Såhär i kosläppstider blir frågan om kornas bidrag till växthuseffekten extra aktuell. Eftersom kor och andra idisslare ger ifrån sig växthusgasen metan, som har en uppvärmningspotential som är 36 gånger större än koldioxid, är våra boskap en klimatbov utan dess like. Ja, förutom människan då.

En enda ko beräknas producera 600 liter metan per dag och sammanlagt står all världens boskap för 14 procent av de globala metanutsläppen.

Nu har dock australiensiska forskare vid James Cook University kommit fram till att kor som får tillskott av alger och sjögräs i födan ger ifrån sig betydligt mindre metan än kor som inte går på algdiet.

Rödalg mest effektiv
Metan produceras i idisslarnas vom när bakterierna förjäser kornas foder. Tvärtemot vad många tror kommer metanet dock inte ut som fisar, utan som rap. Detta sker ungefär var 90:e sekund, eller fyra gånger på fem minuter.

Genom att ersätta två procent av födan med den torkade rödalgen Asparagopsis taxiformis, som forskarna hade samlat in längs Queenslands kust, försvann dock 50-70 procent av djurens metanutsläpp under en 72-dagarsperiod. Algen är för övrigt väldigt populärt på Hawaii där den används i typisk hawaiiansk snabbmat.

Mage av idisslare (m – matstrupens slut, v – vommen, n – nätmage, b – bladmage, l – löpmage, t – tunntarmens början). Bild: Wikipedia

För att testa hur effektiv Asparagopsis taxiformis var skapade forskarna en konstgjord vom, det vill säga en av kons fyra magdelar, i en flaska. Därefter tillsatte de olika gräs, tång eller alger som fick fermentera precis som i en riktig komage. Genom att mäta trycket i flaskan kunde forskarna sedan avgöra hur mycket metan som finns i kornas utandningsluft.

– Det aktiva substratet bromoform påverkar de metanbildande arkéerna, tidigare kallade arkebakterier, och blockerar själva metanbildningen, säger Rebecca Danielsson, forskare i näringslära för idisslare vid SLU.

De australiensiska forskarna ska nu analysera effekterna algen har på boskapen förutom metanet, till exempel om det orsakar någon minskning eller ökning av mjölkproduktionen.

Om metoden visar sig vara framgångsrik kan det bli revolutionerande för jordbrukssektorn som i dag står för 44 procent av de mänskligt orsakade metanutsläppen.

Behövs storskaliga odlingar
Det finns dock ett problem. För att få fram alger i stora mängder krävs finansiering och användbara odlingsmetoder i stor skala. Att fortsätta att samla in ”vilt” sjögräs är inte hållbart på grund av kostnaden och tillgången. Forskarna kikar nu på algodlingar i Sydostasien som skördar miljontals ton per år. Där är alger den mest odlade av alla havsprodukter, inklusive fisk.

Rebecca Danielsson på SLU tar de australiensiska forskningsresultaten med en nypa salt.

– Det som har hänt tidigare vid sådana här studier där man testat nya preparat är att effekten avtar efter ett tag. Man påverkar mikroorganismerna i kons vom, men efter ett tag brukar de anpassa sig och man får inte samma effekt.

Enligt henne kommer det helt enkelt en ny grupp mikroorganismer som tar över den gamla gruppens arbete.

Förutsatt att effekten av rödalgerna ändå skulle hålla i sig längre än ett par månader – och inte påverka tillväxt eller mjölkproduktion negativt –