Forskare har lyckats hitta en specifik genvariant som ger skydd mot svår sjukdom vid covid-19. Forskarna kunde peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst. Fynden visar hur viktigt det är att inkludera människor med olika ursprung i kliniska studier.
Utöver hög ålder och vissa bakomliggande sjukdomar så påverkar genetiska faktorer risken att bli svårt sjuk i covid-19.
Adventsstjärnor, ljusstakar och ljusslingor lyser upp i mörkaste december. Men vad blir kostnaden för elen – och kan LEC vara framtidens julbelysning?
Tre år efter att Thomas Edison uppfunnit den elektriska glödlampan år 1880 fick en av hans vänner den bisarra idén att sätta elektriska ljus i träden i juletid – världens första julbelysning var skapad! Men det var först i början av 1900-talet som julbelysningen började bli vanlig i Sverige.
– En glödlampa fungerar genom att en glödtråd av volfram hettas upp av strömmen som flyter genom tråden så att den börjar glöda. Den befinner sig i en inert gas för att inte brinna upp. Det betyder att den måste vara väldigt het för att fungera, vilket i sin tur gör att värmeutvecklingen är betydande och att effektiviteten därför är låg, säger Johan Haake, som undervisar på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet och forskar om trådlös teknik, inbyggda system, EMC och signalintegritet.
Det mesta av energin i en glödlampa går åt till att producera värme. Endast fem procent av elenergi som den omvandlar blir till ljus, resten försvinner i värme. Edisons glödlampa är därför en energibov!
För att spara på elen beslutade EU att förbjuda glödlamporna. År 2013 var glödlampsepoken över och glödlamporna ersattes med effektivare lampor ute i butikerna.
Bytet till LED-lampor och lågenergilampor minskar elanvändningen för belysning med upp till 90 procent. Lampans livslängd är cirka 10 000 timmar, jämfört med en glödlampa som ger ljus i 1 000 timmar. LED-lampan håller med andra ord 10–20 jular. Johan Haake förklarar varför:
– En LED-lampa, alltså en lysdiod, fungerar genom elektroluminans, vilket är en effekt där en halvledare fås att lysa av strömmen som passerar. Även en lysdiod har en viss värmeutveckling på grund av förluster, men det är inte en förutsättning och den är väldigt mycket lägre än för en glödlampa, vilket gör att effektiviteten är mycket bättre.
Han berättar vidare:
– En lågenergilampa är i princip ett lysrör som är gjort mer kompakt för att passa i fattningen för en vanlig lampa. Lysrör och lågenergilampor fungerar genom en jonisering av argon och kvicksilver, vilket producerar UV-ljus. UV-ljuset omvandlas sedan till synligt ljus av ett fluorescerande skikt på insidan av glaset.
Lågenergilampor är även de betydligt effektivare än glödlampor och även mer långlivade, men de har nackdelen att innehålla kvicksilver och att de tar en stund att komma upp i full ljusstyrka.
Enligt Vattenfall är elförbrukningen till julbelysning totalt sett ganska beskedlig – säg att du tänder en adventsstjärna, en adventsljusstake och en utomhusgran från och med första advent fram till tjugondag knut, och dessutom tänder innegranen från julafton. Den extra elkostnaden (beroende på vilket elavtal du har) blir för en villa cirka 25–50 kronor för denna period. För en lägenhet, där Vattenfall räknar bort utegranen, blir summan cirka 15–30 kronor.
Den stora ljusfesten är alltså en liten del av den totala elräkningen om du är ”herr eller fru Lagom” och inte en julbelysningsfrossare som pyntar på av alla krafter.
Professor Ludvig Edman och hans forskargrupp the Organic Electronics and Photonics Group (OPEG) på Institutionen för fysik vid Umeå universitet forskar bland annat om en ny typ av ljuskälla. De utvecklar ljusemitterande elektrokemiska celler, LEC, som effektivt emitterar ljus med ”alla” färger, inklusive vitt och IR, som kan vara helt metallfria, och som kan tillverkas över stora ytor med kostnads- och energieffektiva tryckmetoder.
– En LEC är en tunn och flexibel ljuskälla som består av elektriskt ledande kolbaserade material. Den drivs med en låg spänning och avger ljus från en yta i stället för en punkt som traditionella ljuskällor, såsom glödlampor och LED-lampor. Detta ger helt nya designmöjligheter för belysning där man kan skapa ljus från former och ytor som inte var möjliga med gammal teknik, säger fysiker Petter Lundberg.
Petter Lundberg och hans kollega Christian Larsen, första forskningsingenjör, tror att tekniken har stora möjligheter och i framtiden skulle man kunna använda LEC till lite ovanligare och festligare julbelysning.
– Ett tänkbart användningsområde är tryckta etiketter. Man kan till exempel tänka sig lysande julkort, julgranskulor och stjärnor. Man kan även föreställa sig ett mönster på julklappspapperet som lyser upp under granen, säger Christian Larsen.
