Forskare har upptäckt att vissa T-celler i blodet kan producera acetylkolin, som hjälper till att reglera blodtryck och inflammation i kroppen. Det kan också finnas en koppling mellan immuncellerna och tillfrisknande för IVA-patienter.

Det har länge varit känt att acetylkolin, som är en signalsubstans, reglerar blodflödet i våra kärl. Men källorna, alltså vilka celler som utsöndrar ämnet i blodet, har varit oklara.

Tidigare forskning vid Karolinska institutet har visat att en viss typ av immunceller, så kallade ChAT+T-celler, kan producera acetylkolin och påverka endotelceller* i blodkärlen hos möss.

Nu kan forskare visa att även mänskliga T-celler kan frisätta acetylkolin.

– Det bekräftar tidigare fynd i olika modellsystem och kan bidra till utveckling av behandlingar för patienter med hjärt-kärlsjukdom och inflammatoriska sjukdomar, säger forskaren Laura Tarnawski vid institutionen för medicin, Karolinska institutet.

Kan reglera inflammation

Acetylkolin har även en viktig funktion som signalsubstans i hjärnan och nervsystemet, men forskarna intresserar sig särskilt för vilken roll det har vid olika typer av inflammation.

– Vi är intresserade av hur hjärnan kommunicerar med immunsystemet, något som vi ännu vet ganska lite om. Vår nya studie visar att acetylkolin i blodet kan utsöndras av immunceller, vilket kan reglera inflammation i blodkärlen, säger forskaren Vladimir Shavva.

Patienter med hög nivå av T-cellerna gynnades

Fynden baseras på analyser av blod från friska blodgivare. Forskarna studerade även 33 patienter med allvarlig cirkulationssvikt som var inlagda på en intensivvårdsavdelning.

De upptäckte då att patienter med höga blodnivåer av ChAT+ T-celler hade cirka sex gånger lägre risk att dö än patienter med låga nivåer av denna celltyp.

– Våra fynd är kliniskt intressanta och kan kanske bidra till både ny diagnostik och nya behandlingsmöjligheter för svårt sjuka patienter med överdriven inflammation, säger Peder Olofsson, senior forskare vid Karolinska institutet.

Forskargruppen planerar nu att kartlägga förekomsten av ChAT+ T-celler i olika patientgrupper, och i olika organ, för att se hur de påverkar ämnesomsättning och inflammation.

*Bild: Niaid/Wikimedia Commons, licens Public Domain

Studie:

Cholinergic regulation of vascular endothelial function by human ChAT+ T cells, Pnas.

Kontakt:

Peder Olofsson, senior forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, peder.olofsson@ki.se

Inlägget T-celler kan dämpa inflammation i blodkärlen dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Systemet som ska bevara svenska kyrkor riskerar att få motsatt effekt, enligt en avhandling. En ny syn behövs för att utveckla kulturarvet – och undvika att välbevarade kyrkor töms på innehåll.

Svenska kyrkans 3 000 kyrkor har i jämförelse med många andra länder ett starkt lagskydd och får en stor så kallad kyrkoantikvarisk ersättning för att bevara byggnaderna.

Systemet, som utformades inför skilsmässan mellan staten och kyrkan, är framgångsrikt genom att kyrkorna idag är välvårdade. Men eftersom Svenska kyrkan får allt färre medlemmar, och efterfrågan på gudstjänsterna minskar, blir det allt svårare att hålla kyrkorna öppna.

– I dag står många kyrkor stängda och oanvända och vi riskerar att i framtiden ha ett kulturarv som kanske är välbevarat på ytan men tomt på innehåll, det blir zombiekyrkor istället för levande kulturarv, säger konstvetaren Henrik Lindblad vid Uppsala universitet.

I en avhandling beskriver han hur den statliga kulturarvspolitiken – där kulturarv ses som dynamiska fenomen i ständig förändring – inte nämnvärt har påverkat regelverken och arbetet med kyrkorna.

Föråldrad syn på kulturarv

Henrik Lindblad menar att ersättningen och överenskommelsen mellan staten och kyrkan är baserad på en föråldrad syn på kulturarv och bevarande. Den har låst in kyrkorna i ett kyrkoantikvariskt system, som hindrar en nödvändig utveckling av kyrkorna som levande kulturarv och som även används till mer än gudstjänster.

Eftersom kyrkorna inte behandlas som andra kulturarv, har de inte hängt med i den övriga utvecklingen där kulturmiljöer ses som utvecklingsbara resurser.

– Den stängda Caroli kyrka i Malmö är exempel på en skyddad kyrkobyggnad som hamnat i kläm mellan olika synsätt – bevarande eller förnyelse av kulturarvet – där Riksantikvarieämbetet i rättsprocesserna har bortsett från de kulturpolitiska målen för att istället enbart hänvisa till skyddet i kulturmiljölagen, säger Henrik Lindblad och fortsätter:

– Följden har blivit en igenbommad kyrka som i stort sett tagit död på ett helt kvarter i centrala Malmö och som kostar ägaren 600 000 kr om året i förvaltning men som inte ger några inkomster.

