Spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan har hittats av forskare. Om en lika stor solstorm hade träffat jorden idag hade den med stor sannolikhet orsakat både strömavbrott och andra störningar.
Det är svårt att förutspå när solstormar äger rum. Den nuvarande förväntningen är att de är mer sannolika under solens aktiva fas, eller solens maximum. Alltså under den så kallade solfläckscykeln. Ett internationellt forskarlag kan däremot visa att detta kanske inte alltid är fallet för de mycket stora stormarna.
– Vi har studerat borrkärnor från Grönland och Antarktis och upptäckt spår av en enorm solstorm som för cirka 9 200 år sedan slog hårt mot jorden under en av solens passiva faser, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.
Solen ger liv på jorden
Vår livgivande följeslagare kan ibland även orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigör den mer energi. Detta kan ge upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden. Dessa störningar kan vara i form av exempelvis strömavbrott och kommunikationsstörningar.
Upptäckten av solstormen överraskade
Forskarna har dammsugit borrkärnorna efter toppar av de radioaktiva isotoperna beryllium-10 och klor-36.