– Samma gen finns hos människor och det är mycket möjligt att den påverkar människor på samma sätt. Om genen är förändrad hos män kan det leda till att de inte kan få barn, säger Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Forskningen är ett samarbete med forskare i Singapore vid Temasek Life Sciences Laboratory. Båda forskargrupperna undersöker vad som bestämmer om du blir kvinna eller man och har arbetat tillsammans i över åtta år.
– De kontaktade oss för ett samarbete för att ta reda på mer om just den här genen – HSF5 – och vad den gör, säger Per-Erik Olsson, som har gjort studien tillsammans med Ajay Pradhan, forskare i biologi vid Örebro universitet.
Spermier som inte kan simma
Med hjälp av den nya tekniken, CRISPR/Cas9, kunde forskarna slå ut HSF5-genen hos zebrafiskar för att se vad som händer när genen inte kan göra sitt jobb.
Det har blivit enklare att vara gay och lesbisk. På 80-talet var acceptansen för homosexuella fem procent – sett till hela världen. Nu har den siffran vuxit till tjugo procent, enligt den regelbundna attitydundersökningen World Value Survey. Homosexuellas rätt att gifta sig sprider sig stadigt till allt fler länder och när samkönade äktenskap väl har införts verkar de vara ohotade.
Rättvisa och individens frihet vinner över religion och tradition, menar Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för Framtidsstudier och knuten till Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet. Även bland grupper som traditionellt sett har haft en mindre tolerant syn på HBTQ-frågor växer acceptansen.
– Sverigedemokrater, till exempel, har en mer konservativ syn på homosexuellas rättigheter är än vad övriga svenskar har. Men de är mer liberala nu än vad de har varit tidigare. Och president Trump som är utpräglat konservativ har till exempel inte försökt förbjuda samkönade äktenskap – det är en kamp som republikanerna har gett upp, säger Pontus Strimling.
Ekonomiskt välstånd ger liberala värden
Att de liberala värderingarna sprider sig kopplar Pontus Strimling till att det ekonomiska välståndet ökat. När människor inte längre behöver oroa sig för att ha mat på bordet och någonstans att bo kan de ta avstånd från sånt som skapar en känsla av stabilitet; religion och auktoriteter.
– Tryggheten gör att människor inte behöver vara rädda förändring, öppenhet blir inte hotfullt, säger Pontus Strimling.
Som exempel tar han ett bombdåd i centrala London som inträffade 2007. Strax före explosionen hade det gjorts en stor värderingsundersökning. En månad efter explosionen gjordes studien om.
– Som en direkt effekt av den nya hotbilden hade människors moralfundament skiftat så att lojalitet och auktoritet nu skattades högre än före bombdådet.
Intoleransen störst i nöd
Det är i tider av hungersnöd och social instabilitet som intoleransen mot homosexuella har varit som starkast. Det har också ofta gått hand i hand med antisemitism och förföljelse av andra minoriteter. Människor som definierats som annorlunda har förföljts och straffats hårt genom historien, berättar Jens Rydström, docent i historia och professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.
I långa perioder har homosexualitet varit brottsligt, särskilt i kristna samhällen. Homosexualitet har ansetts vara en svår synd, som riskerar att degenerera det övriga samhället. I senare tid har det ofta klassats som psykisk sjukdom.
I Sverige avkriminaliserades homosexualitet 1944, vilket var tidigare än i många andra länder. Istället definierades homosexualitet som mental sjukdom, en beskrivning som ändras av Socialstyrelsen först 1979.
Vad säger lagen?
För att ändra det kön man är folkbokförd som, krävs att man har fyllt 18 år. Man ska ha genomgått en medicinsk utredning som visar att man har könsdysfori och därefter ansökt hos Socialstyrelsens rättsliga råd om att göra ett juridiskt könsbyte.
I lagen står att den sökande underlång tid ska ha upplevt att den tillhör det andra könet samt sedan en tid uppträtt i enlighet med den könsidentiteten och att personen i fråga kan antas leva i den könsidentiteten i framtiden.
Fram till 2013 krävdes att den som ville ändra sitt juridiska kön också genomgick sterilisering.
För att genomgå hormonbehandling och operera bort brösten finns ingen åldersgräns. Det bestäms av patienten och läkaren tillsammans. Men för att genomgå underlivskirurgi krävs att det juridiska könet är ändrat, samt ett tillstånd från Socialstyrelsen.
Enligt ett lagförslag som är planerat att träda i kraft den 1 januari 2020, ska ändringen av det juridiska könet och kirurgiska ingrepp i könsorganen regleras i två olika lagar.
Att ändra kön i folkbokföringen blir i så fall en administrativ åtgärd som inte kräver att det finns en diagnos som säger att vederbörande har könsdysfori. Den som är 12 år kan ändra sitt juridiska kön om föräldrarna ger sitt medgivande. Från 15 år krävs inte medgivande från föräldrarna men däremot ett medicinskt intyg. Efter 18 års ålder bestämmer man själv.
För att göra kirurgiska ingrepp i könsorganen föreslår lagen att det för vuxna inte längre behövs tillstånd från Socialstyrelsen. Det blir även möjligt för barn som fyllt 15 år att genomgå underlivskirurgi. Men då krävs synnerliga skäl samt tillstånd från Socialstyrelsen.
