Varje år slängs tusentals trasiga kompositklubbor av svenska hockeyföreningar. Ett resursslöseri som forskare vid Luleå tekniska universitet försöker mildra. Planen är att återanvända det finurligt uppbyggda materialet för att göra bilar mer krocksäkra.

– Vi vill utreda om man kan använda resterna från klubban som byggblock i nya strukturer. Framför allt vill vi undersöka om man kan använda segment av klubborna till att fånga upp energi i samband med fordonskrockar, säger Patrik Fernberg, professor inom polymera kompositmaterial vid Luleå tekniska universitet.

Han beskriver dagens hockeyklubbor som tekniska underverk där fibrerna placeras med minutiös precision i lager för att optimera strukturens respons när den spänns som en elastisk fjäder i samband med att spelaren avfyrar sina skott.

I samarbete med Luleå Hockey och ett luleåföretag som tillverkar bildelar undersöker nu forskarna möjligheten att återanvända det omsorgsfullt tillverkade materialet i hockeyklubborna, för att göra bilar mer krocksäkra.

Återvinning av avslagna hockeyklubbor

– Belastningen som klubborna utsätts för är väldigt hög, vilket gör att de faktiskt ganska ofta går av. När de går av blir de värdelösa för hockeyspelaren men stora delar av klubban är fortfarande hel. Vi är övertygade att det går att göra användbara saker av delarna som fortfarande är intakta, säger Patrik Fernberg.

I projektets inledande fas är fokuset på materialteknisk nytta för de deltagande parterna men på sikt kan det även finnas ekonomiska och miljömässiga vinster för såväl privatpersoner som idrottsrörelse och industri.

– För hockeyklubbarna, och alla föräldrar som köper dyra klubbor till sina hockeyspelande ungdomar, innebär det i första hand en möjlighet att undvika resursslöseri. På sikt kanske man kunde tänka sig någon form av återvinningssystem typ pantburkar, men det är för tidigt att säga. För en fordonstillverkare kan återbruk av skrotade klubbor innebära att kostnaden för material minskar men också fordonets vikt, något som är positivt för bränsleförbrukning, räckvidd och klimatavtryck, säger Patrik Fernberg.

Inventerar hur hockeyklubbor skiljer sig åt

I ett första steg gör forskarna nu en inventering kring hur olika enstaka klubbor av olika modeller och fabrikat skiljer sig åt, både i uppbyggnad och i egenskaper.

– Vi planerar till exempel att krossa segment av enstaka trasiga klubbor för att undersöka hur mycket energi som krävs. Baserat på våra undersökningar kan vi bilda oss en uppfattning kring hur stor variation i egenskaper man kan förvänta sig när man samlar in stora mängder av olika klubbor, berättar Patrik Fernberg.

Projektet är ett samarbete med Luleå tekniska universitet, RISE, Luleå Hockey, och Gestamp HardTech.

Kontakt:

Patrik Fernberg, professor inom polymera kompositmaterial vid Luleå tekniska universitet, patrik.fernberg@ltu.se

Genom att noga prova ut och programmera hörapparaten utifrån varje enskild patients öra, kan den lindrande effekten på tinnitus fördubblas. Det visar forskning från Lunds universitet.

*Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla. Så mycket som en femtedel av Sveriges befolkning är drabbade och 90 procent har även hörselpåverkan.

Nedsatt hörsel påverkar den kognitiva förmågan

Personer med tinnitus upplever ofta att de har svårt med kognitiva prestationer som att behålla koncentrationsförmågan vilket påverkar arbetsminnet. Men nu visar nya studier att kognitiva problem inte har med tinnitus att göra, utan istället är kopplade till hörselnedsättning:

– Det är förvånande att tinnitus inte påverkar prestationerna vid kognitivt krävande uppgifter, eftersom detta är ett av de vanligaste klagomålen bland patienter med tinnitus. Istället visar det sig att det är hörselförmågan vid höga frekvenser – över 8 kHz – som är kopplad till prestationen. Ju sämre vi hör desto sämre presterar vi, oavsett om vi har tinnitus eller ej och oavsett ålder. I dagsläget undersöks inte heller dessa frekvenser vid ett hörseltest på t ex vårdcentralen, säger Sebastian Waechter, legitimerad audionom, forskare inom audiologi och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet.

Vid alla våra sinnesintryck bildas elektriska urladdningar i hjärnan och när hörseln försämras, är följden att stimulansen i hjärnan minskar. Resultatet blir att inte bara hörsel-centrat krymper, utan att hela hjärnvolymen blir mindre, vilket påverkar den kognitiva förmågan. Eftersom hjärnans plasticitet – det vill säga hjärnans förmåga att omforma sig – avtar med åldern, är det därför viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. På så sätt får hjärnan tid att vänja sig vid de nya stimuli som t ex en hörapparat ger.

Hörapparaten måste programmeras utifrån varje persons öra

Men det är viktigt att hörapparaten utprovas och programmeras efter varje persons öra, eftersom varje hörselgång är unik i sin form, något som i sin tur påverkar resonansen. Genom mätinstrumentet *Real Ear Measurement (REM) kan man mäta in i hörselgången och anpassa hörapparaten till varje person.

*REM är mätningen av ljudtrycksnivån i en patients hörselgång som utvecklas när en hörapparat bärs. Den mäts med hjälp av ett silikonsondrör som sätts in i kanalen. Röret är anslutet till en mikrofon utanför örat. Mätningen görs för att verifiera att hörapparaten ger lämplig förstärkning för en patients hörselnedsättning. Bild: Wiki Commons

– Om man anpassar hörapparaten innebär det också en betydande dämpning av tinnitus-besvären, något som även fortsätter att dämpas över tid. Våra resultat visar att behandlingseffekten är dubbelt så god efter ett år om man verifierar hörapparatens förstärkning, jämfört med om man inte gör det.

Räcker inte att fråga om det hörs bra

Det räcker alltså inte med att fråga patienten om det ”hörs bra”, utan det är viktigt med en objektiv undersökning som kan göra stor skillnad för den enskilde patienten. Undersökningen tar endast några minuter, men trots det använder fortfarande många svenska kliniker inte mätinstrumentet. Även om kostnaden för instrumentet belastar den enskilda kliniken, är kostnaden låg ur ett samhälleligt perspektiv för att dramatiskt förbättra tinnitusvården, menar Sebastian Waechter.

I sin forskning framöver kommer han även att undersöka hur en förbättring av tinnitus påverkar personens mentala hälsa. Omkring varannan tinnituspatient lider nämligen också av psykisk ohälsa i form av ångest eller depression.

– Exakt hur detta är kopplat till tinnitus vet vi idag inte, men många patienter beskriver att tinnitus är en stark bidragande orsak till att de mår dåligt. Därför är det angeläget med mer forskning samt att utveckla bättre behandlingar för den här gruppen, avslutar Sebastian Waechter.

Vetenskaplig artikel:

Extended High Frequency Hearing, but Not Tinnitus, Is Associated With Every-Day Cognitive Performance, Frontiers in Psychology.

Kontakt:

Sebastian Waechter, legitimerad audionom, forskare inom audiologi och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet, sebastian.waechter@med.lu.se

Inlägget Tinnitus kan lindras med anpassad hörapparat dök först upp på forskning.se.

Läs mer