Vägkanter kan vara viktiga livsmiljöer för växter, fjärilar och humlor när hagar och ängar blivit färre. Om de sköts rätt och det är lite trafik vill säga.

Gräsmarker som har skötts med lågintensivt bete eller slåtter under lång tid utgör några av de mest artrika livsmiljöerna i Europa. Men jordbrukslandskapet har förändrats mycket under 1900-talet. De tidigare blomrika gräsmarkerna har omvandlats till åkrar eller växt igen med skog. Det är ett stort hot mot den biologiska mångfalden.

Vägkanter kan vara artrika

Samtidigt har andra typer av gräsmarker ökat. I Sverige täcker gräsmarker längs kraftledningsgator och vägkanter nästan lika stora arealer som de kvarvarande värdefulla ängs- och betesmarkerna. Både vägkanter och kraftledningsgator kan vara artrika och det finns ett stort överlapp med de arter man hittar på ängar och i hagar.

Juliana Dániel-Ferreira har tittat på vägkanternas och kraftledningsgatornas potential för biologisk mångfald, om de underlättar spridning i landskapet och hur de kan skötas för att öka värdet som livsmiljöer för dessa arter.

Spårade insekternas rörelse

I ett experiment följde Juliana hur blombesökande insekter rörde sig i vägkanten. Hon satte ut blommande fältvädd med fluorescerande puder på – rött på ena sidan av vägen och blått på den andra. Målet var att simulera pollinering och kunna spåra hur insekterna rör sig. Hon valde vägar med varierande trafik och olika blomtätheter.

Resultaten visade att alla vägkanter, oberoende av hur många blommande arter de innehöll, underlättar insekternas rörelser genom landskapet.

Trafik ett hot mot humlor

Juliana har också inventerat humledrottningar längs vägar med olika trafikintensitet – döda och levande. Ju mer trafik desto större sannolikhet var det att observera en död humledrottning. Dessutom minskade antalet bosökande drottningar kraftigt längs vägar med hög trafik och artfattiga vägkanter.

Därför rekommenderar hon olika skötsel för vägar med lågintensiv respektive högintensiv trafik.

– Vägkanter längs vägar med låg trafikintensitet bör skötas för att gynna blomrikedom och antal arter. Det kan handla om att klippa vägkanten mindre ofta, helst bara en gång i slutet på säsongen. En annan viktig åtgärd är att samla det som har klippts, för att gynna växtarter som trivs i näringsfattig jord, säger Juliana.

Livsmiljöerna kan ökas

Potentialen är stor. Sverige har cirka 344 000 km vägar med en trafikintensitet som varierar från 0 till 2 000 fordon per dag. I dag är bara 10 procent artrika vägkanter. Om vi skötte bara en meters bredd på varje sida av vägen för naturvård skulle det leda till en ökning med ca 69 000 hektar livsmiljöer för pollinatörer. Att sköta två meters bredd på varje sida skulle uppskattningsvis leda till en ökning på 138 000 hektar.

Skydda humledrottningarna

Under våren är sannolikheten att hitta påkörda humledrottningar högre längs högtrafikerade vägar. Bild: Juliana Dániel-Ferreira

Längs vägar med hög trafik och med blomfattiga (eller gräsdominerade) vägkanter rekommenderar Juliana att hålla låg vegetationshöjd under våren. Då undviker man att locka dit bosökande humledrottningar som kan dödas av trafik.

Oavsett skötsel och trafikmängd är vägarna barriärer för blombesökande insekter. Sannolikheten att insekterna korsade vägen var lägre än sannolikheten för rörelser i andra riktningar såsom längs vägkanten eller mot närliggande gräsmarker. Och intressant nog förstärktes den effekten när vägkanten var artrik. Kanske för att insekterna valde att stanna i vägkanten istället för att försöka ta sig över.

Undvek att korsa vägen

– Detta tyder på att blombesökande insekter uppfattar vägytan i sig som ett hinder, som de undviker att korsa, säger Juliana.

I sin avhandling konstaterade hon dessutom att alla typer av gräsmarker hade i genomsnitt fler växtarter när en kraftledningsgata korsade landskapet.

– Men de kan bidra ännu mer genom att man sköter dem för att gynna arter. Det kan till exempel handla om att klippa dem oftare än idag, samla in det som har klippts och skapa områden med låg vegetationshöjd i ledningsgatorna, säger Juliana Dániel-Ferreira.

Avhandling:

Linear infrastructure habitats for the conservation of plants and pollinators – The value of road verges and power-line corridors for landscape-scale diversity and connectivity

Kontakt:

Juliana Dániel Ferreira. Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet,

Det finns ett glapp mellan politiska ambitioner om tillgänglighet och hur verkligheten faktiskt ser ut. Trots lagstiftning och löften så kvarstår många hinder och många känner sig utestängda.

– Många medborgare känner sig åsidosatta och utestängda. Det finns en massa undantag och krångel i vardagen trots starka deklarationer och lagstiftning kring tillgänglighet. Vi har försökt förklara den här trögheten, säger David Wästerfors, en av redaktörerna till en nyligen publicerad antologi.

