Högt specialiserade T-celler finns kvar minst 20 månader efter covid-19, visar en studie från Göteborgs universitet. Och kan förklara varför en återinfektion sällan blir livshotande.

Immunsystemet skyddar oss mot virusinfektioner och förhindrar allvarlig eller livshotande sjukdom. Nästan alla personer som infekterats med sars-cov-2 utvecklar snabbt T-celler, en typ av immunceller, som med hög precision bidrar till att eliminera virus.

Det har varit oklart hur länge dessa T-celler finns kvar i blodet när man har tillfrisknat från covid-19. Frågan är viktig eftersom det är vanligt att man smittas av sars-cov-2 mer än en gång. Kvarvarande T-celler som känner igen virus skulle kunna förklara varför återinfektion oftast blir lindrigare än den första infektionen.

Skyddande T-celler aktiva under lång tid

En forskningsstudie från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att personer som genomgått covid-19 bildar många typer av T-celler mot sars-cov-2 kort efter infektionen. Vissa av dessa T-celler inaktiveras inom några månader. En typ av T-celler (Th1-celler) förblir dock aktiva mot sars-cov-2 i åtminstone 20 månader.

Studien omfattade 81 blodprover från personer, medarbetare vid sjukhuset och universitetet, med mild covid-19. T-celler riktade mot sars-cov-2 analyserades med en känslig metod som utvecklats i ett samarbete mellan sjukhuset och universitetet.

Resultaten har publicerats i den amerikanska tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

– Kort efter covid-19 bildas flera typer av sars-cov-2-specifika T-celler, vilka sannolikt bidrar till att minska mängden virus och förhindrar att virus orsakar allvarlig sjukdom. Vi fann att vissa typer av T-celler försvann efter två-tre månader, men att högt specialiserade Th1-celler sannolikt förblir aktiva flera år efter infektionen, säger Anna Martner, docent i immunologi, som leder den forskargrupp som genomfört studien.

Immunförsvaret både robust och föränderligt

Magnus Lindh, professor i virologi och överläkare vid avdelningen för klinisk mikrobiologi, menar att studien visar att vi har ett robust men också föränderligt immunförsvar.

– Att vissa typer av T-celler snabbt försvinner efter infektion är sannolikt fördelaktigt, eftersom T-celler annars riskerar att attackera normala celler och därför bör elimineras när virus inte längre finns kvar, säger, säger Magnus Lindh, och fortsätter:

– Studiens viktigaste fynd är att Th1-celler kvarstår långt efter infektionen. Det skydd dessa celler förmedlar tycks inte vara tillräckligt för att förhindra en andra infektion, men att T-celler som känner igen sars-cov-2 finns kvar förklarar sannolikt varför återinfektioner sällan ger allvarlig eller livshotande sjukdom.

Vetenskaplig artikel:

Transient and durable T cell reactivity after COVID-19 .

Kontakt:

Anna Martner, docent vi immunologi, Göteborgs universitet,

Poppelsplagg i stället för bomullsblus. Livsmedelsproduktion i stället för bomullsodling. Det kan bli framtiden, menar forskarna bakom en modell för tillverkning av textil från snabbväxande poppel.

Bomull är ett biomaterial men odlingen av bomull är inte hållbar. Så försvann till exempel Aralsjön inom några decennier på grund av den enorma efterfrågan på vatten för att odla bomull. Som kontrast producerar vi i vårt nordiska ”regnmättade” klimat textilfibrer utan behov av konstbevattning.

Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion, menar forskarna bakom den nya modellen för produktion av textilier från ppoppel. Genom att tillämpa hållbara framställningsmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

Ny sort av popplar

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har utvecklat nya poppelkloner som har överlägsen tillväxt på marginalmark (med litet värde för jordbruk) på nordliga breddgrader. Dessa popplar når full tillväxt inom 20 år, jämfört med 50-100 år för de träd som nu används inom skogsbruket.

– Jag döpte dessa kloner till SnowTiger eftersom de växer snabbt med kort rotationstid i nordliga klimat. De är den ”nordiska eukalyptusen”, säger växtekologen Anneli Adler, en av forskarna bakom den nya sortens popplar.

Hela trädet går att använda

– Hela trädet omvandlas till högvärdiga produkter där cellulosan blir textilfiber medan hemicellulosan och ligninet omvandlas till ett avancerat biobränsle. Detta är anmärkningsvärt eftersom mindre än 50 procent av träet förädlas till textilfiber med nuvarande massateknik, medan resten bränns till ett lågt värde, säger Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet.

Han fortsätter:

– Det här är en tvärvetenskaplig studie med forskare från olika områden och lärosäten. Den visar på förmågan vi i Norden har att bidra till global matsäkerhet och de utmaningar som finns kring bevattning.

Vetenskaplig artikel:

Lignin-first biorefining of Nordic poplar to produce cellulose fibers could displace cotton production on agricultural lands. Joule .

