Den sjukdomsframkallande bakterien Brachyspira ingår inte vanligtvis i människans tarmflora. En ny studie kopplar nu bakterien framför allt till den form av IBS som ger diarréer, och visar att bakterien gömmer sig under det slemlager som skyddar tarmslemhinnan från bakterier i avföringen.
Det är forskare vid Göteborgs universitet som nu kopplar
Den Indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. Men bara 6-11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristande kunskap om arterna har hindrat förståelsen för djurens behov av reservat.
37 procent av världens kattarter finns på den Indiska subkontinenten. I den nya studien har forskarna studerat omständigheterna för katter som tillhör släktet Prionailurus. Till dessa hör bland annat den rostfläckiga katten som bara finns i denna region och verkar trivas bäst i lövskog. Fiskarkatten är en art som förknippas främst med våtmarker, mangroveträsk och kustområden medan leopardkatten främst har observerats i tropiska och subtropiska skogsområden.
En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där dessa tre sällsynta kattdjursarter har sin naturliga hemvist är skyddade.
– Studien är viktig eftersom den visar att många små, sällsynta och svårsedda kattdjur på den Indiska subkontinenten inte får samma uppmärksamhet som de mer spektakulära större kattdjuren. Skyddsbehovet är emellertid minst lika stort, så de skyddade områden måste öka i antal och storlek för att kunna täcka fler biotoper som rymmer dessa arter, säger Mats Björklund, professor emeritus i zooekologi vid Uppsala universitet.
Indiska halvön.
Den indiska subkontinenten är den landmassa som ligger mellan Arabiska havet och Bengaliska viken, och kallas även Indiska halvön eller Främre Indien. Halvön/subkontinenten omfattar delar av flera länder i södra Asien, inklusive dem på den kontinentala jordskorpan (Indien, Pakistan, Bangladesh, Nepal och Bhutan), och en
Historiskt sett hade Venus antagligen en så stor vattenmängd att det skulle kunnat skapa ett vattendjup på upp till flera hundra meter. Men det är bara några få decimeter av vattnet som försvunnit ut till rymden – så vart tog resten vägen?
Avhandlingen bygger på analyser av hur solvinden, en ström av laddade partiklar från solen, påverkar Venus atmosfär och bidrar till att partiklar flyr från atmosfären till rymden. Moa Persson har analyserat data från Institutet för rymdfysiks, IRF:s, rymdinstrument ASPERA-4 som fanns ombord på den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Venus Express.
Analysen visar att det bara är en liten del av Venus historiska vattenmängd som har flytt från Venus till rymdende senaste 4 miljarder åren.
– Venus yta kan idag jämföras med helvetet eftersom det är extremt torrt och har en temperatur på 460 grader men historiskt sett var ytan mer gästvänlig och hade antagligen en så stor vattenmängd att det skulle kunnat skapa ett vattendjup på upp till flera hundra meter. Vattnet måste ha försvunnit på något vis. Min avhandling visar att det bara är några få decimeter av det vattnet som har försvunnit ut till rymden, säger Moa Persson.
Studierna är baserade på mätningar av joner (laddade partiklar) runt Venus. I genomsnitt flödar det ut två vätejoner för varje syrejon från atmosfären, vilket tyder på en flykt av vatten. Variationen i solvinden och solstrålningen påverkar hur många joner som flyr.
Moa Perssons avhandling visar att mängden vätejoner som flyr från atmosfären varierar över solcykeln och minskar från solminimum till solmaximum. Minskningen beror på att en större del av vätejonerna returnerar till Venus. Flykten av syrejoner påverkas främst av variationer i solvinden.
– I min avhandling har jag beräknat hur mycket vatten som flytt från Venus genom att utgå från hur solvinden påverkar flykten av joner idag och hur solvinden förändrats över tid, säger Moa Persson.
Avhandlingens resultat kan jämföras med liknande studier av jonflykt vid Mars och jorden. Sådana jämförelser kan ge en mer omfattande bild av solvindens påverkan på atmosfärer. Jorden, med sitt starka magnetfält, har till exempel visats ha en större flykt av partiklar från atmosfären än både Venus och Mars.
– Jag hoppas att fler studier görs om Venus, Jorden och Mars atmosfärer och hur solvinden har påverkat deras evolution. Det är speciellt intressant nu när man hittat tecken på att det kanske kan finnas liv på Venus, säger Moa Persson.
Escape to Space or Return to Venus: Ion Flows measured by Venus Express, (M. Persson).
Moa Persson, doktorand, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet,
moa.persson@irf.se
Inlägget Vad hände med vattnet på Venus? dök först upp på forskning.se.
I en ny studie visar forskare att en vanlig antidepressiv medicin kan bromsa tillväxten av barnsarkom, åtminstone i möss och i celler som odlats i laboratorium. Resultaten väcker hopp om nya behandlingsstrategier mot denna cancerform.
Information, kontakt med vänner och familj eller bara tidsfördriv. Smarta telefoner har en oerhört viktig funktion för människor på flykt. Men också i berättelsen om deras erfarenheter av att tvingas fly sitt hemland.
