– Det historiska klimatet är betydelsefullt för hur pass mycket de här mikroorganismerna bidrar till klimatförändringar i framtiden. Bakterier som kunnat anpassa sig till torka bidrar mindre till utsläpp av koldioxid, säger Lettice Hicks, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Det är forskare vid Lunds universitet som i samarbete med kollegor från Amsterdams universitet
Det var i samband med att Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset som hon blev känd för allmänheten i Spanien och började recenseras i tidningar där. Litteraturvetaren Jenny Bergenmar har studerat hur spansk press, främst kulturtidskrifter, skrev om Lagerlöf vid den här tiden. Det handlar mycket om bilden av det nordiska: om nordiska landskap, klimat och människor.
Härdade skandinaver
– Rent kulturellt uppfattades skandinaver som härdade av klimatet, inte lika förfinade, men väldigt naturliga och ursprungliga, säger Jenny Bergenmar.
Sophie Elkan & Selma Lagerlöf på trappan till Nääs slott. Bild: Vänersborgs museum
Bilden av det traditionellt svenska och nordiska går igen i de spanska tidningarna, men det handlar också om Lagerlöf som person.
– Det framkommer att hon är ödmjuk, lever ett tillbakadraget liv och inte aspirerar på kändisskap. Hon bor i sin hembygd och har en kärlek till den. I något sammanhang kallar man henne ”abuela”, ”mormor”.
Selma Lagerlöf blir en representant för något autentiskt och traditionellt, hennes författarskap ses som tillbakablickande snarare än något förnyande.
Ödmjuk och moderlig
– På ett Nobelporträtt från 1910, bland alla målningar på män i kostym, presenteras Lagerlöf med ett fotografi där hon och hennes mamma sitter utanför hemmet i Falun. Hon framställs inte som en farlig, ny, intellektuell kvinna utan snarare som ödmjuk och moderlig.
Samtidigt kopplas hon samman med andra framgångsrika kvinnor, till exempel när hon 1914 blir invald i Svenska Akademien. Då blir hon ett argument för att spanska kvinnor också ska kunna ta sig fram.
– Som just kvinnlig författare ses hon som progressiv, även om man menade att hennes litteratur inspirerades av gamla sägner och muntliga traditioner.
Svenska rasens särdrag
En sak i materialet förvånar Jenny Bergenmar, och det är att de spanska tidningarna så ofta tar upp rasfrågan.
– Man pratar väldigt mycket om ras, ”la rasa escandinava” och ser Lagerlöf som en person som förmedlar den rasens särdrag och kopplar så starkt till hembygden och landsbygden. I Sverige kopplar man henne till nation och inte till ras.
Selma Lagerlöf i sitt arbetsrum på Mårbacka, 1 januari 1933. Foto: Aftonbladet [Public domain], via Wikimedia Commons
Något enormt genomslag fick Selma Lagerlöf aldrig i Spanien. Det troliga är att hon främst lästes av författare och andra särskilt litteraturintresserade.
– Däremot vet vi att Nils Holgerssons underbara resa har använts som litteratur i spanska skolor. Men det kan inte jämföras med Tyskland, där hon var en väldigt populär författare. Tyskland ligger närmare Sverige, och på flera sätt är avståndet längre till de sydeuropeiska länderna med romanska språk.
Inlägget Spanska tidningar beskrev Lagerlöf som moderlig och traditionell dök först upp på forskning.se.
Unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av psykiska och stressrelaterade besvär än unga som inte har en hbtq-identitet och de som inte har erfarenhet av att vara transperson. För dessa personer är det vanligare med depression, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär och självmordsbeteende.
Mer utsatta för diskriminering
Allt mer forskning tyder på att detta beror på en ökad utsatthet för olika stressfaktorer som diskriminering, våld, stress kring att inte kunna vara öppen med sin sexuella identitet eller könsidentitet och förväntningar på att bli avvisad eller socialt isolerad.
Det visar forskningsrapporten ” Hälsa och livsvillkor bland unga HBTQ-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns”, som Richard Bränström, docent vid Karolinska Institutet tagit fram, på uppdrag av Forte. Rapporten visar även att kunskapsluckorna på området är stora och att mer forskning behövs.
