Category Archives: BMI

Därför strejkade arbetarna när Sverige fick el

Posted on by

Elektrifieringen ledde till fler strejker, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. I stället rörde det sig om arbetargrupper som fått en starkare förhandlingsposition – tack vare teknikutvecklingen.

Arbetsmarknadens villkor påverkas av ny teknik. I dag handlar diskussionen om automatiseringens effekter på arbetsmarknaden, om jobben försvinner när datorerna tar över, eller om digitaliseringen driver på utvecklingen mot en gig-ekonomi med osäkra anställningsförhållanden.

En farhåga är att den teknologiska utvecklingen skapar social oro och risk för ökande konflikter i samhället.

I år är hundra år sedan det elektriska stamnätet började byggas i Sverige. Den pågående automatiseringen har många likheter med historiska teknikförändringar, som elektricitetens ankomst i början av 1900-talet.

I en studie som nyligen publicerades i Journal of Economic History visar forskarna Jakob Molinder, Tobias Karlsson och Kerstin Enflo att orter med tidig tillgång till el från det nationella stamnätet förändrades snabbt genom den nya tekniken.

Elen kom – och med den nya jobb

Men till skillnad från dagens farhågor visar forskarna att jobben inte försvann. Visserligen påverkades efterfrågan på arbetskraft: Inom jordbruket ersattes många arbeten av maskiner, men behovet av ny arbetskraft i andra sektorer kompenserade mer än väl för bortfallet.

– Särskilt efterfrågad var arbetskraft inom industri och tjänstesektor som hade viss utbildning och erfarenhet, exempelvis svarvare i verkstadsindustrin eller elektriker vid byggen, säger Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Den snabba strukturomvandlingen ledde till konflikter på arbetsmarknaden. Forskarna har digitaliserat data omfattande över 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i landet under åren 1859 till 1938.

Läs mer: Sju frågor om första maj-firandet

– Möjligheten att studera var någonstans strejkerna ägde rum ger nya perspektiv. Genom att koppla datan till information om elnätets utbredning kan vi undersöka effekterna av den nya tekniken på arbetsmarknaden, säger Jakob Molinder, forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Uppsala universitet.

Strejkerna för ökade löner

Forskarna har också samlat in information om strejkernas orsaker. Sammanställningen förvånade:

– Eftersom elektrifieringen innebar att många arbeten kunde utföras med maskiner i stället för människokraft, tänkte vi oss att åtminstone en del av konflikterna skulle kunnat röra motstånd mot nya maskiner. Men när vi gick igenom orsaken till de svenska strejkerna så noterade vi att nästan ingen strejk uppgavs ha orsakats av teknisk förändring, säger Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Elektrifieringen och strejkerna – så gjordes studien

För att analysera elektrifieringens effekter på strejker, konstruerade forskarna ett paneldataset baserat på 2 470 svenska församlingar med oförändrade historiska gränser. Datasetet kombinerade data från tre olika källor:

För det första insamlades information om alla strejker och på vilka orter de inträffat, som i grunden bygger på svaren i de enkäter som skickades ut av Socialstyrelsen till de strejkande partern, och sedan sammanställdes i den officiella statistiken (SCB: Arbetsstatistik. E, Arbetsinställelser i Sverige).

För att få information om arbetsmarknadens förändring sammanställdes yrkesstatistik per socken från de svenska folkräkningarna och till sist kombinerades informationen med koordinaterna för elnätets utbredning baserat på digitaliserade kartor från Riksarkivet.

Elektrifieringen var visserligen förknippad med ökat strejkande, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. Snarare rörde det sig om yrkesgrupper som tack vare den nya tekniken fått förstärkt förhandlingsposition. Strejkerna handlade i hög grad om löneökningar.

– Mönstret påminner om hur starka yrkesgrupper på strategiska förhandlingspositioner, som piloter och hamnarbetare, använder sig av strejkvapnet i dag, säger Tobias Karlsson.

Den databas som forskarna byggt upp inom ramen för projektet nås genom Svensk Nationell Datatjänst.

