekten dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Därför uppstår vårdskador i ambulansen

Landets första kartläggning av patientsäkerheten i ambulanssjukvården har genomförts av forskare från Högskolan i Borås.

Syftet har varit att mäta riskerna i ambulansen. Trettio journaler i månader under ett års tid, har lottats ut från tre områden: en storstad, ett mixat område och en glesbygd. Totalt har 1 080 journaler analyserats utifrån 11 punkter, så kallade ”trigger tools”.

I analysen avgjorde granskarna om en vårdskada hade skett vilket gav tre möjliga svar: a) nej, b) kanske, men det finns inga bevis eller c) ja, det finns bevis.

– Resultaten visade att det sker 4,3 avvikande händelser per 100 ambulansutryckningar. Och när det gäller svårt sjuka som vid stroke eller hjärtinfarkt ökar siffran till 16 procent, säger Magnus Andersson Hagiwara, docent inom prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, och en av forskarna bakom studien.

Dåliga journalsystem i ambulansen

De vanligaste orsakerna till de potentiella vårdskadorna som uppstod var felaktig bedömning och bristande dokumentation i ambulansen.

– Vi har enbart studerat systemperspektivet. Att det finns dåliga journalsystem i ambulansen är ett systemfel men även att bedömningen går snett då orsakerna kan vara otillräcklig utbildning, dåligt anpassade riktlinjer och kultur, säger han.

Det är första gången en sådan här studie utförs. Resultatet är svårt att jämföra med patientsäkerheten på sjukhus där 13 av 100, enligt statistiken, kommer att drabbas av en vårdskada. På sjukhus ser riskerna helt annorlunda ut. Magnus Andersson Hagiwara berättar att det beror på att patienten ofta är på sjukhus en längre tid och då ökar risken för till exempel infektion. Även övergångar mellan avdelningar och inom kirurgin finns det risker.

– Därför tycker jag våra resultat visar att risken är ganska hög i ambulanssjukvården där förutsättningarna för en säker vård borde vara bättre.

Felaktiga diagnoser

Forskarna hade redan misstankar om att patientbedömningen skulle vara ett problem. Därför gjorde de ytterligare en studie där de särskilt undersökte några tidskritiska tillstånd som till exempel stroke, sepsis och hjärtinfarkt, och där de jämförde den tidiga bedömningen med slutdiagnosen.

– Det visade att diagnosen i ambulansen var felaktig i 12 procent, berättar han.

Forskningen kring patientsäkerheten i ambulanssjukvården ska ses som en metodutveckling som kan användas som grund för vidare forskning. Dock finns det redan satsningar på att bättre rusta ambulanssjuksköterskorna för tidiga bedömningar. Därför är antalet kurser i bedömning utökat i de två nya utbildningarna Högskolan i Borås ger till hösten.

– Så fort en människa är inblandad måste man ta hänsyn till den mänskliga faktorn. Därför måste systemen anpassa sig efter det och utbildningen på högskolan är en del av systemet, säger Magnus Andersson Hagiwara.

Så ser djur på världen

Den första slags ljuskänsligheten hos djur var till för att uppfatta dygnsrytm och havsdjup. För det var så klart i havet som allt började. Årmiljonerna förflöt, och när mörkt pigment tillfördes detta uröga blev ljusmätaren också riktningskänslig.