För människor på flykt har mobiltelefoner visat sig få en avgörande roll. De har gjort det lättare att hålla kontakten med familjen och vänner – oavsett var i världen de befinner sig. I ett pågående projekt har forskare tittat på vad olika kommunikationsmedier, både historiskt och i samtiden, betytt för flyktingar när de kommit fram till ett nytt land.
– För många är det så naturligt att ha med sig en smartphone, de reflekterar knappt kring det. Men när de börjar fundera kommer de ofta fram till att de inte klarat resan utan telefonen. De berättar att de håller kontakt med sina familjer samtidigt som telefonerna också är ett verktyg för att hålla sig uppdaterad om situationen i hemlandet och hitta information om det nya landet. Man använder telefonen dels för att hålla kontakt med sina landsmän men också för att använda olika språkprogram, säger Heike Graf, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och projektledare för projektet.
Studien bygger på intervjuer med flyktingar från bland annat Afghanistan och Syrien, som alla fått uppehållstillstånd i sina nya hemländer. Men det är inte bara hur de använder sina telefoner som intresserat forskarna. Genom att i projektet samarbeta med litteraturvetare har också de intervjuades berättelser fått stå i centrum.
Christine Farhan, professor i litteraturvetenskap, fokuserar främst på narrativa aspekter i de berättelser som flyktingarna delar med sig under intervjun. Hon intresserar sig för hur de intervjuade i och med sina berättelser gestaltar flyktupplevelsen och framför allt ankomsten i det nya landet samt hur de presenterar sig själva.
– Det var tydligt i intervjuerna att de inte ville framstå som offer. Istället framställde de sig som självständiga och oberoende individer med ganska tydliga föreställningar om sina framtidsperspektiv. En person som kommit till Sverige tyckte att språket var det absolut viktigaste för att skapa en känsla av att komma fram och känna sig hemma. Personen berättade om sin strategi genom olika episoder där hen medvetet gav sig in i situationer som bjöd på motstånd, men motstånd hen kunde tackla, säger hon.
Vad som blivit tydligt när de två ämnena förenats är att medieanvändningen hänger samman med vad man kan kalla flyktingarnas livsberättelser. Säger en person att språket är viktigt för att finna sig till rätta, då betyder det ofta att hen lagt ner tid och även pengar på olika program som främjar språkinlärning.
– Tekniken är i de fallen underordnad ett visst mål, personen låter sig inte kontrolleras av tekniken utan tvärtom. Sen har jag sett fall där det är precis tvärtom, där telefonerna bara används för att få tiden att gå. Det blir ett sätt att slippa tänka på den svåra situation man befinner sig i, säger Heike Graf.
Hypotesen när projektet startade 2017 var att det digitala kommunikationssamhället gett upphov till helt nya situationer för människor som befinner sig på flykt. Det har till exempel talats om att digitala medier förändrade erfarenheten av att vara på flykt. För att söka svar på frågor kring hur flyktingars behov att kommunicera har förändrats har Philipp Seuferling i sitt avhandlingsarbete studerat mediepraktiker från andra världskrigets slut fram till 1990-talet. Bland annat har han studerat medieanvändningen i olika flyktingläger efter andra världskriget. Där fanns till exempel radio, de hade lägerbiografer och tidningar som gjordes av personer inne i lägren. Det går att se att det redan då fanns kommunikationsbehov, men i en annan form.
– Behovet för medier på flykt och i lägret var väldigt lika varandra då och nu: att hålla kontakt med nära och kära, samt att vara informerad. Men man använde sig av andra teknologier. I lägret var detta oftast väldigt kontrollerat. Till exempel visades det filmer varje dag, som underhållning, vilket oftast blev en form av eskapism. Men valet av filmer var också styrt av lägerförvaltningen. De försökte oftast visa uppfostrande filmer om demokrati, medan flyktingar var mer intresserade av underhållningsfilmer. Vilka medier som fanns på lägret var alltså mycket beroende av lagerförvaltningen, säger Philipp Seuferling, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap.
Visserligen har smarta telefoner gjort det lättare att hålla sig informerad samtidigt som man håller kontakten med familj och vänner på ett enkelt sätt. Men det finns två sidor av myntet. Några vill till exempel inte vara alltför positiva i sociala medier, för att inte göra familjen ledsna. Eller tvärtom. Visa upp din framgång, annars kanske ingen tror att du lyckas. Att ständigt vara uppkopplad gör att pressen på att hjälpa och tänka på de som blivit kvar i hemlandet är närvarande på ett helt annat sätt. Det ställer högre krav på individen att hantera detta. Faran är att det kan ta kraften ur att klara det egna nya livet.
The (dis)connected refugee: The role of communication technologies in trust-building in Sweden and Germany bygger på intervjustudier och är ett interdisciplinärt projekt mellan medie- och kommunikationsvetenskap och litteraturvetenskap.
Inlägget Smarta telefoner livsviktiga för flyktingar i nya hemlandet dök först upp på forskning.se.