Strejker i Sverige – regionala skillnader

Strejkbenägenheten ökade under 1880-talet för att växa i styrka under 1900-talets början. Efter storstrejken 1909, där arbetarrörelsen led ett kraftigt nederlag, minskade både antalet fackföreningsanslutna och strejker under en period. Under inflationsåren i samband med första världskriget ökade antalet strejker igen för att kulminera i strax över 600 konflikter per år 1920. När Socialdemokraterna först kom till makten 1932 hade strejkernas antal redan minskat under ett decennium. Strax innan Saltsjöbadsavtalet var de nere på färre än 50 strejker om året.

1863–1903: kännetecknas av allt fler strejker, särskilt i södra Sverige.

1903–27: den mest intensiva strejkperioden; i relation till befolkningen var Malmöhus och Västernorrlands län de mest konflikttyngda medan Västerbotten och Skaraborgs län stod för motsatsen.

1928–1938: en trendmässig nedgång av strejkandet, dock avbruten – främst i städerna – av den stora depressionen 1929 och åren därefter. Från och med 1931, året för de ökända skotten i Ådalen, minskade antalet strejker kraftigt, men snabbare i städerna än på landet. När Saltsjöbadsavtalet signerades i slutet av 1938 var strejkerna redan nere på en mycket låg nivå.

1970-80-talen: under dessa årtionden blev det återigen vanligare med strejker, men det var då frågan om ”vilda” strejker, som inte sanktionerades av fackföreningar.

2000-talet till i dag: efter millennieskiftet har strejker och lockouter varit sällsynta på den svenska arbetsmarknaden, totalt sett inträffade under perioden 150 arbetsinställelser. 2018 – det senaste året med fullständig statistik – inträffade endast en strejk, när Ryanairs piloter krävde kollektivavtal.

Källa: Lunds universitet

Vetenskaplig artikel:

More Power to the People: Electricity Adoption, Technological Change, and Labor Conflict. Journal of Economic History.

Kontakt:

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, kerstin.enflo@ekh.lu.se
Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tobias.karlsson@ekh.lu.se
Jakob Molinder, forskare i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Uppsala universitet, jakob.molinder@ekhist.uu.se

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webb.

Inlägget Därför strejkade arbetarna när Sverige fick el dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Mutationer kan hämma bröstcancerbehandling

Posted on by

En ovanlig mutation kan ge resistens mot anti-östrogen-behandling. Därför kan en liten del kvinnor vara mer behjälpta av annan behandling efter en bröstcanceroperation, visar en studie från Lunds universitet.

– Kan resultaten bekräftas i ytterligare studier skulle det vara relevant att screena för de mutationer vi tittat på, redan vid (en bröstcancer-)diagnos. Och då överväga andra behandlingsalternativ som fungerar bättre, säger Lao Saal, en av cancerforskarna bakom studien, som är den största i världen som gjorts på resistensmutationer i östrogenreceptorn i primär bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och enbart i Sverige insjuknar cirka 10 000 kvinnor varje år. I de allra flesta brösttumörerna återfinns en så kallad östrogenreceptor (ESR1) och efter en operation är den viktigaste behandlingen för dessa kvinnor hormonella läkemedel, som minskar östrogenreceptorns aktivitet och därmed reducerar risken för återfall.

Mutationer vid återfall i bröstcancer

Det forskarna studerat närmare är några mutationer i genen för östrogenreceptorn som upptäcktes för några år sedan hos kvinnor som fått anti-östrogenbehandling och sedan återfallit i sin cancer. Mutationerna gjorde att tumören blev resistent mot den hormonella behandlingen. Senare studier visade dock att förekomsten av dessa resistensmutationer var försvinnande liten hos patienter vid det första insjuknandet.

Men det hindrade inte lundaforskarnas nyfikenhet och nu har de analyserat sekvenseringsdata från mer än 3000 brösttumörer i den stora SCAN-B-forskningsdatabasen, i prover tagna innan behandling med läkemedel.

Bland de 2720 tumörer som hade östrogenreceptorn och därför var aktuella för hormonell behandling, fann de 29 tumörer med någon av resistensmutationerna. Samtliga förekom hos patienter som var äldre än 50 år.

Forskningsdatabasen SCAN-B, Sweden Cancerome Analysis Network – Breast, har i dag cirka 16 000 patienter med bröstcancer registrerade och varje månad tillkommer cirka 120 patienter.

