Forskare har undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Dödligheten var högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling.
Personer med schizofreni lever i genomsnitt tio till tjugo år kortare än befolkningen i övrigt. Det har funnits en oro för att långvarig medicinering med antipsykotiska läkemedel skulle bidra till detta. Tidigare sammanställningar (metaanalyser) av resultat från randomiserade studier har dock visat att personer med schizofreni som fått antipsykotiska läkemedel har 30 till 50 procent lägre dödlighet än de som fått placebo.
De genomförda studierna har vanligen varit kortare än ett halvår, vilket inte reflekterar den ofta livslånga behandlingen. Nu har forskare från Karolinska Institutet tillsammans med internationella kollegor gjort en långtidsuppföljning, som bekräftar tidigare resultat, och visar att långtidsmedicinering med antipsykotiska läkemedel inte är kopplad till ökad risk för annan allvarlig sjukdom, som hjärt-kärlsjukdom.
Svårt att göra jämförelser
– Det är svårt att göra jämförelser mellan personer som medicinerar kontinuerligt och de som inte gör det eftersom dessa grupper skiljer sig åt på flera sätt. Ett vanligt sätt att hantera det har varit att försöka ta hänsyn till skillnaderna vid jämförelser. Vi har valt en annan metod, där varje person har varit sin egen kontrollperson och på så sätt har vi för varje enskild person kunnat jämföra sjukhusinläggning under perioder med antipsykotisk medicinering med perioder utan denna behandling, säger Heidi Taipale, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
I studien deltar drygt 62 000 finländare som fått en schizofrenidiagnos någon gång mellan 1972 och 2014. Forskarna har följt deltagarna via olika finska hälsodataregister fram till 2015, vilket gav en genomsnittlig uppföljningstid på över 14 år.
Lika ofta inlagda på sjukhus
Det visade sig då att risken för att vårdas på sjukhus för somatisk sjukdom var lika hög under de perioder då patienterna tog antipsykotisk behandling som då de inte gjorde det. Däremot var skillnaderna i dödlighet påtagliga. Kumulativ mortalitet under uppföljningsperioden var 26 procent under antipsykotisk behandling, att jämföra med 46 procent under de perioder då patienterna inte medicinerade.
Forskarna anser att det finns ett övertygande stöd för att kontinuerlig antipsykotisk behandling vid schizofreni är ett säkrare alternativt än att inte medicinera. Samtidigt innebär behandlingen risk för biverkningar, som till exempel viktuppgång, vilket kan ge en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Att behandling med antipsykotiska läkemedel ändå inte innebar en ökad risk för sjukhusinläggning till följd av hjärt-kärlsjukdom tror forskarna kan bero på att behandlingen samtidigt kan verka blodtryckssänkande och ge sänkta orosnivåer och lägre risk för substansmissbruk. En antipsykotisk behandling kan också bidra till en i övrigt mer hälsosam livsstil och en ökad benägenhet att söka vård vid behov.
Långtidsbruk av benzodiazepiner
– De antipsykotiska läkemedlen omges av viss ryktesspridning, vilket gör att det kan vara svårt att nå fram till patientgruppen med information om hur viktigt det är att ta dem. Vi vet från tidigare studier att endast hälften av dem som har lämnat sjukhus efter en första psykotisk episod med schizofrenidiagnos tar antipsykotiska läkemedel.
– Många personer med schizofreni långtidsmedicinerar med benzodiazepiner, vilket är i strid med befintliga riktlinjer och associerat med en ökad risk för att dö. Att vinna förtroende och få förståelse för att antipsykotiska läkemedel är effektiva och säkra är viktigt och i bästa fall kan den här studien bidra till det, säger Jari Tiihonen, professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Vetenskaplig artikel:
20-year follow-up study of physical morbidity and mortality in relationship to antipsychotic treatment in a nationwide cohort of 62,250 patients with schizophrenia (FIN20), Heidi Taipale, Antti Tanskanen, Juha Mehtälä, Pia Vattulainen, Christoph U. Correll och Jari Tiihonen, World Psychiatry
Kontakt:
Jari Tiihonen, professor i psykiatri, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, jari.tiihonen@ki.se
Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till, när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.