Tillgänglighet – mer än bara fysiska hinder

Boken utgör en av de avslutande publikationerna för Tillgänglighetens motstånd, ett treårigt projekt med forskare från Lunds och Malmö universitet. Hanna Egard, Kristofer Hansson och David Wästerfors har samlat på sig ett stort material som skildrar hur vardagen ter sig för den som lever med funktionsnedsättning. De tre forskarna är redaktörer för den nya antologin där även 15 andra forskare medverkar.

– Det är lätt att fokus hamnar på det fysiska eller vad som händer när tekniken fallerar. Men det handlar lika mycket om hur vi behandlar varandra människor emellan, säger Kristofer Hansson.

– Vi har sett i intervjuer att den som exempelvis behöver hjälp ombord på tåget eller bussen möter kommentarer om att man borde haft med en assistent och ”sinkar resan” – eller att man inte ens erbjuds hjälp för att ta sig ombord.

Olika intressen måste vägas mot varandra

Boken är uppdelad i tre områden: staden och transport, kunskap och utbildning samt lagstiftning, institutioner och historia. Hanna Egard, som undersökt hur ansvariga på kommuner förhåller sig till tillgänglighetsfrågor, menar att man ofta erbjuder ett slags lösning som anses ”tillräckligt tillgänglig”.

– Det är inte så att man saknar ambitioner, men det blir halvmesyrer. Man tänker att det ska finnas personal som ska öppna dörrar, att man ska ringa på en klocka för att få en ramp utrullad och så vidare. Men lagkravet för tillgänglighet är ju att du i princip ska kunna klara dig själv, säger hon.

Personlig assistans och andra former av mänskligt stöd är också

Par som har gemensam ekonomi har färre ekonomiska konflikter än de som har delad ekonomi. Men det gäller främst för par som levt ihop länge. För yngre par är det tvärtom.

Gemensam ekonomi ger färre ekonomiska konflikter för par i de flesta åldrar, i jämförelse med par som har delad eller delvis delad ekonomi. Det visar en studie av sambanden mellan pars ekonomiska konflikter och deras sätt att organisera sin ekonomi utifrån olika livssituationer och åldrar från Stockholms universitet.

– Att ha delad ekonomi kan betyda att man har sämre kommunikation i relationen, eller att en partner har mer behov av ekonomisk självständighet. Gemensam ekonomi kan istället vara ett tecken på stabilitet, kommunikation och så kallad ”team-känsla”, säger Linda Kridahl, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet och en av författarna till studien som publicerades nyligen i tidskriften Journal of Social and Personal Relationships.

Delad ekonomi bättre för unga

Sambandet mellan gemensam ekonomi och färre konflikter är särskilt tydligt bland par med ekonomiska svårigheter, bland äldre par och par som hållit ihop längre än 30 år. Däremot visar studien att gemensam ekonomi inte är det bästa för alla åldrar. För yngre par i åldrarna mellan 20 och 29 år är det tvärtom mer fördelaktigt med delad ekonomi, sett till risken för ekonomiska konflikter.

– Yngre par kanske inte har så många gemensamma utgifter och kanske inte har etablerat sin relation lika starkt än, säger Linda Kridahl. Bland äldre par kan det vara mer fördelaktigt att ha gemensam ekonomi eftersom äldre par oftast har begränsade inkomster. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en viss trygghet, något som inte behövs på samma sätt i yngre åldrar, säger Linda Kridahl.

Det går dock inte att säga säkert om det är hur paren organiserar sin ekonomi som påverkar uppkomsten av ekonomiska konflikter eller tvärtom.

Utsatthet ökar risk för konflikt

Forskarna fann även att par som har svårigheter att få ekonomin att gå ihop i slutet av månaden, har fem gånger så hög sannolikhet att uppleva ekonomiska konflikter.

– Det är viktigt att öka förståelsen för vilka par som är särskilt utsatta. Även om resultaten till en del var förväntade så är kunskapen viktig både på individ- och samhällsnivå, säger Linda Kridahl.

Ekonomiska konflikter ger en indikation på hur väl parets ekonomi fungerar och kvaliteten på relationen, betonar hon.

– Hur par organiserar sin ekonomi är också centralt då det ofta tas för givet att par har gemensam ekonomi när man till exempel bedömer hushållets inkomster vid beslut om bostadsbidrag eller liknande, säger Linda Kridahl.

Vetenskaplig studie:

Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts, Ann-Zofie Duvander och Linda Kridahl, Journal of Social and Personal Relations .

Kontakt:

Linda Kridahl, linda.kridahl@sociology.su.se

Inlägget Gemensam ekonomi ger färre konfliker dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Covid-19 ökar i Europa trots hög vaccinationsgrad.
– Ingen blir fullständigt immun, säger forskare. Men bäst skydd ger hybridimmunitet, ett resultat av “naturlig” immunitet och en eller två vaccindoser.

Blir man immun om man har haft covid-19? Eller efter en dubbel vaccindos? Och hur länge? Det här är frågor som nu, efter snart två års pandemi och intensiva forskningsinsatser, börjar få tydligare svar.