Högre risk att dö i bröstcancer

– Vi undersökte om de resistenta mutationerna, som förekom före cancerbehandling, påverkade patienternas prognos och såg då att patienter med en mutation i sin primärtumör hade tre gånger högre risk för återfall och 2,5 gånger högre risk att dö. Kopplingen mellan mutationerna och dålig överlevnad sågs även efter statistiska korrigeringar för ålder eller för andra faktorer som kan påverka utgången för patienten, berättar doktoranden Malin Dahlgren.

– Det bekräftar vad mindre studier tidigare visat, att mutationerna är ovanliga, men vi vet nu att de här resistenta mutationerna förekommer hos cirka 1 procent av bröstcancerfallen och vi är de första att visa att dessa patienter verkar svara sämre på hormonell behandling. Kan resultaten verifieras i ytterligare studier, kan det vara relevant att överväga andra behandlingsalternativ för de här patienterna, säger Lao Saal.

Vetenskaplig artikel:

Pre-existing Somatic Mutations of Estrogen Receptor Alpha (ESR1) in Early-stage Primary Breast Cancer (Malin Dahlgren, Anthony M. George, Christian Brueffer, Sergii Gladchuk, Yilun Chen, Johan Vallon-Christersson, Cecilia Hegardt, Jari Häkkinen, Lisa Rydén, Martin Malmberg, Christer Larsson, Sofia K. Gruvberger-Saal, Anna Ehinger, Niklas Loman, Åke Borg, Lao H. Saal) JNCI Cancer Spectrum

Kontakt:

Lao Saal, forskare vid LUCC – Lunds universitets cancercentrum, lao.saal@med.lu.se

Inlägget Mutationer kan hämma bröstcancerbehandling dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Dagens parbildning inte som igår

Posted on by

Normerna för dejting och parbildning har förändrats de senaste årtiondena. Vi ställer allt högre krav på våra relationer, och allt fler äldre skiljer sig. Men forskarna ser också mer engagerade pappor. Och människor i parrelationer lever längre än singlar.

I ett stressat samhälle är det lätt att falla för lättköpta kommersiella budskap när vi inte orkar gå på djupet och fatta välgrundade beslut med både känsla och förnuft. Därför leder logiken på dejtingsajter oss fel i vårt sökande efter kärlek, enligt Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

– Kärlek är förmågan att vila i den andra. Men många kan inte, för vi vet inte vem den andra är. Vi är fullt upptagna med att förverkliga oss själva och klå grannarna med finare hus och större pool, som vi kan fota oss själva vid och visa på sociala medier.

Den något deprimerande bilden är hårdragen, men innehåller korn av sanning. Framför allt illustrerar den att det finns oerhört mycket att förhålla sig till för att dagens relationer ska fungera. Den kanske viktigaste är arenan: världen. När allt vi gör visas upp på sociala medier i ett förskönande ljus är våra relationer långt ifrån några undantag.

Dejtingsajter leder lätt till stress

En kanske lika viktig faktor är att de flesta första kontakter idag tas på dejtingsajter, inför öppen ridå med tusentals konkurrenter. Den som lever ett redan stressat liv med verkliga eller upplevda prestationskrav får ännu ett projekt att genomföra, och det på en digital arena. Det är inte ovanligt att det utmynnar i ännu en kravlista som ska uppfyllas – på partnern.

– Utgångspunkten för dokusåpan ”Gift vid första ögonkastet” är fel. Vi måste acceptera att vi inte kan kontrollera valet av partner med rationella överväganden. När vi öppnar oss för världen och den andre utsätter vi oss för ett motstånd som vi inte kan förutse, det utlöser emotioner, säger Emma Engdahl som riktar in sin forskning på just sådana.

– Den emotionella erfarenheten uppstår aldrig om inte något skaver, om vi inte vänder blicken mot oss själva.

Oavsett hur noga vi specificerar kraven på vår tänkta partner fungerar det sällan digitalt. När forskare visar bilder av alldagliga respektive attraktiva enligt någon idealbild väljer försökspersoner nästan alltid de snygga – även om de alldagliga tillskrivs alla de egenskaper som man önskar. Det är inte insidan som räknas, hur mycket vi än säger det.