Källa: Cal Orre, juridisk expert, RFSL, Lag 1972:119, Lagrådsremiss ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”
– Det är inte en linjär utveckling mot mer öppenhet. Det är en massa backlash hela tiden. När homosexualitet blev avkriminaliserat så infördes samtidigt en lag om att homosexuella kan kastreras, och det blev vanligare att sätta homosexuella på mentalsjukhus. Det var förmodligen mycket lindrigare att åka fast i slutet på 1930-talet och dömas till några månader i fängelse än att i början på 1950-talet hamna på mentalsjukhus och vara instängd där i flera år. För många män var dessutom enda möjligheten att bli utsläppt att gå med på att bli kastrerad, säger Jens Rydström.
Sverige tidigt ute med könskorrirering
I Sverige blev det tillåtet att juridiskt korrigera sitt kön i samband med operation och hormonbehandling 1972. Internationellt ansågs det som en radikal lag som stärkte transpersoners rättigheter. Men kravet var att samtidigt genomgå sterilisering, något som ändrades först 2013.
– I vår kultur ligger det djupt grundat att det ska vara ordning och reda på könen. Vi har en stark uppdelning mellan det kvinnliga och det manliga och att det absolut inte får uppstå oklarheter i släktskapsförhållandena. Det var tydligt i den lagstiftningen: att en man födde barn fick inte på några villkor förekomma.
De senaste tio åren har de skarpa gränserna i uppdelningen av kön utvecklats mot en mer glidande skala. Jens Rydström spårar förändringen tillbaka till 1990-talets genomslag för queerteori och menar att en ny generation fångat upp de akademiska teorierna och börjat tala om kön inte bara i termer av man eller kvinna utan i en rad mellanformer. Det har gjort att öppenheten har ökat dramatiskt och att många fler nu överväger sin könstillhörighet.
En ny vokabulär har också uppstått med ord som hen, cis och icke-binär. Språkförändringen har gått snabbt, framförallt för att grupper med ett starkt engagemang har jobbat intensivt i sociala medier, enligt Pontus Strimling.
Ordlista
Könsuttryck Könsuttryck är de medel en person använder sig av för att uttrycka sitt kön, till exempel kläder, kroppsspråk och frisyr. Ordet är relativt nyskapat och används främst i sammanhang där man talar om
− Om partipolitiska konflikter är önskvärda eller hur de bör hanteras har det rått delade meningar om bland forskare. Men gemensamt är att de ofta har behandlats som om de är ett och samma fenomen, när det i själva verket finns flera sorters konflikter som orsakas av olika saker och har olika konsekvenser, säger Louise Skoog.
Genom intervjuer, dokumentstudier och en enkätundersökning till kommunpolitiker, har hon studerat politiska konflikter i svenska kommuner för att reda ut vad politiska konflikter är, vad som orsakar dem och vilka konsekvenser de får.
Konfliktnivån har stegrats
Det har länge varit en utbredd uppfattning att just kommuner skulle vara befriade från politiska konflikter. Tidigare studier har visat att det inte alls stämmer, vilket även avhandlingen bekräftar. Konfliktnivån i kommunerna har ökat stegvis sedan 1950-talet och är nu enligt andra studier nästan på samma nivå som i riksdagspolitiken.
Förekomsten av narkolepsi ökade kraftigt i Sverige efter massvaccination med Pandemrix mot svininfluensa 2009-2010. Narkolepsi är starkt associerat med immungener såsom HLA (human leukocyt antigen), men de är inte är hela förklaringen till varför vissa personer insjuknar.
– Vi har upptäckt att flera gener bidrar till risk för att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix. Punkter i hela arvsmassan jämfördes mellan personer med narkolepsi efter vaccination och kontrollpersoner. Vi fann en tydlig koppling mellan Pandemrix-narkolepsi och varianter i genen GDNF-AS1, säger Mia Wadelius, överläkare och professor vid Uppsala universitet och en av författarna till artikeln.
Förlust av nervceller i hjärnan
Genen GDNF-AS1 kan reglera uttrycket av ett protein som påverkar nervcellers förmåga till överlevnad. Det är sedan tidigare känt att narkolepsi orsakas av förlust av en specifik typ av nervceller i hjärnan.
– Våra resultat kan öka förståelsen för de mekanismer som ligger bakom sjukdomen narkolepsi, både när den är orsakad av Pandemrix och när den uppkommer spontant. Studien visar på värdet av Swedegenes nationella insamling av DNA och medicinska uppgifter från patienter med svåra biverkningar. Vi har redan visat att det finns ärftliga riskfaktorer för flera svåra biverkningar och många nya studier är på gång, säger Pär Hallberg, överläkare och docent vid Uppsala universitet och artikelns försteförfattare.
De senaste åren har transhumanismrörelsen vuxit sig stark i Sverige. Deras syfte är att med hjälp av teknik förbättra människans mentala och fysiska egenskaper. Förutom att dra kroppsmodifiering till helt nya nivåer menar forskarna att utvecklingen kan medföra etiska problem.