När vi sätter oss till bords på julafton vill vi ha det som det alltid varit, julbordet ska digna av rätter som nedärvts i generationer. Det ska vara skinka, köttbullar och sillsallad, oavsett om det äts eller ej. Skinkan ska vara stor, även om en tredjedel ligger halvtorkad längst bak i kylen framåt trettonhelgen.
Så har det varit i alla fall. Och så är det till stor del fortfarande när vi äter hemma. Men på restaurang tar vi ut svängarna med sushi-, meze- och tapasjulbord. Nästan allt funkar och koncepten blir djärvare för varje år. Där hittar vi kanske framtidens jultraditioner. Tiden vaskar fram någon eller några rätter per decennium som tar plats bland de urgamla traditionerna.
Mindre köttiga julbord
De starkaste trenderna just nu är att allt fler julbord blir vegetariska, möjligen veganska men i alla fall mindre köttiga – i restaurangers marknadsföring ”klimatsmarta”. Men framför allt är de mer individuella. Allt färre plockar på sig i tur och ordning sill och potatis, småvarmt, varmrätter och dessert. Var och en komponerar sin egen julbordsmåltid.
– Julbordet bygger på kött. När inte alla vill ha det måste man göra vegetariska rätter som liknar kött, skinka på griljerad kålrot, köttbullar på quornfärs, sillar på inlagd aubergine. Så stark är traditionen, säger matetnolog Richard Tellström vid Stockholms universitet.
2010-talets julbord
Dagens julbord innehåller alltmer grönt, framför allt på restaurang. Vegetariska bord med alternativ till kött och sill, plus veganska inslag, blir allt vanligare. Helt veganska julbord är däremot ovanliga. Medan julbord i hemmen är traditionella frestar många restauranger med internationella bord med sushi, texmex, meze, tapas, asiatiskt, amerikanskt, franskt, belgiskt, italienskt, medelhav. Det finns medeltidsbord, fisk- och skaldjursbord, viltbord, närproducerat, ekologiskt, grillbord, julbord till sjöss, aktivitets- och äventyrsbord. Beteckningen ”klassiskt” är dock i överväldigande majoritet bland 2019 års annonser. Många julbord marknadsförs som klimatsmarta, vilket ofta betyder mindre kött och mer grönt. En del sätts samman utifrån databaser med olika livsmedels klimatpåverkan. Källa: Richard Tellström och julbordsannonser.
– Under 2000-talet har det blivit mer grönt på julbordet och fler desserter. En stark tendens är också att det håller på att bli en avsmakningsmeny, med mycket som serveras i små glas och skålar. Man bejakar den individuella smaken.
Små tallrikar minskar matsvinn
Avsmakningstrenden går, liksom det minskande köttet och ökande grönsakerna, hand i hand med den klimatsmarta mattrenden. Många restauranger jobbar också medvetet med att minska matsvinnet, genom att bland annat lägga fram mindre mängder i taget på buffén och fylla på efter hand. En annan metod är att ställa fram mindre tallrikar.
– När det gäller just julbord är det ofta så stor ruljangs att det inte blir något svinn. Det största är när gästerna inte äter upp allt de tar, säger docent Björn Hedin på institutionen för medieteknik vid KTH, som forskar på tekniska lösningar som hjälper oss minska matsvinnet.
–Tallrikarna har blivit mycket större de senaste 20 åren, och man vill gärna lägga på mat så att den ser hyggligt full ut. Då är mindre tallrikar det absolut effektivaste sättet, det kan minska den typen av svinn med över 50 procent enligt en studie. En annan studie ger lägre siffror, men det finns helt klart potential.
Just julbord brukar ha fast pris, att ta betalt per hekto är annars en metod, nämner Björn Hedin.
Kylskåpets lagerstatus via app
Tillsammans med ett tvärvetenskapligt forskarlag har han tagit fram en app som håller koll på kylskåpets lagerstatus. På så sätt ska inget oätet behöva stå och mögla i kylen, är tanken.
