När människor tvingades stanna hemma på grund av coronapandemin minskade antalet inbrott, rån och mord. I Malmö och Stockholm var effekterna på brottsligheten minst av alla jämförda länder.

De restriktioner som införts världen över i kampen mot covid-19 har lett till en dramatisk minskning av brottsligheten i storstäderna, visar en ny studie. Sverige och Malmö sticker dock ut med den mest blygsamma nedgången bland de länder som jämförts.

27 städer i 23 länder världen över ingår i studien. Muzafarpur i Indien, Seoul i Korea och storstäder på de nord- och sydamerikanska kontinenterna som San Fransisco, Mexico City och Lima är exempel på städer som undersökts. Manne Gerell och Robert Svensson, båda kriminologer vid Malmö universitet, har lett arbetet med den svenska delen av studien och bidragit med data över Stockholm och Malmö.

– Det här är ett unikt projekt, att på så kort tid samla forskare och data från 23 olika länder och analysera det samlat, säger Robert Svensson.

Sex brottstyper studerade

Forskarna har studerat data över utvecklingen av sex olika brottstyper: misshandel, stöld, inbrott, rån, bilstölder och mord, före och efter pandemin. Sammanlagt har det skett en minskning med 37 procent för alla brottstyper i urban miljö.

Studien fastslår att minskningen är kopplad till hur starka restriktioner som införts. Städer med skarpa nedstängningar har haft stora minskningar av brottslighet, medan Sverige som haft mildare restriktioner, har den minsta nedgången av de länder som ingår i studien. I Malmö är den bara två procent och Stockholm 13 procent.

– Att nedstängning påverkar brottsligheten är väntat, och med denna studie finner vi starka belägg för att rutinaktiviteter, till exempel att folk jobbar hemifrån istället för att åka till jobbet, påverkar brottsligheten, säger Manne Gerell.

Finns det anledning att överväga restriktioner som en metod för att förebygga brott?

– Även om vi kan se att restriktioner har påverkat brottsligheten i positiv riktning så är det knappast värt att stänga ner hela samhället för att förebygga brott.

Däremot ger studien ett bra underlag till polis och rättsliga myndigheter, enligt Manne Gerell. Genom att kunna förutse krisers effekter på brottsligheten blir det möjligt att anpassa sig när förutsättningarna plötsligt förändras.

– Om polisen kan förutsäga att gatuvåldet kommer att minska under en pågående samhällskris så kan de planera för att lägga resurser på andra typer av brott. Det möjliggör ett mer proaktivt brottsförebyggande arbete.

Vetenskaplig artikel:

A global analysis of the impact of COVID-19 stay-at-home restrictions on crime.

Kontakt:

Manne Gerell, kriminolog, Malmö universitet, manne.gerell@mau.se,
Robert Svensson, kriminolog, Malmö universitet, robert.svensson@mau.se

Inlägget Kraftig nedgång av brott till följd av coronapandemin dök först upp på forskning.se.

Läs mer

I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver.
– Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger Ajay Arunachalam, forskare vid institutionen för naturvetenskap och teknik.

Varje enskild planta övervakas av sensorteknik för att få värdefull data. Data som som sedan används tillsammans med artificiell intelligens, för att ta reda på hur de ska odla för att maximera basilikans smak och näringsinnehåll.

– Vi kan åstadkomma stora förbättringar genom att ta hjälp av ny teknik och kombinera den med kunskap inom kemi och sensorik, säger Ajay Arunachalam, en av forskarna i Örebro universitets tvärvetenskapliga satsning på Mat och hälsa.

Ajay Arunachalam utvecklar ett system som lär sig att identifiera de olika plantorna, följa deras utveckling och samla stora mängder data. Med hjälp av artificiell intelligens får han information om plantorna i realtid och kan göra förändringar för att odlingen ska ge den bästa skörden.

Anpassar efter plantans behov

– Tanken är att vi börjar småskaligt för att sedan överföra till stora odlingar när vi har tekniken på plats.

Tekniken håller koll på ljus, vatten och temperatur och anpassar det efter plantan. I labbet odlar Ajay Arunachalam, förutom basilika Pak choi, en sorts kål. Växterna kommer, i nästa steg, att både analyseras i labb av kemiforskare och smaktestas av Restaurang- och hotellhögskolan.

– Det gör att vi får information om hur plantan är uppbyggd som går att jämföra med dess smak, säger Ajay Arunachalam.

Läs mer: UV-ljus gjorde dillen godare

Följer varje enskild planta

Än så länge håller den artificiella intelligensen på att lära sig att identifiera och följa den enskilda plantan. Maskininlärningen tar tid och det är dessutom viktigt att det blir artificiell intelligens som går att förklara och förstå.

– Det får inte bara vara en ”svart låda” utan det måste vara möjligt för människor att tolka informationen, säger Ajay Arunachalam.

– Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden: biologi, sensorik och nutrition. Det kommer att forma en ny era av hållbar utveckling som fokuserar på hälsosammare och mer smakrika produkter och samtidigt minimera osäkerheten i processen.

Läs mer: Så funkar maskininlärning

Kontakt:

Ajay Arunachalam, forskare inom datavetenskap vid Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet, ajay.arunachalam@oru.se

Inlägget Artificiell intelligens maxar basilika-odlingen dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Riktade, hälsofrämjande insatser på arbetsplatser kan öka den självupplevda hälsan hos medarbetare – trots en stressig vardag. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet.

Lina Ejlertsson, doktorand i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, menar att det finns en klassisk bild av att jobba och mäta hälsa på arbetsplatser genom sjukskrivningstal, produktion och effektivitet.