Kontakt:

Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, joseph.samec@su.se
Anneli Adler, forskare i växtproduktionsekologi vid SLU, anneli.adler@slu.se

Inlägget Kläder i poppel kan frigöra mark till matproduktion dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Mikroalger kan användas för att återvinna växthusgas och näringsämnen från industriellt avfall. De skulle därmed kunna bidra till att minska klimatavtryck och övergödning. En avhandling visar nu att storskaliga algodlingar är möjliga även i nordiskt klimat.

Forskare vid Linnéuniversitetet har länge utforskat en teknik som går ut på att leda in utsläpp i odlingsbehållare, så kallade fotobioreaktorer, med mikroalger i.

Genom fotosyntes fångar algerna upp koldioxid, kväve och fosfor som omvandlas till värdefull biomassa i stället för att spridas i naturen. Den gröna algmassan är värdefull eftersom den innehåller stora mängder protein, kolhydrater och fetter.

– Algmassan kan användas till samhällsnyttiga produkter som biobränsle, djurfoder, kosmetika och kosttillskott. På det viset kan mikroalger bidra med lösningar för ett mer cirkulärt samhälle, säger ekologiforskaren Lina Mattsson som skrivit en avhandling om odling av mikroalger.

Alger i mikroskop. Bild: Joakim Palmkvist

Nyttiga mikroalger

Mikroalger är små organismer med stort värde för oss människor. De producerar hälften eller mer av jordens syre och utan dem hade världen sett helt annorlunda ut. Mikroalger ska inte förväxlas med de cyanobakterier som gör badvatten otjänligt i Östersjön på sommaren.

Kallt klimat innebär svårigheter

Avhandlingen har tittat på de utmaningar som uppstår när algodlingar ska tas från laboratoriet till utomhusodlingar i ett kyligt nordiskt klimat med brist på solljus. De flesta mikroalger frodas nämligen i varma miljöer med mycket sol. Då växer algerna mer, vilket innebär att mer utsläpp fångas in och omvandlas till värdefull biomassa.

– Det nordiska klimatet innebär en utmaning för att odla mikroalger. Men resultaten från min avhandling visar att det finns goda möjligheter att odla mikroalger i ett nordiskt klimat för att återvinna industriella utsläpp, säger Lina Mattsson.

Hon har undersökt hur storskaliga utomhusodlingar med industriavfall som näringsresurs fungerar i ett årligt, säsongsmässigt och dagligt perspektiv. Fokus har varit på algernas potential att återvinna utsläpp, samt hur kvaliteten på biomassan förändras över året. Efter fem års odlingar är resultaten positiva.

Genom fotosyntes fångar mikroalgerna upp näringsämnen i vattnet och omvandlar dem till en grön och grumlig algmassa. När algerna tas upp ur behållaren följer näringsämnena med och vattnet som blir kvar är renare.
Bild: Joakim Palmkvist

Algerna kan anpassas

Ett sätt att möta variationerna i ljus, temperatur och näring som sker över året är att blanda flera sorters alger, som trivs under olika förutsättningar.

– Det visade sig vara fördelaktigt eftersom det skedde skiften i vilka arter som dominerade beroende på årstid och omvärldsfaktorer. Det blandade algsamhället var bättre rustat för förändringar eftersom de olika arterna har olika behov för ljus och kväve, säger Lina Mattsson.

Mer värdefulla fetter och proteiner

Det nordiska klimatet innebär också fördelar. En delstudie visar att skiften i temperatur mellan dag och natt ökade produktionen av värdefulla fetter och proteiner i algerna. När produktionen av biomassa minskade på hösten till följd av låg temperatur och dåliga ljusförhållanden, kompenserades detta med högre kvalitet på biomassan.

– Dessa skiften i temperatur mellan dag och natt är som störst under höst och vår i vårt klimat. Hösten är en period som kan vara utmanande i sig på grund av låga ljusförhållanden. Därmed skulle produktionen av dessa fetter kunna vara gynnsamt ekonomiskt under hösten, eftersom de har potential att användas till biodiesel, kosttillskott, rengöringsmedel, kosmetika med mera.

Behöver bli mer effektivt

För att göra mikroalger till en ekonomiskt konkurrenskraftig källa till biomassa återstår dock en del utmaningar. Algmassan behöver bearbetas innan den kan användas och det är en resurskrävande process. Men Lina Mattsson ser potential i mikroalger.

– Genom att kombinera flertalet industriella utsläpp i form av rökgas och olika avfallsvatten går det att nå maximal miljönytta och samtidigt minska kostnaderna som hindrar kommersialisering, säger hon.

Avhandling

Microalgal solutions in Nordic conditions – industries transition toward resource recovery?, Linnéuniversitetet.

Kontakt

Lina Mattsson, forskare vid Linnéuniversitetet, lina.mattsson@lnu.se

Inlägget Storskalig odling av mikroalger kan rena utsläpp från industri dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan