Personer med svårbehandlad depression lider ofta av samsjuklighet, exempelvis personlighetssyndrom eller ångestsjukdomar. Forskare vid Lunds universitet har jämfört olika metoder för att utreda patienter med depression. Det visar sig att den metod som är praxis inom specialistpsykiatrin inte fångar upp samsjuklighet i tillräcklig utsträckning.

I studien har forskarna jämfört olika metoder* för diagnostik av depression och dess samsjuklighet. Den metod (SCDP structured and comprehensive diagnostic procedure,) som forskarna använt består av utvärderade och strukturerade bedömningsinstrument tillsammans med ett forskningsprotokoll för bland annat kartläggning av symtom, förlopp, tidigare behandlingsförsök och andra viktiga faktorer. Denna metod har jämförts med den metod som huvudsakligen används i vanlig klinisk praxis vid svenska specialistpsykiatriska enheter.

– Samsjuklighet är i dag till stor del underdiagnostiserad, men det är viktig att vi inom sjukvården har metoder och instrument för att identifiera denna patientgrupp eftersom det spelar stor roll för behandlingssvar och prognos vid depressionssjukdom. Behandlande läkare behöver ta hänsyn till samsjuklighet för att patienten ska få rätt behandling. Det kan handla om val av läkemedel, psykoterapi eller andra insatser, säger överläkare Marie Asp, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien

Klangen vid improvisationer är mer än bara själva ljudet. Improvisationspianisten Magda Mayas har lagt olika objekt inuti pianot och studerat hur klangen relaterar till rummet och lyssnarens förutsättningar.

Improvisationspianisten Magda Mayas utforskar nya metoder och begrepp för att arbeta med klangfärg i relation till rum, rörelse och lyssnarens upplevelse. Detta gör hon i en avhandling genom skapandet och framförandet av en serie experimentella musikstycken.

− För mig handlar doktorsavhandlingen om att nå djupare insikt i de intima relationerna mellan instrument, rum och kropp. Den kan fungera som verktyg för improvisationsmusiker och konstnärer inom andra fält, men också som en öronöppnare för publiken, säger Magda Mayas, som disputerat vid Göteborgs universitet.

Som improvisationsmusiker spelar hon preparerat piano, eller som det ibland kallas: extended piano techniques. Det är ett experimentellt förhållningssätt där ljud skapas genom att använda föremål som exempelvis magneter, bollar eller fiskelina inuti pianot. Denna spelteknik tillåter enligt Mayas å ena sidan skapandet av en egen unik vokabulär av klanger och å andra sidan en grad av oförutsägbarhet på grund av objektens nyckfulla beteenden inuti pianokroppen. En kombination som Mayas menar är en spännande utgångspunkt för improviserande musiker.

Manipulationer av pianot skapar nya klanger

Genom dessa manipulationer av pianot förflyttas fokus från tonhöjd och harmoni till just den stora variation av klanger som uppstår. Men förutom att vidareutveckla den redan befintliga vokabulär och de system som utvecklats av experimentella pianister, som till exempel John Cage, vill Magda Mayas expandera det improviserade musikstycket till att även inkludera rum, material, rörelse och kropp, såväl som musiken.

Improvisation och komposition är inte motsatser, som ibland görs gällande, utan i Mayas fall sker en ständig växelverkan, ett komponerande i stunden, som inkluderar alla de nämnda komponenterna, inte bara den klingande musiken i sig. Grundtanken är att musik måste äga rum mellan människor, på en plats och att dessa faktorer påverkar hur klangerna orkestreras.

Klang är mer ett bara ljudet

− Med klang menas ofta ett rent ljudande fenomen men jag vill visa att den tolkningen inte är i linje med hur nutida improvisatorisk musik fungerar. Föränderliga omständigheter i rummet och i lyssnarens förutsättningar påverkar både musikerns arbete med klang och hur lyssnaren upplever den.

I sitt avhandlingsprojekt har Magda Mayas också arbetat i dialog och i experiment tillsammans med andra musiker, ingenjörer, en instrumentbyggare och en koreograf. Avhandlingen består delvis av lyssningsstudier, där Mayas med hjälp av metoder från angränsande vetenskapliga fält som akustik och musikpsykologi analyserat och kartlagt klanger som skapats med olika tekniker i olika rumsliga sammanhang.

Olika rumsliga förutsättningar

Dessutom ingår dokumentation och observationer gjorda i samband med konserter där Mayas iscensatt olika förutsättningar. Till exempel har instrument placerats på olika platser i rummet så att musikern måste röra sig på särskilda sätt. I ett annat fall har lyssnarna med hjälp av mikrofoner och flerkanaliga ljudsystem tillåtits att uppleva klanger så som de låter inne i instrumentet. Som en del av avhandlingen berättar Magda Mayas om studierna i så kallade audio papers med ljudexempel.

Mediaexempel på inside piano techniques

Framtidens elektroniska teknik, som datorer, kräver allt mindre komponenter. Här kan kvantmekaniken bli en lösning, men det finns många utmaningar. Nu har forskare från bland annat Uppsala och Örebro universitet visat att så kallade spinntillstånd kan förflyttas mellan atomer mycket snabbare än förväntat.

