Många personer med åderförkalkning (förträngning av artärerna) har en låggradig, kronisk inflammation som kan uppmätas i blodet. Denna inflammation är kopplad till ökad risk för hjärtinfarkt. En forskargrupp vid Linköpings universitet har i en tidigare studie tittat närmare på antioxidanten lutein.
Lutein och spenat
Lutein är ett fettlösligt pigment från växtriket, som framför allt finns i mörkgröna grönsaker. Forskarna fann
Ungdomar i Sverige idag dricker mindre alkohol än tidigare, dessutom har andelen unga som väljer att helt avstå från att dricka alkohol ökat. En av anledningarna är tidsbrist, det finns helt enkelt inte tid över för att dricka.
Denna trend har ökat, inte bara i Sverige utan även i europeiska länder, Australien och Nordamerika. Forskarna menar att det även verkar som att grupptrycket att dricka har minskat och att ungdomar mognar tidigare.
Den ökade användningen av sociala medier påverkar också, och att det finna en ökad medvetenhet kring hälsa och träning. Dessutom umgås ungdomar mer med sina föräldrar, vilket ger föräldrarna bättre kontroll över sina ungdomars aktiviteter.
Grupptrycket har minskat
Forskare vid Institutionerna för folkhälsovetenskap, socialt arbete och Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har intervjuat 49 svenska ungdomar – en grupp som dricker alkohol och en grupp som helt avstår att dricka – för att undersöka vilka olika faktorer som kan ligga till grund för denna kraftiga minskning av ungdomars alkoholkonsumtion.
– Vi ser att grupptrycket att dricka har minskat och konkurrerande aktiviteter tagit över. Den kulturella inställningen att dricka verkar ha förändrats bland ungdomar, så att dricka alkohol har förlorat sin tidigare obestridda symboliska kraft som ett steg in i vuxenlivet, säger Jukka Törrönen, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och huvudförfattare till studien.
–
Drygt 1 procent av alla gravida i Sverige får diagnosen graviditetsdiabetes. Karin Hildén, specialistläkare i obstetrik och gynekologi har forskat om följderna av graviditetsdiabetes och övervikt. Hon har använt sig av socialstyrelsens Födelseregister för att studera hur riskerna ser ut för både mamma och barn i samband med graviditetsdiabetes och hur övervikt påverkat riskbilden.
Övervikt har alltså en stor del i de komplikationer som drabbar kvinnor med graviditetsdiabetes. Tyvärr visar Karin Hildéns avhandling Gestational diabetes, obesity and pregnancy outcomes in Sweden också att vården ännu inte funnit tillräckligt effektiv behandling för graviditetsdiabetes. Och hur viktigt det är att behandla och förebygga övervikt.
– Att graviditetsdiabetes ökar beror på en ökande grupp av utlandsfödda och att vår population generellt väger mera än förr. Globalt har vi inte mycket graviditetsdiabetes men olika folkgrupper är olika känsliga för att få vissa sjukdomar.
Efterlyser rutiner i vården
Kvinnor som får graviditetsdiabetes riskerar komplikationer både före och efter förlossning. Därför är det viktigt med en uppföljning av kvinnan, menar Karin Hildén.
– Det behöver skapas en uppföljning av den här patientgruppen. Ett sätt skulle kunna vara att ha en rutin att även mamman kontrolleras när hon kommer med barnet till barnavårdscentralen. Det gäller att upptäcka sjukdomarna i tid innan man drabbas av dem, säger Karin Hildén.
Åklagares arbete med utredningar av brott mot små barn har inte studerats i någon vidare utsträckning fram tills alldeles nyligen. Emelie Ernberg har till sin avhandling i psykologi bland annat studerat ett hundratal rättsfall som rör misstänkta sexualbrott mot förskolebarn.
Hon har även sammanställt svar från hundra åklagare. De fick svara på en enkät om sina erfarenheter, för att ge en överblick över situationen idag och se vilka utvecklingsmöjligheter det finns.
– I svaren är det tydligt hur svåra åklagarna tycker att de här utredningarna är, säger hon.