Undviker mörka berättelser

Avhandlingen beskriver också hur förmedlingen av kulturarvet ofta fokuserar på de positiva berättelserna och hur de mörka undviks. Ett exempel är 1600-talets häxprocesser i Torsåker i Ångermanland, där kyrkan var pådrivande i förföljelserna där omkring 70 sockeninvånare avrättades.

Henrik Lindblad menar att häxprocesserna är exempel på svåra kulturarv som borde lyftas fram mer – för att belysa både kyrkans och statens historiska skuld och för att lära av tidigare misstag.

Helhetssyn behövs

I avhandlingen konstateras att med en helhetssyn på kyrkorna som levande kulturarv och samhällsresurser kan de få ökad användning för hållbar lokal och regional utveckling.

För att uppnå detta krävs en samsyn mellan staten och kyrkan. Det behövs också ökad kompetens hos kulturarvsprofessionen att arbeta med utvecklingsfrågor.

– Om lagstiftningen och den kyrkoantikvariska ersättningen i högre grad stödjer en utveckling av kyrkor som samhällsresurser har de en stor potential att bidra till den hållbara utvecklingen lokalt och regionalt.

Avhandling:

Kyrkliga kulturarv i en ny tid: Samlade studier och reflektioner, Uppsala universitet.

Kontakt:

Henrik Lindblad, konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, henrik.lindblad@konstvet.uu.se

Inlägget Byggnader kan gå från levande kulturarv till zombiekyrkor dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Varför blev barn som fick covid-19 mindre sjuka? Förklaringen är att förkylningar som orsakas av släkting till coronaviruset stärker immunförsvaret hos unga. Upptäckten kan leda till skräddarsydda vaccineringar.

Under pandemin noterade läkare och forskare att barn och ungdomar som smittades med covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En förklaring skulle kunna vara att barnen redan innan pandemin bar på en immunitet mot covid-19.

Nu har forskare från Karolinska institutet undersökt blodprover som togs på barn före pandemin. I proverna kunde forskarna identifiera T-minnesceller som reagerar mot celler som är infekterade med sars-cov-2, alltså det virus som orsakar covid-19.

T-celler minns tidigare förkylning

En möjlig förklaring till detta immunsvar kan vara att barnen tidigare haft en förkylning som orsakats av något av de övriga fyra coronavirusen. Detta skulle kunna leda till att immuncellerna också kan reagera mot celler som infekterats med covid-viruset.

Studien vid KI stärker denna hypotes. Forskningen visar att T-celler som tidigare aktiverats mot coronaviruset OC43 kan korsreagera mot viruset sars-cov-2. Dessa reaktioner är särskilt starka tidigt i livet och blir betydligt svagare i högre ålder, enligt forskarna.

– Fynden belyser hur T-cellsvar utvecklas och förändras under livets gång. Fynden kan vägleda framtida uppföljning och utveckling av vacciner, säger forskaren Annika Karlsson vid Karolinska institutet.

Stärkt immunförsvar vid två års ålder

Resultaten tyder på att T-minnescellernas svar mot coronavirus utvecklas redan vid två års ålder.

– I ett nästa steg vill vi göra motsvarande studier av yngre och äldre barn, tonåringar och unga vuxna för att bättre kunna följa immunsvaret mot coronavirus från barndom till vuxen ålder, säger forskaren Marion Humbert vid Karolinska institutet.

Studie:

Functional SARS-CoV-2 cross-reactive CD4+ T cells established in early childhood decline with age, Pnas.

Kontakt:

Annika Karlsson, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet,
annika.karlsson@ki.se

Marion Humbert, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet,
marion.humbert@ki.se

När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.

En studie vid Göteborgs universitet har undersökt risken att drabbas av covid-19, och att dö med sjukdomen, för personer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020.

Forskarna har utgått från registeruppgifter om drygt 82 000 personer. Det innebär 99 procent av alla som bor på ett äldreboende i Sverige.

Perioden som undersöktes var hela 2020 – då omfattande smittvågor fanns både under våren och inför jul, samtidigt som vaccinationerna mot covid-19 inte kom i gång förrän mot slutet av året.

Risken för covid-19 störst bland demenssjuka

Resultaten i studien visar flera faktorer som ökade risken för att insjukna i covid-19 eller dö med sjukdomen. Bland dessa fanns hög ålder, manligt kön, demens, hjärt-kärlsjukdom, lung- och njursjukdom, högt blodtryck och diabetes.

Forskarna såg dock att demens var den starkaste riskfaktorn under hela året, och genom perioderna med höga smittotal i samhället. Starkast koppling mellan demenssjukdom och att dö med konstaterad covid-19 fanns i åldersgruppen 65-75 år.

– Det var alltså de som hade en tidigt debuterande demenssjukdom som hade störst risk att insjukna respektive dö i covid-19, vilket skulle kunna bero på sjukdomens karaktärsdrag med snabbare sjukdomsprogress, säger forskaren Jenna Najar vid Göteborgs universitet.

Kunskap viktig vid framtida epidemier

Insikterna från studien kan få betydelse för förebyggande insatser.

–