När älgkon föder sina kalvar behöver hon massor med energi. Att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. Därför sker också kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad norrut, visar en studie på 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr.

Sommaren är kort och intensiv – även för älgen. De korta växtsäsongerna i norr ger begränsad möjlighet till näringsrikt foder och för älgkon som kalvar ska energin räcka både till kalvarnas mjölk och till att lägga på sig fett inför höstens parning och den energifattiga vintern. Därför är det viktigt att kalvningen sker då det finns mycket foder av hög kvalitet.

Forskare från SLU har länkat klimatstudier till kunskap om den stora växtätaren liv, och visar att älgkornas tid för kalvning matchar vegetationsperiodens början, eller sker strax innan.

Senare kalvning i norr

– Att kalva innan vegetationsperioden har börjat, som älgarna i norr gör, ser vi som en bra strategi av älgkorna för att optimera tiden då bra foder är tillgängligt under den mycket korta men intensiva växtsäsongen i norr, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU.

I studien, den första i sitt slag, har forskare vid SLU studerat 1129 kalvningsdatum för 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr. De 18 studieområdena är fördelade över 12 breddgrader (56–68ᵒ N, 1 350 km) och sex vegetationszoner.

– Förenklat så sker kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad vi rör oss norrut. Från Västerbotten och norrut födde älgkorna sina kalvar i genomsnitt 14 till 21 dagar senare än älgkor i Växjö, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi och ansvarig för långtidsstudien om älgar och klimat 1990–2017.

Kalvningen anpassas över tid

I miljöer med stora säsongsvariationer som i Sveriges avlånga land är det fördelaktigt att anpassa kalvningen till det klimat som är mest sannolikt långsiktigt. Denna anpassning sker över tid och gäller inte för enskilda år; älgkorna kalvade i ett område vid samma tidpunkt oavsett om våren var sen eller tidig.

– I ett förändrat svenskt klimat ger våra data hopp för älgen – älgarna verkar historiskt ha anpassat sig till olika klimatförutsättningar. En allt tidigare vår skulle på kort sikt troligen påverka älgkor i norra Sverige mindre än älgkor i södra Sverige, säger Göran Ericsson.

Kontakt:

Göran Ericsson, professor i viltekologi. Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, goran.ericsson@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Divergence in parturition timing and vegetation onset in a large herbivore – differences along a latitudinal gradient Biology lettersWiebke Neumann, Navinder J. Singh, Fredrik Stenbacka, Jonas Malmsten, Kjell Wallin, John P. Ball & Göran Ericsson.

Inlägget Älgar anpassar sin kalvning till klimatet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Integrationsprocessen för nyanlända i Sverige är komplicerad, oavsett om man som asylsökande har ordnat sin bostad själv eller om man bor i en av Migrationsverkets anläggningar. Det menar Lina Sandström, nybliven doktor i sociologi vid Örebro universitet.

Lina Sandström har intervjuat asylsökande från Syrien för att ta reda på hur de upplever möjligheterna till integration i Sverige.

I arbetet med sin avhandling har Lina Sandström intervjuat asylsökande i två olika boendeformer, för att ta reda på hur de själva upplever sin integrationsprocess. Det handlar dels om personer som bor på en av Migrationsverkets anläggningar i en mindre kommun och dels om personer som har ordnat boende på egen hand, ofta som inneboende hos släkt eller vänner i en storstad.

–

Små vätskeblåsor från bakterier gör det möjligt att undersöka proteiner i sin naturliga miljö. Det är viktigt eftersom struktur och funktion hos många proteiner påverkas av omgivande molekyler. Med vanliga studier av isolerade proteiner går denna information förlorad.

Forskare vid The Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine på Göteborgs universitet har nu utvecklat en ny metod för att undersöka proteiner i sin naturliga miljö.

– Med vår nya metod kan vi nu få en djupare förståelse av bakteriers cellväggsproteiner. Eftersom många av dessa proteiner är inblandade i upptagning och resistens mot antibiotika, har vår forskning stor potential att leda till bättre insikter i dessa mekanismer och förmodligen hjälpa till att utveckla nya antibiotika, säger huvudförfattaren Björn Burmann vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Proteiner påverkas av miljön som omger dem

Den tredimensionella strukturen hos proteiner bestämmer deras funktion, och påverkas direkt av den omgivande miljön. I ett naturligt sammanhang är proteiner i cellen ständigt i kontakt med en stor mängd andra molekyler, till exempel salter, kolhydrater, lipider (fettmolekyler) och andra proteiner.

Hittills har forskarna varit tvungna att ta ut proteinerna och isolera dem från deras naturliga miljö för att kunna studera dem med strukturbiologiska verktyg, till exempel kärnmagnetisk resonans (NMR). Under denna reningsprocess avlägsnas viktiga molekyler, som normalt samverkar med proteinerna i den levande cellen.

Men med den nya metoden är det möjligt att få ut proteinet tillsammans med tillräckligt mycket av de omgivande molekylerna så att proteinet kan studeras i sin naturliga omgivning.

Hittat metod att undersöka i naturlig miljö

Forskaren Björn Burmann och kollegan Johannes Thoma använder i sin metod så kallade bakteriella yttre membranvesiklar, OMV, för att kunna undersöka proteiner i sin naturliga miljö.