Utöver utmaningar i att bedöma barnens berättelser finns det mycket annat runtomkring som kan spela in i utredningarna. Det kan exempelvis finnas en vårdnadstvist med i bilden, eller så kan barnet ha varit familjehemsplacerat.
– Om socialtjänsten varit inkopplad kan detta enligt åklagarna försvåra utredningen ytterligare, säger Emelie Ernberg.
Åklagarna lyfter även resursbrist hos socialtjänst och polis som ett problem, där hög personalomsättning försvårar samarbetet mellan myndigheterna.
Mycket av det som kommit fram i hennes studier ligger i linje med internationella forskningsresultat. Emelie Ernberg konstaterar också att det krävs särskilda kunskaper för att förhöra små barn.
– Det är en svår balansgång mellan att stötta de yngsta barnen i att berätta om sina upplevelser och att inte bli för ledande, säger Emelie Ernberg.
Ett steg i den riktningen är den handbok om förhör med barn som Polis- och åklagarmyndigheten har också nyligen kommit ut med, och där Emelie Ernberg och det forskningsprojekt hon ingått i har fungerat som bollplank.
– Vårt bidrag har framförallt varit att komma med lästips om den forskning rapporten är baserad på, och att läsa och ge feedback för att säkra upp att de rekommendationer som ges är evidensbaserade.
Avhandling:
There was nothing but her story: Prosecution of alleged child abuse or preschoolers.
Kontakt:
Emelie Ernberg,
Fynden gjordes vid Frälsegården i Gökhem utanför Falköping i en så kallad gånggrift, en kollektivgrav med en stor stenkammare. DNA-spår efter Yersinia pestis, den bakterie som orsakar pest, påträffades i skelett efter mellanneolitiska bönder som bott på platsen för cirka 4 900 år sedan. Bakterien som bland annat startade digerdöden är den dödligaste i människans historia och har kostat miljontals människor livet.
En internationell forskargrupp, med bland annat arkeologer från Göteborgs universitet, har gjort fyndet med hjälp av avancerad DNA-teknik. Upptäckten gjordes av en tvärvetenskaplig forskargrupp från Frankrike, Danmark och Sverige där arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren från Göteborgs universitet ingår.
– Att upptäcka en så pass tidig variant i Falköping var helt oväntat eftersom tidigare rön pekat på ett ursprung i Asien. Nu får detta omvärderas, så det är en betydelsefull upptäckt, säger Karl-Göran Sjögren.
Fyndet i Falköping gör att forskarna också kan ha löst en annan gåta. Det var bara nyligen som man upptäckte att människor i olika regioner i Eurasien smittades av pesten under bronsåldern. Men var och när smittan först dök upp samt hur den spred sig har varit okänt, tills nu. Den variant av pest som nu upptäckts tycks ha gett upphov till alla senare varianter av smittan och tros ha spridits snabbt då pest hittats i ett enormt område från östra Europa till Centralasien, bara ett par hundra år senare.
– Vi tror att den första pesten kan ha uppstått i Tripoljekulturen norr om Svarta havet några hundra år före fyndet i Falköping och sedan spritt sig både mot väst och mot öst samtidigt som den förändrats. Detta kan ha underlättats av bättre kommunikationer genom bland annat oxdragna vagnar som nu började komma i bruk, säger Karl-Göran Sjögren.
Genom analyser av molekylära klockor har forskarna upptäckt att olika stammar av pestbakterien spred sig med hög hastighet i Eurasien för mellan 5 000 och 6 000 år sedan. Det matchar exakt en tidsperiod i sydöstra Europa då de första stora befolkningskoncentrationerna uppstod men även kollapsade. Samtidigt gjordes också flera tekniska genombrott som hjulet, dragdjur och metallurgi. Faktorer som till exempel underlättade handelsresor.
– Den snabba spridningen tyder på väl utvecklade kommunikationer och kontakter, som knutit samman grupper över mycket stora områden, Karl-Göran Sjögren.
Baserat på dessa bevis menar forskarna att det därför verkligen var en pandemi av pest som uppstod bland stora befolkningar och som senare fick stora konsekvenser för framtida civilisationer och migrationsmönster.
Artikel:
Emergence and Spread of Basal Lineages of Yersinia pestis during the Neolithic Decline,