– Dotterbolaget har på ett tydligt sätt visat att det går att samarbeta i stället för att konkurrera. I dyningarna efter metoo-rörelsen tror jag att andra branscher skulle ha mycket att lära sig av Dotterbolagets arbetssätt. Ur ett större perspektiv, om vi ser till hur osäkert det kan vara för aktörer inom den kulturella sektorn, så tror jag att nätverkande kan vara ett sätt att skapa mer trygghet inom en bransch, säger kulturgeografen Gabriela Hinchcliffe Voglio.
Hon har i sitt doktorsarbete
Förädlingsarbete för att få rötresistenta granar har hittills varit en outnyttjad möjlighet för skogsindustrin. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att rötresistenta träd varken växer långsammare eller har mindre attraktiva vedegenskaper än andra träd.
Rotröta, som orsakas av svampen rotticka, är svenskt skogsbruks största skadegörare. Genom att bryta ned kärnveden i gran orsakar den industrin ett inkomstbortfall på mellan en halv och en miljard kronor årligen. Dessutom försvinner inte rottickan bara för att de skadade träden avverkas. Om inte hela stubben grävs upp finns svampen kvar i gamla rotsystem i decennier och kommer att infektera nyplanterade tallar och granar.
Om inga åtgärder vidtas och man fortsätter att plantera gran, generation efter generation, visar datamodeller att infektionsfrekvensen fortsätter att öka. Dessutom minskar värdet på den avverkade skogen för varje generation. Därför är rottickan på lång sikt ett hot mot delar av skogsbruket. Redan idag gör man mycket för att minska spridning och effekter. Bland annat behandlar man stubbytor för att minska infektionsrisken. Man gallrar dessutom vintertid, när mängden sporer är mindre än under sommaren.
Fram tills nu inte bedrivit något förädlingsarbete på sjukdomsresistenta träd. Det beror bland annat på att det är svårt att välja ut resistenta träd. Det är svårt att bedöma hur mottagligt ett träd är för rotröta innan det har fällts. Man har inte heller känt till hur ett sådant urval skulle påverka trädens övriga egenskaper.
Men en ny studie, från bland andra institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU, visar att förädling på rötresistens i gran inte skulle påverka växthastighet eller vedkvalitet på något negativt sätt.
– Det är en gammal sanning inom växtförädlingen att växtkraft och sjukdomsresistens konkurrerar med varandra –
– Vad vi än tycker så är digitaliseringen här för att stanna och barnen behöver lära sig att använda digitala resurser. Annars finns risk att de hamnar i ett digitalt utanförskap, säger Susanne Kjällander som forskar om hur digital teknik används på förskolan.
Från och med första juli 2019 finns det inskrivet I förskolans läroplan att barnen ska få förutsättningar att utveckla digital kompetens, och att de ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande.
Susanne Kjällander, doktor i didaktik vid Stockholms universitet har varit med och formulerat de nya skrivningarna. Hon
Den 14 mars (3.14 med engelskt skrivsätt), firas Pi-dagen runtom i världen. En dag för att uppmärksamma matematikens betydelse – men också nöjet med den. För matematiken är inte bara en vetenskap som ligger till grund för det högteknologiska samhället, den är också en källa till glädje och skönhetsupplevelser.
Men vad är det egentligen som gör matematik vacker? Det är något som Umeåforskarna Manya Sundström och Lars-Daniel Öhman undersöker.
– Vi har undersökt vad som gör att matematiker upplever att ett bevis ”passar”, säger Manya Sundström. Den frågan är så konkret att den går att angripa. Skönhet är mycket svårare att karaktärisera.
Forskning om matematikens skönhet är filosofiskt intressant men kan också ha betydelse för matematikundervisning, och därmed för allmänhetens relation till matematik, menar Manya Sundström.
– Om vi betraktar matematik som ett estetiskt ämne så påverkar det hur vi undervisar, säger hon. Jag tror att matematik i skolan kan involvera mycket mer lek och utforskande. Som vi undervisar matte idag får du normalt inte lära känna den sidan av matematiken förrän du börjar på universitetet, vilket är olyckligt. Barns relation till matematisk estetik och hur den kan användas pedagogiskt är något som jag skulle vilja forska mer om i framtiden.
