Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.

Föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars. Därför väckte pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.

Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta närmare genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt pcr-test för coronaviruset hos unga vuxna i Stockholm.

Föroreningar från trafik

Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för ett positivt test.

– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Narkosmedel som andas in påverkar njurarnas funktion under sövningen. Det kan därför vara en bidragande faktor till komplikationer hos patienter efter en operation, visar en studie.

I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har forskare jämfört sövning med gas och narkosmedel som ges intravenöst.

Resultaten visar att patienter som sövs med gas har en betydligt lägre urinproduktion under narkosen.

– Låg urinproduktion är ofta associerat med nedsatt njurfunktion och är även ett av kriterierna för akut njursvikt. Men den här effekten av gas-anestesi kan vara harmlös för relativt friska patienter men skulle kunna vara en signifikant bidragande faktor till njursvikt hos patienter som redan har en högre risk för komplikationer, säger Stephanie Franzén, forskare inom anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet.

Ökad nivå av hormoner

Enligt Stephanie Franzén verkar den minskade urinproduktionen hänga ihop med en ökad nivå av hormoner i blodet som fungerar som vatten- och saltsparande. Detta fenomen har man inte sett hos patienter som fått narkos intravenöst.

– Vår slutsats är att narkos med gas påverkar njuren på ett sätt som leder till en minskad urinproduktion. Ingen av patienterna i studien fick dock njursvikt vilket tyder på att just gas-anestesi i sig verkar kunna sänka urinproduktionen utan att orsaka en tydlig nedsatt njurfunktion, säger Egidijus Semenas, forskare och överläkare i anestesi- och intensivvård på Akademiska sjukhuset.

Narkos är säkert men komplikationer förekommer

Anestesi, det vill säga narkos eller sövning, är generellt en väldigt säker och etablerad metod. Men trots det drabbas vissa patienter av komplikationer efter operationen, till exempel försämrad njurfunktion.

– Ungefär 6–8 procent av alla som opereras med narkos drabbas av njurkomplikationer efteråt. Bara på Akademiska sövs cirka 29 000 patienter årligen vilket innebär att upp mot 2 300 patienter drabbas av en försämrad njurfunktion varje år, framhåller Stephanie Franzén.

Kända faktorer som påverkar risken att utveckla en njursjukdom efter en operation är exempelvis ålder, fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck.

Forskarna hoppas att studien kan bana väg för mer forskning inom anestesi och hur vården kan optimeras för att minimera riskerna för komplikationer.

– Fler sådana här studier behövs i större grupper så man kan förtydliga hur narkospreparaten påverkar njurfunktionen i även mer sjuka patienter, säger Stephanie Franzén.

Aborttalen var oförändrade under pandemins första våg och kvinnor tvekade inte att genomgå abort. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Forskare har analyserat siffror över aborter och födslar i Sverige samt intervjuat kvinnor för undersöka deras upplevelse av att söka på abortmottagning under den första vågen av coronapandemin.

Resultaten visar att antalet aborter och pågående graviditeter inte förändrades nämnvärt under studieperioden jämfört med före pandemin. Det var inte heller någon signifikant skillnad på när under graviditeten som de gravida sökte för att genomgå abort.

Blev väl omhändertagna

De farhågor som framkom i intervjuerna, om tillgången på vård och kring den egna hälsan, blev enligt studien väl omhändertagna. Kvinnorna som sökte abort tvekade inte att gå vidare med sitt beslut.

– Vi kan visa att den svenska abortvården förblev relativt opåverkad av den första pandemivågen, ett viktigt budskap att förmedla till kvinnor bosatta i Sverige för att skapa trygghet, säger Johanna Rydelius, doktorand inom obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Stora skillnader länder emellan

Även om Världshälsoorganisationen

Anställda på en arbetsplats har inte bara liknande utbildning utan ofta även liknande förmågor och egenskaper. Mönstret har blivit allt tydligare de senaste åren.

Olika företag efterfrågar olika typer av anställda. Det gör att de som jobbar på en arbetsplats inte bara har liknande utbildning, utan ofta även liknande förmågor och egenskaper som sina kollegor.

Forskare har följt män som mönstrade för militärtjänsten och som var födda mellan 1951 och 1981. Männen delades in i grupper utifrån sina kognitiva och sociala förmågor och utifrån sina poäng på mönstringen.

Delades in i specialister och generalister

Ungefär hälften av männen hade liknande kognitiva och sociala förmågor och de

Barn som föds extremt för tidigt löper stor risk att drabbas av både neuropsykiatriska och fysiska diagnoser.
– Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin.

I en studie av barn som fötts före graviditetsvecka 24 visade sig nästan alla (96 procent) ha någon av de diagnoser som studerades (läs mer i faktarutan längre ner). Över hälften av barnen, som vid uppföljningen var mellan 2 och 13 år gamla, behövde habilitering, det vill säga stöd på grund av en funktionsnedsättning.

Får långsiktiga konsekvenser

Studien visar det stora behovet av särskilt stöd för de mest omogna barnen som fötts extremt för tidigt, och lyfter fram behovet av långsiktig habilitering.

– Detta handlar om samhällets minsta barn, som inte skulle ha överlevt utan modern neonatalvård, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett studien.

Ann Hellström fortsätter:

– Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser. Medvetenheten behöver öka för att samhället ska kunna tillföra tillräckliga resurser under uppväxten och senare i livet, för att hantera sjuklighet, strukturera uppföljningsprogram och stötta vid funktionsnedsättningar.

Fler överlever

De senaste tjugo åren har överlevnaden bland extremt för tidigt födda barn ökat kraftigt framför allt hos dem som föds vid 22 eller 23 veckors graviditet. Idag kan alltså vården rädda livet på barn som föds mer än fyra månader för tidigt. Den ökade överlevnaden har lett till mer kunskap om hjärnutvecklingen hos barnen och om hur kognition, motorik, hörsel och syn påverkas.

Denna studie är den första att ge samlad bild av förekomsten av flera olika diagnoser hos de mest omogna av de extremt för tidigt födda barnen och den förväntade betydande påverkan på barnens liv, i ett och samma omfattande nationella forskningsunderlag.

Tidiga resurser behövs

Studien är genomförd i ett nationellt samarbete mellan forskare som fokuserar på nyfödda barn (neonatologi) och ögonmedicin (oftalmologi).

Eva Morsing, forskare vid Lunds universitet och neonatolog på Skånes universitetssjukhus, kommenterar:

– Läkare och vårdpersonal engagerade i nyföddhetsvården behöver vara medvetna om de många hälso- och utvecklingsproblem som drabbar dessa barn. Vården behöver också resurser för att i ett tidigt skede kunna identifiera deras långsiktiga behov av behandling och stöd.

Vetenskaplig artikel:

Neurodevelopmental disorders and somatic diagnoses in a national cohort of children born before 24 weeks of gestation, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Kontakt:

Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi (ögonmedicin) vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ann.hellstrom@medfak.gu.se, Eva Morsing, forskare inom neonatologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, eva.morsing@med.lu.se

Inlägget Många diagnoser hos extremt för tidigt födda barn dök först upp på forskning.se.

Läs mer