– Hushållen står för en stor del av maten som slängs. Det beror ofta på att man inte har en aning om vad som finns i kylen när man står i butiken, så man köper en tacoburk till. När man kommer hem står det redan fyra där längst bak. Hade man koll på det skulle svinnet minska ganska rejält, säger Björn Hedin.
Appen kopplas till en handskanner av samma typ som i butikerna. Den har man vid kylen och skannar in de varor man köpt, plus tömda förpackningar som ska slängas. I butiken kan man då kolla i appen om man har tacosås hemma eller ej. Dessutom finns information om varornas klimatavtryck i systemet, som just nu testas i ett Vinnovafinansierat projekt. När den finns i var mans hand beror på hur man lyckas locka entreprenörer att kommersialisera appen.
Julbordet genom tiderna
Vikingatid: Dricka jul (rikligt med alkohol), revbensspjäll. Medeltid: Lutfisk (alt gädda), dopp i grytan, sylta, grisfötter, julbröd, gröt och öl. 1600-1700-tal: Brännvin, pastejer, sillsallad, smör och ost, kryddor, konfektbord. 1800-talet: Skinka, risgrynsgröt. 1900-talet: Julbordet blir tredelat med smörgåsbord, lutfisk och gröt. Glasmästarsill. 1970-talet: Julbordet blir ensamrätt. Många sillsorter, Janssons frestelse, prinskorv, ägghalvor. 1980-talet: Rödbetssallad. 1990-talet: Gravad lax. 2000-talet: Röror, mer grönsaker. 2010-talet: Vegetariska julbord, mer desserter, smakportioner. Källor: Fjellström/Liby: Det svenska julbordet, Richard Tellström.
Meny med klimatavtryck
I restaurangvärlden finns många initiativ som hjälper gästerna att inte bara minska svinnet, utan även välja mat med lägre klimatavtryck. Ett kan vara att sätta vegetariskt, fisk och kött på dagens rätt-menyn i den ordningen i stället för det vanliga, tvärtom.
Andra anger grova mått på hur stort klimatavtryck olika rätter ger. Ett forskarlag vid Chalmers och Göteborgs universitet har i en långtidsstudie undersökt hur mycket matens klimatavtryck kan minskas genom att ange det på menyn. Försöket i kårrestaurangen vid Chalmers har pågått sedan 2016 och visar att det ger effekt.
– Utsläppen minskade först året med 3,6 procent och vi såg ganska tydliga förändringar i beteende. Till exempel ökade försäljningen av kött med drygt 11 procent de dagar som kötträtterna hade låga utsläpp, jämfört med samma rätter utan märkning, säger David Bryngelsson, en av forskarna bakom projektet.
Nästa steg var att köket planerar inköpen efter klimatavtryck och har infört regler för bland annat hur ofta man får servera rätter med högre utsläpp. Vegetariska rätter har gjorts veganska.
Livscykelanalys (LCA)
Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Livscykelanalyser kan göras på alla mänskliga aktiviteter och produkter som mat, förpackningar, elektronik, bränslen, transporter etc .
Beräkna mängden växthusgas per rätt
David Bryngelsson driver nu företaget Carbon Cloud, som han startat ihop med andra forskare. De utvecklar en plattform som hjälper kök att enkelt mäta matens klimatavtryck.
– Vi jobbar med drygt 30 restauranger som infört vår klimatmärkning och har sett utsläpp minska med mellan 10 och 30 procent. Restaurangerna ser att det driver affärerna, gästerna är mer nöjda och uppskattar transparensen, säger David Bryngelsson.
De data som ligger till grund för märkningen bygger på egen och andras forskning. Metoden är att med livscykelanalys beräkna mängden utsläppta växthusgaser från jord till bord. Carbon Cloud är en uppstickare på området, där statliga forskningsinstitutet Rise är ledande. Deras klimatdatabas ligger till grund för många klimatmärkningar av livsmedel.