Med ljus som kan tryckas över stora ytor skulle man kunna tillverka lysande tapeter med julmotiv. Men vill man verkligen ha jultapeter året runt? Kanske är julgardiner rimligare?! De skulle kunna tillverkas på liknande sätt som när man trycker motiv på t-shirts.
Sparar man el om man byter ut all julbelysning mot LEC?
– Potentialen finns för extremt effektiva LEC:ar, likt LED-lampor, och vi har för tillfället världsrekordet på LEC-effektivitet här vid Umeå universitet. Dock har vi inte uppnått LEC:arnas fulla potential ännu, så vi har mer att göra, säger Christian Larsen.
– LEC:ars största fördel är dock ur ett livscykelperspektiv, eftersom de kan tillverkas utan metaller och andra skadliga ämnen på ett energieffektivt sätt. Mycket krut läggs därför just nu på att använda och utveckla ”gröna” material för LEC:ar som är biologiskt nedbrytbara, säger Petter Lundberg.
Denna artikel publicerades ursprungligen hos Umeå universitet.
Inlägget Ljus framtid för ny ljuskälla dök först upp på forskning.se.
Halterna coronavirus i avloppsvatten i Göteborg har rakat i höjden på en vecka, och motsvarar toppnoteringen under pandemins tredje våg, våren 2021.
– Jag hade inte väntat mig det här, att det plötsligt skulle öka så snabbt, säger Heléne Norder, adjungerad professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
De prover av avloppsvatten som ligger till grund för den aktuella undersökningen är tagna under veckan 20-26 december 2021. Flertalet personer som då avsöndrade sars-cov-2-virus har av allt att döma smittats i början av den veckan eller veckan innan dess.
Den kraftiga uppgång som nu kan konstateras är den största under en enskild vecka sedan årsskiftet, då pandemins andra våg pågick. Nivån som sådan motsvarar toppnoteringen för sars-cov-2 i avloppsvattnet i Göteborg under pandemins tredje våg (vecka 12, 2021).
Ökad virusförekomst i avloppsvattnet, och därmed ökad sjukdomsförekomst i samhället, har under pandemins gång och i olika grad kunnat förutsäga belastningstoppar i vården. Heléne Norder rapporterar löpande sina resultat till vårdgivare och smittskydd i Västra Götalandsregionen.
– Det är svårt att veta vad det här betyder, och vad som kommer att hända. Jag hoppas verkligen att de som nu avsöndrar virus är vaccinerade. Då behöver inte så många hamna på iva, eller ens på sjukhus, utan kan nog klara sig själva hemma, säger Heléne Norder.
Uppdelningen mellan virustyperna delta och omikron är ännu inte analyserad och klar. Närmast föregående analys, för en vecka sedan, visade på en fördelning med hälften av varje.
Undersökningarna av sars-cov-2 i avloppsvattnet pågår sedan februari 2020, och görs i samarbete med kommunägda Gryaab, som hanterar avloppsvatten i Göteborg med kranskommuner. Bolaget skickar ett prov per vecka med samlade dagsprover till forskarna.
Utöver sars-cov-2 undersöks halter av influensavirus, norovirus som ger vinterkräksjuka samt RS-virus som orsakar luftvägsinfektioner och kan göra små barn allvarligt sjuka.
I veckans analys ökar halterna av norovirus något, medan influensa A avtar och RS-viruset är på mycket låga nivåer.
Surveillance of wastewater revealed peaks of SARS-CoV-2 preceding those of hospitalized patients with COVID-19. Water Research.
Heléne Norder, professor i mikrobiologi vid avdelningen för infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och mikrobiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, helene.norder@gu.se
Inlägget Corona i avloppsvatten ökade till toppnivå dök först upp på forskning.se.
Ansjovishyllan gapar tom i matbutiken och julfriden är hotad när Janssons frestelse står utan den salta fisken. Men varför är den slut när vi behöver den som mest? Och vad är ansjovis egentligen? Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, reder ut begreppen.
Janssons frestelse blir inte densamma utan ansjovis. Men är det fiskarten ansjovis som ger Janssons sältan? Eller vad är det för fisk vi lägger ner bland potatisen i den ugnsfasta formen egentligen?
– Nej det är inte fisken ansjovis vi lägger ner i Jansson. Ansjovisinläggning görs på skarpsill, som är en “lillasyster” till vanlig sill, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi på institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Sillfiskar är den vanligaste fiskgruppen. Tillsammans är de oräkneliga till antalet – hundratals miljarder individer simmar omkring i havet – och dessutom finns det många olika arter av sillfiskar. Sill, skarpsill, ansjovis och sardin är alla olika exempel på sillfiskarter.
När vi kommer till matbutiken blir det däremot svårare att hålla reda på vilken sillfisk det är vi egentligen köper – det kan faktiskt vara både det ena och det andra.