Att både barn och vuxna lekmän kan ha en lite annan ingång till matematisk skönhet än skolade matematiker är hon och Lars-Daniel Öhman öppna för.
– I den mån allmänheten har en uppfattning om skönhet i matematik så är den nog nära knuten till det visuella, säger Öhman. Det är inte riktigt den matematiska skönhet som vi syftar på i vår forskning. Vi undersöker snarare estetiken i matematikens interna strukturer, hur saker hänger ihop.
Hur är det då med festföremålet pi? Har denna konstant, som representerar förhållandet mellan cirkelns omkrets och diameter, någon matematisk skönhet? Och är det en bra idé att centrera en dag tillägnad matematiken runt pi?
Talet π (pi) är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. 3,14 är en approximation av talet, som är irrationellt och har ett oändligt antal decimaler. En ännu bättre approximation är 22/7.
Konstanten pi används i många geometriska formler för cirklar, sfärer och andra runda objekt.
Omkretsen (O) av en cirkel beräknas med: O = πd (där d står för diameter)
Arean (A) av en cirkel beräknas med: A = πr2 (där r står för radien)
Volymen (V) av en sfär beräknas med: V = 4/3 πr3
De tidigaste kända uppskattningarna av π:s värde härstammar från cirka två årtusenden f.Kr. då babylonierna använde värdet 25/8 = 3,125, och egyptierna 256/81 ≈ 3,16. Cirka 250 f.Kr.
För att hitta ett plagg som passar kanske du måste prova flera modeller och storlekar innan du känner dig någorlunda nöjd. Många kunder handlar på nätet. För att komma runt problemet blir det vanligare att beställa hem fler plagg än kunden tänkt sig köpa, för att sedan skicka tillbaka de som inte passar vilket i sin tur blir ett miljöproblem.
Niina Hernández disputerade inom textil materialteknik med avhandlingen ”Does it really fit?: improve, find and evaluate garment fit” under hösten 2018. I sin avhandling försökte hon hitta nya metoder för att hitta kläder som passar.
– I min avhandling har jag visat på komplexiteten av att utvärdera passformen på plagg. Jag har kommit fram till att det är möjligt att med olika verktyg att hjälpa tillverkarna att kunna erbjuda plagg som matchar målgruppen, berättar hon.
Bakom resultaten finns tre studier som angriper problemet på olika sätt och på olika nivåer i kedjan från tillverkning av ett plagg till att det når konsumenten.
– För produktutvecklaren är det bra att basera framtagning av god passform på siffror i en tidig del av processen. Där kan en tidig och grov anpassning göras för att matcha plaggens mått mot målgruppens mått, säger hon.
Men det finns personer med mer unika kroppsformer, som inte kan finna god passform bland standardsortimentet.
– För dessa personer kan måttanpassade kläder vara ett alternativ. Utgångspunkten är vanliga plagg där produktionsunderlagen programmeras så att individuella anpassningar kan göras av mönstren som sedan går in i ett produktionsflöde och sedan levereras till konsumenten.
Att hitta rätt storlek på distans, utan att kunna prova plaggen, kan vålla problem. Det vanliga sättet att välja storlek är att gå efter en måttabell som indirekt rekommenderar vilket storlek du skall köpa, detta baserat på kundens kroppsmått.
Niina Hernández provade även en annan metod där kunden scannades i en 3D body scanner och på så sätt fick hon fram en avatar.
– Då kunde vi visualisera olika storlekar på avataren och låta kunden välja vilken storlek denne trodde skulle passa. Sedan fick kunden testa fysiska plagg i samma storlekar och sedan analyserade jag hur väl dessa val samt deras passformsutvärderingar stämde överens. Det blev mer rätt än genom att endast gå på måtten, avslutar Niina Hernández.
Kontakt:
Niina Hernández, Textilhögskolan, Högskolan i Borås, niina.hernandez@hb.se
Avhandling:
Does it really fit?: improve, find and evaluate garment fit
Inlägget Skanna kroppen för bättre passform av plaggen dök först upp på forskning.se.