Kolla klimatavtrycket
För den som vill planera sitt eget julbord efter klimatavtryck finns ännu inte någon publik app, men däremot ett antal olika guider på nätet. En är Världsnaturfonden WWF:s köttguide, där ett ”trafikljus” anger hur klimatsmarta olika råvaror är. Därtill kommer påverkan på biologisk mångfald och djurvälfärd, samt användningen av bekämpningsmedel och antibiotika. Klimatavtryck anges även för köttalternativen ägg, ost och växtproteiner.
Köttguiden bygger på klimatdata i Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en annan databas, som är öppen och också mycket använd. WWF:s koncept One planet plate för restaurangers och storköks klimatplanering använder däremot data från Rise. Här hittar du också beräkningsverktyget Matkalkylatorn.
Olika livscykelanalyser kan ge något olika resultat beroende på bland annat hur man viktar olika växthusgasers påverkan inom produktionen av köttdjur. Odling av majs och soja till kraftfoder vägs också in. Kontentan blir ändå att man bör äta mindre kött, framför allt av nöt.
Julmust rätt klimatsmart
Klimatsmart mat är också på det stora hela hälsosam, även om det finns fallgropar. Till exempel har socker, pommes frites och läsk låg klimatpåverkan. Fisk har generellt lägre klimatavtryck än kött, men ju större fiskar, desto mer energi kräver fångsten.
– Då behövs stora fartyg, med mycket kylutrymme, som åker långt. Visserligen finns det märkningar som hjälper konsumenter att köpa fisk från hållbara bestånd, men de ställer ganska stora krav på att man är insatt, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.
Hon har lett studier där människors matvanor kopplas till näringsintag och klimatpåverkan. Ett rön är att de som äter mer klimatsmart också väger något mindre och är smalare. Nu tittar forskarna på blodfetter och andra riskfaktorer. De utgår från befintliga befolkningsstudier där man frågat om matvanor, men gör nu även egna studier.
– Vi har gjort en pilotstudie där människor fick lära sig mer om ekologisk och klimatsmart mat, med målet att lägga om vanor. Deltagarna fick inte vara vegetarianer eller veganer, eftersom det är svårt för dem att sänka sin klimatpåverkan. Efter två månader hade de sänkt sitt klimatavtryck genom utbildning och engagemang, säger hon.
Katarina Bälters råd är, som de flesta andra forskares, att minska köttet på julbordet – och att det man ställer fram väljs med omsorg. Kyckling har betydligt lägre klimatpåverkan än nötkött, men även fläskkött har lägre avtryck. Ska man ändå ha nötkött bör det komma från betesdjur.
Kort sagt: Köttbullarna ligger risigast till när julborden blir mer klimatsmarta.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Julbordets tio-i-topp
Skinka
Janssons frestelse
Sill
Köttbullar
Prinskorv
Lax
Revbensspjäll
Rödbetssallad
Grönkål (ersätter röd- och brunkål)
Kalvsylta och julkorv (på väg ut)
————————-
Sillsallad (i stort sett borta)
Källor: Fjellström/Liby: Det svenska julbordet, Richard Tellström.
Höfjärilen är vackert gul orange. Men vissa höfjärilshonor är istället vita, trots att det är en nackdel under parningen. Hanar föredrar färgstarka honor. Men istället är de vita fjärilarna mer fruktsamma. Detta är ett exempel på det som inom biologin kallas trade-offs, där en art byter bort vissa positiva egenskaper för att uppnå andra fördelar. Nu tror forskarna att de vet hur detta går till.
Trade-offs, det vill säga att byta en fysisk egenskap med vissa fördelar mot en annan med andra, är ett centralt område inom läran om evolutionen. Under hundratals år har forskare försökt kartlägga hur det går till när vissa individer utvecklar vissa egenskaper på bekostnad av andra. Nu har forskare vid Stockholms universitet genom avancerad DNA-analys lyckats visa hur det går till när honfjärilar av arten brandgul höfjäril Colias crocea byter bort färgprakt mot högre fruktsamhet.
100 årig gåta om fjärilens färg
Brandgula höfjärilar är normalt gula till orangea, men mellan 5 och 30 procent av honfjärilarna är vita, trots att det missgynnar dem under parningen då färgprakten utgör en viktig signal till hanarna. Under nästan 100 år har forskare försökt förstå varför en signifikant del av populationen fortsätter vara vit, trots de uppenbara nackdelarna. Studier har visat att de vita fjärilarna fördelar sina resurser annorlunda: istället för att utveckla färggranna vingar kan de lagra mer fett och vara mer fruktsamma.
