Rått kött till hunden kan vara en risk för ägaren

Att utfodra hundar med dieter baserade på rått kött har blivit allt mer populärt under senare år. Den köttråvara man kan hitta i foderbutikernas frysdiskar består dock av slaktbiprodukter som inte har behandlats för att minska det mikrobiella innehållet, och som därför kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer.

För att få en bild av hur stor denna risk är har forskarna analyserat frysta prover från 60 förpackningar som producerats i Sverige, Norge, Finland, Tyskland eller Storbritannien av 10 olika tillverkare.

Alla köttprover innehöll tarmbakterier

I samtliga prover hittades bakterier från familjen Enterobacteriaceae – en grupp av bakterie

Sfinx hittad i verkstad vid utgrävningarna i Gebel el-Silsil

– Upptäckten är unik eftersom det är den första intakta kriosfinxen som hittats i en verkstad, tillsammans med en kobra och visar den ungefärliga storleken för sfinxerna längs sfinxavenyn mellan Khonsutemplet i Karnak och Luxortemplet, säger John Ward som är biträdande projektledare.

Den stora kriosfinxen grävdes fram under flera meter av stenbrytaravfall. Bara huvudet var synligt tidigare. Kriosfinxen, som är en sfinx med vädurshuvud, är cirka 5 meter lång, 3,5 meter hög,1,5 meter bred och utformad i en stil som påminner om kriosfinxerna söder om Khonsu-templet i Karnak. Det arkeologiska sammanhanget tyder på en tidpunkt under Amenhotep III och den 18:e dynastin.

Utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten Foto: Gebel el-Silsila-projektet

– Lika enastående och överraskande är att vi bredvid den större sfinxen hittade en mindre övningsskulptur som utförts av en lärling, säger utgrävningsledaren Maria Nilsson från Lunds universitet.

Den stora skulpturen var förberedd för transport men kan ha lämnats kvar i verkstaden då en fraktur skadade huvudet. Efter det begravdes sfinxerna när romarna började bryta sten i området.

Sfinxen var redo för transport

– Att hitta en sfinx som förberetts för transport i ett rå-skulpturerat format är ovanligt, säger Maria Nilsson. Dess enorma storlek och tyngd jämfört med det färdiga resultatet i Karnaktemplet ger oss en bra indikation på hur arbetsprocessen såg ut och ger oss en bättre översikt av sfinxarnas dimensioner, fortsätter hon.

Nära övningsskulpturen hittade man även i verkstadens vägg en rest kobra (en så kallad

Brittiska konsumenter förlorare vid brexit

– Storbritannien importerar i dagsläget stora delar av sin livsmedelskonsumtion från EU. Därför kommer utträdet att innebära högre priser för brittiska konsumenter och producenter, förklarar Torbjörn Jansson, en av forskarna bakom en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I EU blir effekten istället den omvända, med lägre priser både för producenter och konsumenter när en viktig marknad stängs. Hur stora effekterna blir beror starkt på vilken typ av avtal parterna kommer överens om. Ett utträde kan innebära att den brittiska marknaden skiljs från den europeiska genom tullar, men även genom administrativa och praktiska hinder såsom olika produktstandarder och regler om ursprungsmärkning.

Europeiskt lantbruk efter Brexit. Kommer någon att tjäna på skilsmässan?

Forskarna har analyserat hur Brexit kan komma att påverka jordbruksmarknaden både i Storbritannien och EU:

  • Priserna på mat kommer att stiga i Storbritannien. de brittiska konsumenterna blir de största förlorarna.
  • Konsumenterna kan bli kompenserade av lägre avgifter till EU och producenterna göra vinster då priserna ökar.
  • I EU kan konsumenterna tjäna på att matpriserna sjunker, men reducera producenternas inkomster.

Källa:

Posted in BMI

Det lönar sig att göra biogas av livsmedelsavfall

Livsmedelsindustrin är Sveriges näst största industrigren när det kommer till omsättning och fjärde största sett till antal anställda. Produktionen är resurseffektiv, sett både till energianvändning och utnyttjandet av de primära råvarorna, men ingen forskning har tidigare gjorts på hur avfallet i form av organiska biprodukter kan användas på bästa sätt.

– Mycket av avfallet går till djurfoder men även till kompostering eller förbränning, berättar Emma Lindkvist, doktorand på avdelningen Energisystem och även verksam inom nationella Biogas Research Center, BRC, vid Linköpings universitet.

Tagit helhetsgrepp på livsmedelsindustrin

Tillsammans med BRC-forskarna Jenny Ivner, Region Östergötland, och Magnus Karlsson, Linköpings universitet, har hon tagit ett helhetsgrepp på livsmedelsindustrin för att undersöka på vilket sätt de organiska biprodukterna gör mest nytta, ekonomiskt, miljömässigt och energimässigt. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energies.

Emma Lindkvist och hennes medförfattare har gått igenom svensk livsmedelsindustri och valt ut fem olika regioner. De har kontaktat alla större livsmedelsindustrier i de utvalda regionerna. Regionerna är olika, en med mycket fiskeindustri, en runt en storstad och så vidare för att få en så bred överblick som möjligt.