Moores lag förutsäger att antalet transistorer på ett chip dubbleras varje decennium. Men denna förbättring av elektronikbaserade tekniker kan inte pågå i all oändlighet. När komponenterna blir mycket små, typiskt när dom når nanometer-skala, blir kvantmekaniska effekter viktiga. Detta utgör en begränsning av nuvarande teknologi för databehandling och högpresterande beräkningar.

Figuren visar hur laserljuset skapar en optisk övergång mellan olika vågfunktioner som har drastisk skillnad i spinntillstånd. Bild: Uppsala universitet

Forskningsfälten spintronik och magnonik har som ambition att ersätta och komplettera konventionell elektronik. Manipulation av elektronens spinn (i stället för laddning) samt styrning av magnetiska excitationer, så kallade kallade magnoner, har stora möjligheter att erbjuda förbättringar.

För att skapa de tekniska verktygen som krävs behöver man först och främst identifiera de mest lovande materialen, samt förstå hur snabbt man kan manipulera olika spinntillstånd. I en artikel av forskare från National Institute of Standards and Technology i Boulder, USA, Uppsala universitet och Örebro universitet, visas att spinntillstånd kan förflyttas mellan atomer mycket snabbare än förväntat. Materialet som studerades var en så kallad Heusler-legering med komposition Co2MnGe.

Materialet belystes med en ultrasnabb laserpuls, och forskarna kunde detektera hur spinn transfererades mellan Kobolt (Co)- och mangan (Mn)-atomer med en hastighet som tidigare inte kunnat uppmätas. De teoretiska grupperna vid universiteten i Uppsala och Örebro bidrog till studien med kvantmekaniska beräkningar och konceptuella begrepp som förklarar de uppmätta resultaten. Enligt teorin sker med laserljuset en optisk övergång mellan olika vågfunktioner som har drastisk skillnad i spinntillstånd, något som förklarar experimenten.

Vetenskaplig artikel:

Direct light-induced spin transfer between elemental sublattices in a spintronic Heusler material via femtosecond laser excitation. Science Advances

Kontakt:

Yaroslav Kvashnin, forskare vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, Yaroslav.Kvashnin@physics.uu.se
Erna Delzceg, forskare vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, erna.delczeg@physics.uu.se

Inlägget Snabba spinntillstånd öppnar för kvantdatorer dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Insekter är en sommarplåga för renar på fjället. Renarnas strategi är att fly till blåsiga och svala områden, eller springa i timmar för att undkomma. Forskare från SLU studerade hur detta fungerade då renbetesmarkerna sammanföll med ett provområde för övningsskjutning och provning av robotsystem.

Gruvprospektering och planer på nya stora vindkraftparker kan leda till omfattande mänskliga aktiviteter i glesbefolkade delar av norra Sverige, och till oro hos lokalbefolkningen, bland annat när det gäller konsekvenser för renskötseln.

Under sommaren besväras renar ofta av en mängd olika insekter, bland annat mygg och knott som är ute efter blod och kormflugor och svalgbroms som har renen som värddjur.

Springer i från knotten

Renarna tar ofta sin tillflykt till blåsiga och svala områden, men de kan till och med springa i timmar för att söka lindring. De försöker renar fly från insekterna genom att röra sig snabbare eller välja platser där störningarna är mindre. Detta flyktbeteende innebär betydande stress och mindre tid för bete, men det minskar också de besvär som insekterna kan orsaka.

Studien ledd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur renars beteenden påverkas när de samtidigt utsätts för både mänskliga störningar (i form av militärövningar) och naturliga störningar (i form av insektsangrepp).

Studien genomfördes i det område där samebyn Udtja har sina renbetesmarker under vår och sommar, vilket i stort sett sammanfaller med Provplats Vidsel, ett 1650 kvadratkilometer stort provområde för övningsskjutning och provning av robotsystem.

Renarna blev angripna

Renarnas reaktion på övningar med stridsflygplan var att röra sig mindre, och när övningarna sammanföll med höga nivåer av insektsstörningar blev följden att renarna inte kunde undgå att bli angripna av insekterna. Däremot tycks renarna i studien inte ha störts av övningar med markfordon, men om det samtidigt fanns gott om insekter försvagades renarnas reaktion på dessa. Även marktrafik tycks alltså minska renens möjligheter att undkomma insekter.

– När nya industriella verksamheter planeras inom renskötselområden bör det tas särskild hänsyn till att olika människoskapade störningar kan samverka både med varandra och med naturliga störningar, såsom insekter, säger SLU-forskaren Alessia Uboni.

Kontakt:

Alessia Uboni, postdoktor, Institutionen för husdjurens utfodring och vård; renskötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, auboni@mtu.edu
Anna Skarin, forskare, Institutionen för husdjurens utfodring och vård; renskötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, anna.skarin@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Interactive effects of anthropogenic and biotic disturbances generate complex movement patterns.Salvatore Valente, Anna Skarin, Paolo Ciucci, & Alessia Uboni. 2020. Attacked from two fronts. Arctic, Antarctic, and Alpine Research 52 (1): 27-40.

Inlägget Övning med stridsflyg hindrar renar att undkomma insekter dök först upp på forskning.se.

Läs mer