– Oftast sätter man in rehabiliterande insatser eller arbetar förebyggande först efter att medarbetare blivit sjuka. Så vad händer om man istället integrerar olika återhämtningsaktiviteter i medarbetares dagliga arbete?

Att anpassa hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen ger, trots en stressad arbetsvardag, en ökad självupplevd hälsa hos medarbetare. Det framkommer i Lina Ejlertssons avhandling där hon undersökt arbetsmiljön inom primärvården.

Medarbetare från alla yrkesgrupper som finns vid en vårdcentral ingick i Ejlertssons studier: sjuksköterskor, fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, läkare och administrativ personal. Deltagarna medverkade i fokusgruppsintervjuer, enkäter och riktade interventioner.

Beskrev ökat välmående

– Medarbetare vid samtliga arbetsplatser som fick riktade och individuella insatser för återhämtning under arbetsdagen beskrev ett ökat välmående, oavsett vilka förutsättningar som fanns eller vilka attityder man haft inledningsvis mot projektet, säger Lina Ejlertsson, som lägger fram sin avhandling Recovery at work as a health-promoting process.

I fyra delstudier undersökte Lina Ejlertsson återhämtning och positiva arbetsfaktorer kopplade till hälsa. Med arbetsglädje och hälsa som utgångspunkt ville hon ta reda på vad som ökar välbefinnandet och gör att man blir glad av sitt arbete.

Återhämtning var viktigaste faktorn

Studierna startade för åtta år sedan och genomfördes innan coronapandemin bröt ut. Totalt 26 vårdcentraler i Skåne medverkade med 600 medarbetare. I första studien undersökte forskarna salutogena arbetsfaktorer (det vill säga att man fokuserar på vad som orsakar hälsa, snarare än på vad som orsakar sjukdom, redaktionens kommentar) och huvudresultatet visade att återhämtning var den absolut viktigaste faktorn för medarbetarnas självskattade hälsa. Resultaten ledde till nästa studie där forskarna kartlade begreppet återhämtning under arbetsdagen. Kartläggningen visade att variation, gemenskap och hanterbarhet är tre viktiga främjande faktorer.

Okej att ta en paus

I de två senare studierna genomförde och utvärderade forskarna riktade insatser med fokus på återhämtning. Legitimitet för att få ta sig tid för paus i arbetet – att andas och återhämta sig – var en främjande faktor för att lyckas med interventionerna på arbetsplatsen. Lina Ejlertsson menar att reflektion är viktigt för att uppleva återhämtning under arbetsdagen, och för att lyckas med att få in återhämtning i arbetet kan man även behöva arbeta med kulturen på arbetsplatsen.

– Det är när vi är som mest stressade och har mest att göra som vi behöver återhämta oss i arbetet. Därför har arbetsplatskulturen och chefens ledarskap också stor betydelse för möjligheten till återhämtning och hur en arbetsplats mår. Fler organisationer behöver arbeta aktivt med hälsofrämjande insatser och ha förståelse för vad som ger effekt i det långa loppet.

Det sociala kittet, samvaron med starka, trygga och goda relationer på arbetet och att uppleva stöd, visade sig också vara en viktig del genom alla studier i avhandlingen.

Skräddarsydda insatser gav resultat

Under ett år fick sex vårdcentraler med 170 medarbetare riktade hälsofrämjande insatser med fokus på återhämtning. Insatserna skräddarsyddes för individens, såväl som för gruppens och arbetsplatsens, förutsättningar och behov. Varje vårdcentral bildade även en inspirationsgrupp som bestod av medarbetare med olika professioner. I dialog med övriga medarbetare på vårdcentralen hade gruppen ansvar över att planera, implementera och utvärdera aktiviteterna. 15 vårdcentraler användes som kontrollgrupp där medarbetare svarade på enkätfrågor utan intervention.

Efter interventionerna beskrev deltagarna sina upplevelser som positiva med framför allt en ökad återhämtning, ett ökat välmående och ett mer öppet klimat med ökad sammanhållning inom gruppen.

– Det faktum att insatserna var anpassade och skräddarsydda utifrån individernas såväl som arbetsplatsernas olika behov, önskemål och förutsättningar var en framgångsfaktor. Jag tror att denna ökade kunskap om hur medvetna återhämtningsaktiviteter under arbetsdagen verkligen kan göra skillnad är till stor nytta för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser inom fler verksamheter, säger Lina Ejlertsson.

Avhandling:

Recovery at work as a health-promoting process.

Kontakt:

Lina Ejlertsson, doktorand i folkhälsovetenskap, Lunds universitet, lina.ejlertsson@med.lu.se

Inlägget Pauser på jobbet kan göra skillnad för hälsan dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Vaccineringen mot covid-19 är i full gång – men vad vet vi egentligen om det som sprutas in i armen? Här har vi samlat artiklar om coronavaccin.

Vaccineringen mot covid-19 har lett till ett ökat intresse för vacciner i allmänhet och för coronavaccin i synnerhet. Men vad innehåller vaccin – mer än sin verksamma substans? Hur går det till när man tar fram vacciner? Och hur kan man veta att vaccinet är säkert?

Här kan du klicka dig vidare till våra artiklar i ämnet!

Så har coronavaccinerna testats

Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?

Läs artikeln: Hur testar man coronavaccinerna?

Vad finns egentligen i sprutan?

Aborterade foster, kylarvätska och kvicksilver… Eller bara salt och socker? Missuppfattningarna om vaccininnehållet är många. Vad är det egentligen som sprutas in i armen? Det har vi svarat på här!

Läs artikeln: Vad finns egentligen i sprutan?