– Vi har sedan räknat på tre olika scenarier; att fortsätta som förut, att producera biogas uppgraderad till fordonsgas respektive att producera biogas till el och värme. Och vi har tittat på ekonomisk, miljömässig och energimässig lönsamhet, säger Emma Lindkvist.

De har även räknat på ett scenario där det finns mycket vindkraft i systemet och ett där det istället är kolkraft som el och värmeproduktionen ersätter.

Biogas är mer ekonomiskt

– Biogas är överlag ett bättre alternativ ur alla perspektiven. I fyra av de fem fallen är biogas som uppgraderas till fordonsgas att föredra rent ekonomiskt. I det femte fallet var det fortfarande lönsamt med biogas, men att fortsätta som tidigare är betydligt mer lönsamt. Det beror på att biogaspotentialen i avfallet är lägre där än i de övriga fallen.

Att fortsätta som nu var oftast det sämsta alternativet ur både miljö- och energiperspektiv. Undantaget ur energiperspektiv i några av fallen där energin i övrigt kom från vindkraft.

Använder man kolkondens i systemet har biogasproduktion till el och värme en fördel framför fordonsgasen eftersom man också räknar att biogasen uppgraderats med el producerad från kolkraft. Biogasen som fordonsbränsle är å andra sidan mest fördelaktigt där den uppgraderas med el från vindkraft.

Slutsatsen forskarna drar är att för miljöns- och energisystemets skull vore det en fördel om livsmedelsindustrin inte var den enda aktören som är inblandad när beslut fattas om hur de organiska biprodukterna ska tas om hand. Ett samarbete mellan industrierna, energisektorn och offentlig sektor är önskvärt eftersom här finns en stor och lönsam potential för biogasproduktion, lönsamt både för miljön och för energisystemet i stort, och inte minst ekonomiskt.

Artikel:
System Analysis of Biogas Production – Part II, Application in Food Industry Systems (Emma Lindkvist, Magnus Karlsson and Jenny Ivner), Energies 2019,

Kontakt:
Emma Lindkvist, doktorand, Biogas Research Center (BRC), Linköpings universitet, emma.lindkvist@liu.se

Inlägget Det lönar sig att göra biogas av livsmedelsavfall dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Fler alkoholrelaterade skador bland äldre

Huvudorsaken till äldre personers ökade känslighet för alkoholens omedelbara och långsiktiga effekter beror dels på fysiologiska och kroppsliga förändringar, dels på medicinska faktorer.

Ett exempel på hur känsligheten ökar med åren är att kroppsvikten ofta minskar när personer blir äldre, vilket innebär att alkoholhalten i blodet blir högre när de dricker samma mängd som tidigare. Dessutom kan förändringar av leverns funktion, långsammare reaktioner och medicinering för flera kroniska sjukdomar innebära både att alkoholhalten i blodet blir högre och att risken för skador vid en viss alkoholhalt ökar. Detta medför också att risken för sjukdomar och olyckor ökar även av relativt små mängder alkohol.

Ett växande samhällsproblem

Eftersom andelen äldre i samhället ökar är detta också ett växande samhällsproblem. Rapportförfattarna ger flera olika rekommendationer för hur politikerna kan påverka utvecklingen, bland annat att öka priset på alkohol och begränsa reklamen.

– Då äldre utgör en växande del av befolkningen, är känsligare för alkoholintag och i hög grad står på medicinering som kan interagera med alkohol är det viktigt att informera om hälsoriskerna förenade med alkoholintag. Här har primärvården en viktig uppgift och en stor möjlighet att påverka folkhälsan, säger Frida Dangardt, läkare och forskare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Hon är en av sex svenska och internationella forskare bakom rapporten Alkohol och äldre. Den är författad av framstående alkoholforskare som har gått igenom en stor mängd internationella studier kring alkohol kopplat till hälsa. Rapporten tar upp den ökade känsligheten för alkoholens effekter hos äldre som i kombination med åldrandet ökar risken för sjukdomar och olyckor, även vid en relativt låg konsumtion.

Ökat riskbruk bland 75-åringar

Rapporten pekar också på en påtaglig ökning av riskbruk bland 75-åringar. Mellan 1977 och 2006 ökade andelen äldre kvinnor med ett riskbruk från 1 till 10 procent. För äldre män ökade siffran från 19 till 27 procent.

− Intresset för hälsa och livsstil är stort i alla åldersgrupper. Den här rapporten ger ett bra underlag för personer i åldrar över 60 att få mer kunskap om hur alkohol påverkar hälsan och också ta ställning till hur man själv dricker alkohol, säger Gunnel Hensing, vice föreståndare för Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet.

Rapport:
Alkohol och äldre
Rapporten ingår i serien Alkoholen och samhället, som har syftet att vetenskapligt belysa effekter av alkoholkonsumtion på individ och samhälle.

Fotnot:
Serien ges ut av Svenska Läkaresällskapet, Svenska sjuksköterskeföreningen, Stiftelsen Ansvar för framtiden, IOGT-NTO samt Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet.

Kontakt:
Fredrik Spak, medlem av CERAs styrgrupp samt docent och universitetslektor vid enheten för socialmedicin, Sahlgrenska Akademin, fredrik.spak@vgregion.se

Inlägget Fler alkoholrelaterade skador bland äldre dök först upp på forskning.se.

Läs mer