Nya normer för kärlek

En populär uppfattning inom sociologin är att vi är osäkra i våra krav på partner och relationer för att gamla normer luckrats upp. En relation kan ta slut när som helst, löften om evig kärlek är omoderna, ett äktenskap är inte längre någon garanti, kvinnan är inte längre ekonomiskt beroende av mannen.

Men vi lever inte alls i normlöshet, visar Emma Engdahls forskning, där hon tittat på vilka bilder som finns i dag av hur mannen och kvinnan ska vara.

– Vi har nya regler och normer som smyger sig på, vilket jag beskriver i min bok ”Depressiv kärlek”. Framför allt kvinnor idealiserar depressiv kärlek, att bara den som sörjt på riktigt kan älska på riktigt, säger hon.

Förutsättningen för verklig kärlek är dock inte lidande, utan fortfarande förmågan att visa sig sårbar och svag. Där sätter dagens idealbild av en människa med ständig koll på läget käppar i hjulet. Den som inte genast kan säga vad man vill ha ut av en relation anses inte ha någon koll och kan därmed inte uppnå målet, enligt Emma Engdahl.

Fler väljer att gifta sig

Även om det är vanligast att vara sambo har allt fler valt att gifta sig sedan millennieskiftet. Mest ökade antalet äktenskap mellan 2001 och 2008, för att sedan plana ut, enligt Statistiska centralbyrån. Men nu har de tvärtom minskat, berättar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet och professor i sociologi vid Mittuniversitetet.

– Det har gått ned ganska rejält de senaste åren. Med corona har det inte blivit de stora festerna och många kan ha skjutit upp sina bröllop. Fast nedgången började redan några år tidigare, så forskningen har inte helt lyckats fånga upp skälen ännu.

Mer tillåtande syn på samlevnad

Framför allt är det högutbildade som väljer att gifta sig. Trenden med allt fler äktenskap har många velat förklara med en traditionell tidsanda, men det finns inget stöd för det i forskningen, enligt Ann-Zofie Duvander. Hon ser i stället att normerna är mer tillåtande än förr, det finns en större variation för samlevnad. Den gamla norm som en majoritet länge gjort avsteg ifrån har blivit en form bland många andra och inte längre något att medvetet ta avstånd från.

I sin forskning har Ann-Zofie Duvander bland annat kartlagt skälen till varför människor gifter sig. Det är till exempel oftare som kvinnans vilja väger tyngst i par där båda har högre utbildning. För par med lägre utbildning är det tvärtom mannens.

– Det är jätteintressant! Man kan tänka sig att det vore lågutbildade kvinnor som skulle ha störst anledning att gifta sig, av ekonomiska skäl. Men samtidigt har de kanske mindre att säga till om i ett förhållande. Vi tror ofta att jämställdheten ser ungefär likadan ut i olika grupper, men så är det inte alltid.

Romantiken är viktig

Precis som Emma Engdahl lyfter Ann-Zofie Duvander fram tidsandan där man vill visa upp ett lyckat liv för andra. Ett stort sagobröllop visar för andra att ens relation är viktig, menar hon. Romantik i både vardag och fest ingår i bilden. Att det skulle tyda på mer traditionella värderingar ser Ann-Zofie Duvander däremot inte i sin forskning.

Relationerna som håller

Detta krävs enligt sociologisk forskning för att parrelationer ska bli långvariga:

  • Jämställt förhållande med god maktbalans.
  • Ömsesidigt ansvarstagande.
  • Ömsesidigt ge uttryck för sin sårbarhet.
  • Frivilligt och intresserat lyssnar på den andra.
  • Tillsammans komma på kreativa lösningar.
  • Svara positivt på partnerns idéer fem av sex gånger.
  • Komma med konstruktiv kritik den sjätte gången.
  • Man måste ”idealisera” varandra.

Källa: Emma Engdahl

– Det finns inga indikationer på att de som tycker jämställdhet är viktigt skulle vara mer negativt inställda till att gifta sig. De som gifter sig gör det för att de är nöjda med relationen, oavsett hur jämställd den är.