– Jag förstår att det är svårt för konsumenten att hålla reda på, men ansjovis är en svensk inläggning av skarpsill, sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis och sardinen i sardinburken kan vara en sardin, men den kan faktiskt också vara en skarpsill, säger Kerstin Johannesson.
I svenska vatten fiskas bara sill och skarpsill. Och sardell är faktiskt inte ens en fiskart, utan ett svenskt namn på en inläggning av ansjovis. Den som säger att den någon gång har fiskat en sardell ur havet fabulerar alltså friskt.
– Om man är osäker vilken fisk man egentligen är på väg att köpa i butiken kan man titta på innehållsförteckningen på förpackningen. Där står alltid vilken fiskart som ligger inuti, säger Kerstin Johannesson.
Idag finns få svenska båtar kvar av den storlek som fångar och landar mindre mängder skarpsill till de svenska fabriker på västkusten som gör ansjovisinläggningar. Istället importeras mycket av skarpsillen från Norge och England.
– Anledningen till att de mindre båtar som förr fanns på västkusten har försvunnit beror till stora delar på den fiskeförvaltning vi har idag, med så kallade försäljningsbara fiskekvoter. Den förvaltningen har lett till att det numera finns få, men väldigt stora, fiskebåtar. Dessa båtar landar sina fångster av sill och skarpsill i Danmark, där den blir fiskmjöl. Idag går mer än 90 procent av den svenska kvoten av dessa fiskar alltså till fiskmjölstillverkning, säger Kerstin Johannesson.
Förr i tiden fångades framförallt skarpsillen på västkusten på höstarna, i fiske med starka lampor inne i fjordarna i Bohuslän, så kallat “lysfiske”.
– Detta fiske har diskuterats, eftersom man får bifångst av bland annat torsk, vilket troligen är bekymmersamt för de idag kraftigt decimerade bestånden av fjordtorsk, säger Kerstin Johannesson.
Sill (Clupea harengus) är vår vanligaste sillfisk och den fiskas runtom hela Sveriges kustområde. På Västkusten heter den sill och i Östersjön heter den strömming. Kan bli allt från 15 – 30 centimeter. Säljs i butik som sill eller strömming.
Skarpsill (Sprattus sprattus) förekommer i Västerhavet och Östersjön utom längst upp i Bottenviken. Skarpsill skiljs från sill genom sina skarpa fjäll på buken, som har gett den det äldre namnet vassbuk. Ett annat namn på skarpsill är brissling. Blir 16 – 18 centimeter lång. Säljs i butik som ansjovis eller sardin, beroende på inläggning.
Ansjovis (Engraulis encrasiocolus) förekommer endast sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge till nedanför ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Är cirka 20 centimeter. Säljs i butik som sardell.
Sardin (Sardina pilchardus) påträffas sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge söderut till ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Kan bli upp till 28 centimeter lång. Säljs i butik som sardin.
Sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis (Engraulis encrasiocolus). Sardell är inte en fiskart.
Artikeln var först publicerad på Göteborgs universitets webb.
Inlägget Ansjovis, sardin eller sardell? – professorn reder ut begreppen dök först upp på forskning.se.
Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.
Studien visar att personer som blivit till med ART hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen-
– Men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, säger Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
– Fynden är positiva när det gäller den psykiska hälsan hos ungdomar som fötts med hjälp av ART, en grupp som vi nu för första gången kunnat följa in i tidig vuxen ålder, säger studiens försteförfattare Chen Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Sedan 1978 har mer än 9 miljoner barn fötts med hjälp av assisterad befruktning (ART). Provrörsbefruktning, också känt som IVF, har varit så omvälvande för behandling av infertilitet att Robert G. Edwards tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2010 för utvecklingen.
Tidigare studier har dock förknippat ART med en något ökad risk för fosterskador, prematur födsel och låg födelsevikt. Kunskaperna om hälsan över tid hos barn som fötts med hjälp av ART är fortfarande begränsad.
Med hjälp av individuellt länkade populationsbaserade data kunde forskarna följa mer än 1,2 miljoner personer födda i Sverige mellan 1994 och 2006, varav 31 565 blev till med hjälp av ART. Deltagarna var mellan 12 och 25 år gamla när studien avslutades. Forskarna hade även tillgång till register-baserad information om kliniska diagnoser av psykisk ohälsa såsom allvarlig depression, ångest, depression, ångest, tvångssyndrom (OCD) eller självmordsförsök.
Bortsett från de potentiella effekterna av interventionen är det möjligt att par som genomgår ART skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen med avseende på bakgrundsfaktorer som skulle kunna påverka deras barns långsiktiga hälsa. I studien var därför forskarna särskilt noga med att skilja behandlingen från ett brett spektrum av bakgrundsfaktorer hos föräldrarna, inklusive underliggande infertilitet, moderns och faderns ålder, utbildning samt psykiska hälsa.
– I slutänden fann vi ingen anledning till oro att assisterad befruktning i sig skulle ha en negativ inverkan på barnens psykiska hälsa senare i livet. Personer som blivit till med ART hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, säger Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.