– Olika typer av trade-offs förekommer hos allt liv, ändå vet vi väldigt lite om hur det egentligen går till när en art utvecklar nya egenskaper på bekostnad av gamla. När det gäller trade-offs som är så specifika att de endast förekommer hos honor vet vi i princip ingenting, säger Christopher Wheat, docent i populationsgenetik vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.
Ändrar färg med gensax
Efter att ha kartlagt genomen hos flera orangea och vita höfjärilar som fångats i vilt tillstånd, samt hos avkomman från olika kombinationer av dessa, har forskarna lyckats identifiera en region i området runt en gen som kallas BarH-1. Den är avgörande för om fjärilen blir vit eller färgsprakande. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9, en teknik som gör att man kan klippa ut och ersätta delar av arvsmassan, har de även kunnat redigera genen och styra vilken färg fjärilen kommer att få. Det finns ungefär 90 sorters fjärilar inom släktet Colias varav en tredjedel uppvisar den här variationen i vingfärg, och preliminära data antyder att mekanismen för detta är den samma hos alla.
– Upptäckten av vilken gen det är som styr den här funktionen är ett genombrott inom populationsgenetiken och kommer att underlätta motsvarande forskning på många fler djur- och växtarter framöver, säger Christopher Wheat.
God Jul från Kalle Anka och hans vänner i SVT är en julaftonsritual som är så stark att vi ofta anpassar julfirandet i övrigt sig till den.
– Det är på ett sätt så knäppt att det blir kul, säger etnologen Charlotte Hagström, Lunds universitet.
Hela 80 procent av Sveriges befolkning bänkar sig framför Kalle Ankas jul på teve varje år klockan tre på julafton. Charlotte Hagström är en av författarna till boken Nu gör vi jul igen. Där säger en yngre man så här om Kalle:
”Det enda som är så här riktigt kanon på julafton, som är helt oslagbart, är den här timmen med Kalle Anka och titta på gamla filmer och bara mysa (…) Gud vad allt känns bra just nu, vi tänker inte på nåt dåligt just nu, alla mår bra, alla sitter och ler och skrattar och har trevligt.”
Dessa känslor, och denna traditionens roll i svenskt julfirandet, kan vara svårt att förklara för en person som inte kommer från Sverige. Charlotte Hagström har bland annat fått förklara i amerikansk radio vad det är vi egentligen gör mellan klockan tre och fyra på julafton.
Fyller en större funktion
– Kalle Ankas jul fyller en större funktion, som inte har att göra med att programmet är så speciellt eller särskilt bra. Det är snarare en ritual och en kanon – alla kan de flesta repliker utantill, säger hon. Man sitter tillsammans, det är mysigt och lugnt i julens stim. Den kan också förena alla eftersom det inte är något religiöst, och man vet att i huset bredvid sitter en annan familj och tittar på Kalle Anka.
– Men ”God jul från Kalle Anka och hans vänner” kan också liknas vid en modern version av sagoberättandet som funnits i alla tider. Filmerna minner om de gamla sagorna där det goda vinner över det onda – fast vi samlas kring TV:n istället för runt lägerelden, avslutar Charlotte Hagström.
Hur blev Kalle Anka en av julens traditioner?
– En förklaring kan vara att när programmet började sändas 1960, så var det enda gången på året man kunde se tecknat på svensk TV. Så var det långt in på 80-talet. När videon kom ansågs det vara ”fel” och ”ett helgerån” att spela in programmet. Det som är lite konstigt med den här traditionen är att den inte har någon koppling till Sverige. säger Charlotte Hagström.
Varför har vi traditioner?
– En tradition kan vara skön och trygg att luta sig mot. Om två släkter ska fira jul ihop för första gången med alla de olika traditioner som ska jämkas samman är i alla fall Kalle Anka spikad och klar klockan tre. Traditioner behöver inte heller vara så stora. Det kan vara så litet som fredagsmyset, som markerar helgens början, säger Charlotte Hagström.