Pappor mer engagerade idag

Den som ingått en relation, äktenskap eller ej, och är missnöjd med hur ansvaret fördelas i hemmet har däremot en större benägenhet att lämna den, visar en studie. Fokus vid en separation ligger ofta på ansvaret för barnen.

– Det har förändrats mycket under de senaste 30 åren. I dag är det givet att pappor ska vara engagerade och att de vill vara det. Många män som inte varit det säger efteråt att det gått miste om något. Ibland kan det repareras efter en separation om barnen bor växelvis, även om det verkligen inte gäller alla, säger Ann-Zofie Duvander.

– Det är stor skillnad över tid på vad som förväntas av en pappa, medan mammarollen inte alls är lika förändrad.

Längre liv för dem i parrelation

Ett ideal som kommit på skam är att en parrelation ska vara livslång. Men att de som lever tillsammans med någon blir äldre är välkänt sedan länge. Detta är oförändrat, rent av stärkt, enligt Statistiska centralbyrån.

En kvinna som fyller 65 år kan förväntas bli 85 år om hon är sammanboende, men 83 år om hon är singel. Motsvarande för en man är 82 år respektive 80 år, enligt de senaste siffrorna, som gäller 2019.

Ändå väljer allt fler äldre att skilja sig, vilket förvånat Ann-Zofie Duvander och andra forskare. Medan antalet skilsmässor upp till 50 är ganska stabilt över tid har de ökat för äldre par, särskilt för dem över 60, de senaste tjugo åren.

– Förr spelade det kanske mindre roll, man räknade inte med att ha så många år kvar. I dag har de flesta ganska många friska år kvar, och kvinnorna har en bättre ekonomi. De som har energi och kraft ser ingen anledning att stanna kvar i något som inte är bra: ”Måste jag sitta och glo på den här människan dagarna i ända?”

Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se

Till vad ska en partner användas?

Emma Engdahl och Ann-Zofie Duvander medverkar i seminariet Det nya paret – när, hur och till vad ska en partner användas? som är öppet för allmänheten. Seminariet hålls digitalt den 22 april 2021, och kan även ses i efterhand.

Det är en del i serien Offentliga samtal, som arrangeras av Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.

Inlägget Dagens parbildning inte som igår dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Överdriven träning kan orsaka störning i mitokondrierna

Posted on by

Överdriven träningsbelastning kan leda till försämrad mitokondriefunktion och störd blodsockerreglering. Det visar en ny studie där fysiologisk anpassning till olika doser av högintensiv intervallträning har undersökts.

– Våra resultat betonar vikten av en god balans mellan träning och vila för optimala anpassningar och för förbättrad hälsa, säger Mikael Flockhart, doktorand och en av författarna till studien.

Till forskningsstudien rekryterades elva fysiskt aktiva försökspersoner som fick genomföra ett program med ökande träningsbelastning under tre veckor, vilket sedan följdes av en veckas återhämtning. Träningspassen genomfördes på cykelergometer och bestod av fem stycken 4-8 minuter långa intervaller på 90-95 procent av VO2max. Efter varje vecka, med ökande träningsbelastning, togs muskelbiopsier och fysiologisk anpassning till träning mättes. Dessutom mättes hur mitokondrierna påverkades av träningsbelastningen och påverkan på transport och upptag av blodsockret mättes med ett glukosbelastningstest.

Träningsbelastningen trappades upp

I början av studien trappades träningsbelastningen upp och som väntat blev det en positiv respons på prestationsförmågan och mitokondriernas anpassning. Men efter att träningsbelastningen ökade ytterligare och kulminerade efter fem pass över sex dagar tappade mitokondrierna plötsligt 40 procent i kvalitet. Försökspersonerna visade även vid glukosbelastningstestet försämrat upptag av socker ur blodet och en minskad insulinutsöndring.

För att ytterligare undersöka om blodsockerreglering kan påverkas av väldigt hård träning mättes blodsockret kontinuerligt under två veckor hos 15 elitidrottare i deras vardag. Dessa resultat matchades mot en kontrollgrupp som tränade mindre. Resultatet visade att elitidrottarna tillbringade mer tid över dygnet med både lågt och högt blodsocker, vilket indikerar att en hög träningsbelastning kan ha en negativ effekt på kroppens blodsockerreglering även hos de som är vana vid en hög träningsstress.