Forskning på nordamerikanska förhållanden
– En betydande del av den forskning som finns i dag har genomförts i Nordamerika, vilket gör det svårt att dra slutsatser om situationen bland unga hbtq-personer i Sverige, baserat på dessa studier. Det är därför viktigt att stärka forskningen på området, säger Richard Bränström.
Forte har ett särskilt uppdrag att samordna forskning som fokuserar på barn och ungdomar. Därför vill Forte med rapporten belysa kunskapsläget på området.
– För Forte är det viktigt att finansiera forskning som är samhällsrelevant och inom detta område har det visat sig att det finns ett stort behov av forskningsbaserad kunskap kring denna särskilt utsatta grupp, säger Cecilia Beskow, avdelningschef forskning och utvärdering Forte.
I rapporten föreslår Richard Bränström en rad förbättringar både vad gäller kartläggning av hbtq-personers livsvillkor och områden som särskilt behöver belysas i framtida forskning. Bland annat vill han att frågor kring hbtq-identitet ingår i hälsokartläggningar i skola och arbetsliv, samt att ett hbtq-perspektiv alltid bör ingå i all ungdomsforskning.
Rapport:
Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns?
Kontakt:
Richard Bränström, docent i folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Inlägget Mer forskning behövs om svenska unga hbtq-personers utsatthet dök först upp på forskning.se.
IS har förlorat nästan hela sitt fysiska territorium. På internet är de dock fortsatt framgångsrika på att sprida målgruppsanpassad och effektfull propaganda som attraherar mottagare över hela världen. Det är en av slutsatserna i FOI-rapporten Digital Jihad. Propaganda from the Islamic State.
Ett utspritt internationellt terrornätverk
– IS har gått ifrån att vara en proto-stat till ett utspritt internationellt terrornätverk som framför allt kommunicerar via digitala medier. Ensamma sympatisörer och små terrorceller kommer även i fortsättningen att uppmanas till våldshandlingar, likväl som att IS medieaktivister kommer att formulera hot liknande dem vi såg mot fotbolls-VM i somras, säger forskaren och medförfattaren Katie Cohen.
IS förmåga att anpassa sig till ett ständigt föränderligt digitalt landskap kommer sannolikt att hålla organisationen vid liv, då anhängare fortsatt kan kommunicera med varandra. De stora sociala medieplattformarna arbetar effektivt med att ta bort IS propaganda. Dock har IS varit framgångsrika på att kringgå och förekomma försök som ska få bort deras propaganda från digitala kanaler.
Kvinnornas roll i propagandan
– Syftet med rapporten är att ge en introduktion till IS digitala propaganda. Allt från hur propagandan sprids, vilka symboler som används, vilka budskap som förmedlas samt vilken roll kvinnor har i propagandan, säger Lisa Kaati, forskare vid FOI,
Mars ser ut som en torr och kall ökenplanet, men i landskapet kan man urskilja strandkanter, raviner och bäckfåror som har formats av flytande vatten. Men var är vattnet nu? Svenska forskare är med och söker svaret, och det spelar stor roll för frågan om liv på Mars och om människor ska kunna resa dit.
På nittiotalet utvecklade forskare på Institutet på rymdfysik, IRF ett instrument som kunde mäta hur mycket av en planets atmosfär som läcker ut i rymden. 2003 fick de chansen att skicka instrumentet till Mars ombord på den europeiska sonden Mars Express.
Ett av många tecken på att vatten har flutit på Mars. Det här är troligen spåren efter en gigantisk störtflod som har uppstått långt efter att de stora oceanerna på Mars försvann. Det tyder på att stora mängder vatten finns under ytan och kan bryta fram under tryck.
Bild: ESA/Mars Express
– Vi hade med vårt instrument både på den ryska missionen Mars 96 och den japanska sonden Nozomi, men ingen av dem lyckades ta sig till Mars på grund av tekniska haverier på vägen dit. Sedan fick vi en chans till med Mars Express, säger Stas Barabash, som idag leder IRF.
Om det med Mars Express skulle bli tredje gången gillt hoppades forskarna bidra med ledtrådar för att lösa mysteriet med det försvunna vattnet på Mars.
På den tiden trodde forskarna att vattnet på Mars hade blåsts bort av solvinden – den strida ström av laddade partiklar som solen sprider omkring sig. Jorden var skyddad av sitt starka magnetfält, men Mars hade inget sådant. Under årmiljarderna kunde därför både planetens atmosfär och vatten ha försvunnit ut i rymden,