Allt handlar om våra immunförsvar

När vi angrips av ett virus så mobiliserar immunförsvaret. När infektionen så småningom är över drar sig immunförsvaret tillbaka. Men antikroppar mot coronaviruset, SARS-CoV-2 kan finnas kvar i blodet åtskilliga månader efter en infektion.

Minnesceller, de vita blodkroppar som kallas T- och B-celler, finns också kvar. De har byggt upp ett minne för SARS-CoV-2, och beredskapen inför nya virusattacker är nu högre än tidigare. Och samma sak händer i immunförsvaret om du vaccinerar dig. Det är detta som kallas immunitet.

Men hur länge varar immunitet mot corona?

Marcus Buggert vid Karolinska institutet forskar om det som kallas cellmedierad immunitet, framför om hur våra T-celler kan motarbeta infektioner. Och är en av många forskare som under det senaste året lagt det mesta av sin energi på SARS-CoV-2. Han är noga med att man inte ska missförstå vad immunitet innebär.

– Ingen blir fullständigt immun. Immunitet är inte ett binärt begrepp (alltså inte antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning), utan snarare en gråskala där det ingår många komponenter. Det här säger jag ganska ofta, för det är viktigt att förstå. I stället för immunitet kanske man ska säga att man har olika grad av skydd mot mild och svår sjukdom, men skyddet är sällan hundraprocentigt.

Immunförsvaret attackerar coronavirus.

– Immunförsvaret håller hela tiden angrepp från omvärlden under kontroll, men det skapar inte någon steril bubbla. Vi kan få infektioner och bli lite förkylda, till exempel. Men det är inga större problem.

– Utan försvaret får vi däremot stora bekymmer. Man kan jämföra med hiv-smittade, när de drabbas av aids då kroppens T-celler slås ut – personer dör då av det som annars varit en enkel luftvägsinfektion.

Fakta: T-celler, B-celler och antikroppar – immunförsvaret jobbar i team

Immun utan antikroppar, hur funkar det?

Marcus Baggert och hans kolleger har i en tidigare studie visat att det finns personer som haft covid-19 men saknar antikroppar och istället har T-celler. Hur funkar det?

– Det gäller nog en mindre grupp. De flesta utvecklar trots allt oftast båda delar.
Men även om antikropparna dippar så finns både T-celler och B-celler kvar – våra minnesceller. Det här är något man känner till och som man kan se generellt i infektioner.

Hur ser dippen av antikroppar ut?

– Vi vet inte exakt. Det är en av de saker vi ska titta på. Men det finns så få kvar som inte är vaccinerade som går att studera. Hittills ser det trots allt ut som att 75 till 80 procent har kvar detekterbara antikroppar efter ett år. Men oavsett det, så finns det ett minne i form av långlivade B- och T-celler kvar i kroppen.

– De här skyddande vita blodkropparna finns inte kvar främst i blodet. De ligger i beredskap någonstans i våra vävnader. B-cellerna finns i benmärgen och T-cellerna kan finnas i svalget till exempel. Antikropparna är alltså nyckeln för att skydda mot infektion, men det finns andra komponenter, alltså de här minnescellerna. Min bild är att detta gör att man kan ge ett snabbare svar med antikroppar nästa gång virusen kommer.

Hur kommer det sig att vissa ändå kan bli infekterade en andra gång?

– För andra coronavirus som cirkulerar sedan många år, har man sett att de ger inga eller bara lätta symptom, om de efter cirka ett år infekterar en andra gång. Men med covid-19 vet vi inte säkert. Även efter en andra vaccindos kan man bli infekterad, det vill säga ge ett positivt testsvar – men med så låga virusnivåer att det inte blir någon svår sjukdom.

Det finns siffror från Israel som antyder att ett antal människor blivit infekterade trots vaccinering. Det betyder att de gjort ett positivt test, men inte haft mycket sjukdom, framför allt inte svår sjukdom.

Vilket ger bäst skydd, att ha gått igenom sjukdomen eller att vaccinera sig?

– Jag brukar passa mig för att romantisera skydd kopplat till sjukdom. Men svaret är egentligen både och. Att först bli infekterad och sen ta en eller två vaccindoser. Det ger väldigt höga nivåer av antikroppar, se Hybridimmunitet – det bästa skyddet.

– Sen skulle jag vilja säga att vaccin är näst bäst ändå. Även om en genomgången sjukdom kan trigga ett bra immunsvar så är det ju inget vidare att vara sjuk, med allt vad det innebär. Jag har själv haft covid-19, med den oro det medför och bortfall av lukt och smak och dessutom finns risken för besvär av postcovid. Så sjukdom är definitivt inget att rekommendera.

Genomgången corona ger bäst skydd. Varför ska man ändå vaccinera sig om man varit sjuk?

– Vi tittar på det just nu. Det är möjligt att man får ett bra skydd av kanske bara en dos. Även om man har ett skydd efter sjukdomen så bör man ta vaccinet för andras skull, för att inte riskera att kanske sprida viruset om man går omkring utan symtom. Och man får ett väldigt bra skydd av det, som sagt.