Ingen tid för återhämtning

Resultatet från studien visar att högintensiv intervallträning kan ha negativa hälsoeffekter om tid för återhämtning inte ges. Inom idrottsvärlden är det allmän kunskap att träningsbelastning inte bara kan öka obehindrat utan att det blir negativa konsekvenser på prestationsförmåga och för välmående, men vad dessa negativa konsekvenser faktiskt kan bestå av är mindre känt. Det är heller inte väl beskrivet hur metabol hälsa påverkas av olika träningsbelastning och vilken dos träning som ger optimala anpassningar.

– Högintensiv intervallträning kan ses som den mest effektiva formen av träning för att öka i syreupptag och prestationsförmåga. Eftersom det primärt är i mitokondrierna som energin från fett och kolhydrater omvandlas till muskelarbete är det uppseendeväckande att bara en veckas hård träning kan skapa en så tydlig störning av mitokondriefunktionen. Denna studie ger ny insyn i hur kroppen kan påverkas vid olika träningsbelastningar. En vanlig strategi för idrottare som vill bli bättre är att träna mer och hårdare, men här visar vi hur viktigt det är att ha ett balanserat träningsprogram och att mer träningsstress nödvändigtvis inte är bättre ur ett hälsoperspektiv, säger Mikael Flockhart, försteförfattare till studien.

Cellernas kraftverk

Mitokondrierna fungerar som cellernas kraftstation. De har en viktig roll i ämnesomsättningen

Posted in BMI

Bättre återhämtning för vältränade efter kirurgi

Posted on by

Personer som är fysiskt aktiva återhämtar sig bättre efter att de opererats för tjock- eller ändtarmscancer. Men att börja träna när diagnosen är ett faktum hjälper inte.

I sin avhandling har Aron Onerup, disputerad i kirurgi vid Sahlgrenska akademin, studerat patienter diagnosticerade med tjock- eller ändtarmscancer.

De deltagare som varit fysiskt inaktiva visade sig ha högre risk att inte känna sig fysiskt återhämtade tre veckor efter operation. De hade också drygt fyra gånger högre risk för komplikationer efter operation jämfört med deltagare som varit fysiskt aktiva.

Studier med liknande resultat genomfördes även för individer som skulle opereras för bröstcancer och gallvägssjukdom.

Inget resultat av snabbinsats

Frågan var om det gick att förbättra oddsen för patienter med tjock- eller ändtarmscancer. I ännu en studie lottades 761 individer till antingen vanlig rutinvård eller ett träningsprogram som utfördes på egen hand under cirka två veckor före och fyra veckor efter operation.

Programmet, som omfattade en halvtimmes medelhård träning per dag, hade dock ingen effekt på varken den självupplevda fysiska återhämtningen, risken för komplikationer, omoperationer, återinläggningar på sjukhus, eller på vårdtiden.

– Även om träningsstudien inte hade några effekter på det korta tidsfönstret efter operationen är det möjligt att åtgärder som leder till en långsiktigt ökad fysisk aktivitetsnivå kan ha positiva hälsoeffekter. Det viktiga är att inte införa åtgärder i hälso- och sjukvården innan de har blivit vetenskapligt utvärderade, konstaterar Aron Onerup.

Många skäl att träna

Den övergripande bilden talar dock för att den nivå av fysisk aktivitet som en person har när det står klart att en operation för gallvägssjukdom, tjock- eller ändtarmscancer ska göras har tydlig koppling till hur det sedan går med återhämtningen.

– Forskningsresultaten talar för att det finns ytterligare anledningar att arbeta för en så fysiskt aktiv befolkning som möjligt, utöver de redan kända vinsterna på exempelvis hjärt-kärlhälsa och psykisk hälsa, säger Aron Onerup.

Fjärde största riskfaktorn

Brist på fysisk aktivitet identifieras som den fjärde ledande riskfaktorn för icke-smittsamma sjukdomar.
Källa: WHO 2009

Avhandling:

The role of physical activity for recovery after surgical procedures

Kontakt:

Aron Onerup, disputerad inom kirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, aron.onerup@gu.se

Inlägget Bättre återhämtning för vältränade efter kirurgi dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI