Typen av samarbete avgör om logistikbranschens gröna krav ska bli möjliga för transportfirmorna att leva upp till. Ibland är långvariga avtal nyckeln, men ibland är bara utbyte av kunskap effektivare.

Varför uppfyller inte logistikindustrin de gröna mål som förväntas av den med tanke på överflödet av teknik som stöder detta? Det frågar sig Amer Jazairy, forskare inom hållbar logistik vid Högskolan i Gävle.

Enligt honom vill både köpare och utförare av transporttjänster generellt arbeta för en hållbar logistik, men ofta de missförstår varandra. De gröna kraven från logistikköparna kan till exempel bli för specifika, för omöjliga eller för motstridiga för transportfirmorna.

– Detta får många att snabbt dra slutsatsen att samarbete mellan de två aktörerna är vägen framåt för grönare transporter, men vår forskning visar att samarbete kanske inte alltid är nyckeln, säger Amer Jazairy.

Förstå samarbetets villkor

Amer Jazairy och hans kollegor vid Högskolan i Gävle identifierade två olika typer av samarbeten, ett som är centrerat kring långvariga kontrakt där båda parterna gemensamt och under långa avtalstider investerar i specifika tillgångar, och ett som är centrerat kring utbyte av kunskap och information mellan parterna.

Forskningen visar att vissa gröna transportmetoder bara kräver den första typen av samarbete, medan andra bara kräver den andra – och vissa kräver båda.

– Att investera i flottor som kör på alternativa bränslen kräver till exempel bara att man kommer överens om långsiktiga kontrakt för att säkra avkastningen på investeringarna, då det i detta segment handlar om snäva vinstmarginaler,

Närmare en femtedel av eleverna i låg- och mellanstadiet lider av talängslan under engelsklektionerna. Oron stör lärprocessen och bidrar till en negativ självbild visar en studie från Stockholms universitet.

Forskaren och lärarutbildaren Maria Nilsson har undersökt hur de elever som inte gärna vill prata engelska tänker kring, och upplever, undervisningen. Studierna visar att närmare tjugo procent av eleverna i årskurs 2–5 ofta, eller alltid, känner sig ängsliga i samband med vanliga lektionssituationer i engelska.

– Det är att prata när andra lyssnar som upplevs obehagligt, att råka säga fel och få reaktioner från andra. Många elever berättar att de är rädda att kompisarna ska skratta. Även om de påpekar att det är en obefogad rädsla så känns det så.

Talängslan stör lärprocessen

Det är först när eleverna förväntas agera utifrån lärarens input som talängslan triggas. Om läraren till exempel ger instruktioner på engelska och eleven inte förstått vad den ska göra, skapar det nervositet. Men studien visar inget tydligt samband mellan språkfärdighet och talängslan. Även elever som har goda kunskaper kan känna sig ängsliga för att prata engelska

2020 års Nobelpris i kemi belönar upptäckten av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2020
till Emmanuelle Charpentier, Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland och Jennifer A. Doudna, University of California, Berkeley, USA, ”för utveckling av en metod för genomeditering”.

För att kunna ta reda på hur livet fungerar behöver forskare förändra gener i celler. Förut var detta tidsödande och ibland omöjligt. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 går det numera att förändra livets kod inom loppet av några veckor.

– Det finns en enorm kraft i gensaxen, som angår oss alla. Den har inte bara revolutionerat grundvetenskapen, utan även växtförädlingen och kommer att leda till nyskapande medicinska behandlingar, säger Claes Gustafsson, ordförande i Nobelkommittén för kemi.

Oväntad upptäckt

Som så ofta inom vetenskapen, var upptäckten av gensaxen oväntad. När Emmanuelle Charpentier studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada, upptäckte hon en tidigare okänd molekyl, tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att tracrRNA är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Charpentier publicerade upptäckten 2011. Samma år inledde hon ett samarbete med Jennifer Doudna, en erfaren biokemist med stor kunskap om RNA. Tillsammans lyckades de få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

Programmerade om saxen

I ett epokgörande experiment programmerar de sedan om gensaxen. I sin naturliga form känner gensaxen igen DNA från virus, men Charpentier och Doudna visar att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.

Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann. Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta.

Prissumman på 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.

Kontakt:

Claes Gustafsson, ordförande för Nobelkommittén för kemi, claes.gustafsson@medkem.gu.se
Eva Nevelius, pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien, eva.nevelius@kva.se

En viss bit dna som ökar risken att drabbas av allvarlig covid-19, är nedärvd från neandertalare, visar en ny studie. Människor som bär denna genvariant har upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2.

Sjukdomen covid-19 drabbar vissa människor betydligt allvarligare än andra. Några av anledningarna, såsom hög ålder, är kända, men även andra ännu okända faktorer spelar in. I somras kunde en stor internationell studie koppla ett genområde på kromosom 3 till ökad risk för sjukhusinläggning och andningssvikt efter infektion med SARS-CoV-2-viruset.

Tre gånger högre risk att hamna i respirator

Nu rapporterar Hugo Zeberg och Svante Pääbo vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland att versionen av genklustret som medför ökad risk att insjukna i svår covid-19 är väldigt lik motsvarande dna-sekvenser i en ungefär 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien, och är en del av det genetiska arv från neandertalare som nutida människor bär på.

– Det visar sig att denna genvariant har kommit över från neandertalarna till moderna människor när de blandade sig med varandra för kanske 60 000 år sedan. Idag har de människor som bär denna genvariant upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2, säger Hugo Zeberg.

Riskvarianten vanligast i södra Asien

Studien visar också stora skillnader i hur vanlig den genetiska riskvarianten är i olika delar av världen. Den är särskilt vanlig hos personer i södra Asien, där halva befolkningen bär på riskvarianten från neandertalarna. I Europa bär en av sex personer på riskvarianten, medan den i stort sett saknas i Afrika och i östra Asien.

Studien säger ingenting om varför denna genvariant medför ökad risk.

– Det är slående att det genetiska arvet från neandertalare har så tragiska konsekvenser under den pågående pandemin. Varför det är på det viset måste nu utredas så snart som möjligt, säger Svante Pääbo, direktör vid Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.

Vetenskaplig artikel:

The major genetic risk factor for severe COVID-19 is inherited from Neanderthals”. (Hugo Zeberg, Svante Pääbo) Nature

Kontakt:

Hugo Zeberg, biträdande lektor Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi, hugo.zeberg@ki.se
Svante Pääbo, director Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi, paabo@eva.mpg.de

Inlägget Genvariant från neandertalare ökar risken för svår covid-19 dök först upp på forskning.se.

Läs mer