Kommer traditionen förbli lika stark?
– När vi gjorde boken ”Nu gör vi jul igen” år 2006, som tar upp de vanligaste traditionerna under julen, var Kalle Anka-traditionen fortfarande stark hos barnen. Kanske för att deras föräldrar är uppväxta med den. Men det skulle vara intressant att göra undersökningen igen om tio år, säger Charlotte Hagström.
Den första svenska adventskalendern kom 1934 och skulle samla in pengar till flickscoutrörelsen. Idag vänder sig många julkalendrar till vuxna som vill belöna sig med konsumtionsvaror i form av till exempel parfymer eller extra lyxiga bitar av choklad.
− När jag var barn på 1970-talet var jag lycklig om jag fick en julkalender med glitter, det var lyx det. Jag minns ett år när jag och mina syskon fick chokladkalendrar av vår farmor, ren och skär lycka! Idag finns kalendrar som kostar hundratals kronor i butikerna och många småbarnsföräldrar förväntas göra eller köpa paketkalendrar, alltså 24 paket, ett för varje dag fram till julafton, säger etnologen Eva Knuts vid Göteborgs universitet.
Den tryckta adventskalendern började spridas i Sverige under 1930-talet efter tysk förebild. Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund med syfte att samla medel till flickscoutrörelsen. Kalendern illustrerades av Aina Stenberg MasOlle, en känd sagoboksillustratör.
Idag säger vi oftast julkalender om de som startar 1 december, men adventskalender som inte nödvändigtvis hade 24 luckor förekom också. De började på just första advent − som kan infalla alltifrån 27 november till 3 december.
SVT:s allra första julkalender hette Titteleture och sändes 1960. Från början var julkalendern inte en egen programpunkt, utan korta avsnitt ingick i andra program. Bild: Bertil S-son Åberg/SVT
Många kopplar nog julkalendern till tv och radio. 1956 sändes den första adventskalendern i Sveriges Radio och 27 november 1960 hade Titteleture, den första adventskalendern i tv, premiär. Namnet ändrades under 1960-talet till Julkalendern.
Vänder sig till vuxna
Idag finns det många varianter av julkalendrar, allt från parfym- och ölkalendrar till kalendrar som uppmanar till en god gärning om dagen fram till jul. Många av kalendrarna riktar sig till vuxna och konsumtionsforskare Magdalena Petersson Mc Intyre, Göteborgs universitet, konstaterar att det beror på att det finns ett stort intresse för så kallade premiumprodukter.
− Det kan till exempel vara extra fina eller lyxiga små bitar av choklad, te, kaffe och sprit. Adventskalendrarna kombinerar smakportioner med fokus på att du ska unna dig själv något fint eller belöna dig med konsumtionsvaror. I vår individualistiska tid har det blivit viktigt, säger hon.
De lyxiga kalendrarna kan också ses som en utveckling av en trend som funnits en tid, exempelvis i förpackning av parfymer. Det är ett sätt att gestalta lyx genom mängd, valfrihet och individualitet. Det lilla formatet är ett uttryck för exklusivitet, enligt Magdalena Petersson Mc Intyre.
− Precis som i parfymvärlden lär det oss konsumenter att det inte räcker med en smak, utan vi behöver många olika för att representera vår identitet med hjälp av konsumtionsvaror. På så vis uppmuntrar det till mer konsumtion.
Här för att stanna
Magdalena Petersson Mc Intyre tror att trenden med lyxiga kalendrar kommer att hålla i sig ett tag eftersom det är ett nytt format som kan locka många.
– Julen beskrivs alltmer som en magisk, lyxig tid att njuta av. Kalenderformatet med 24 små presenter till dig själv eller din partner passar perfekt in i det. Sedan handlar det förstås också om att förlänga julhandeln, säger hon.
Och även om ingenting varar för evigt kommer julkalendern som fenomen att finnas kvar, enligt Eva Knuts.
− Kalendrar kommer att finnas i framtiden också, det är en tradition att räkna ner dagarna till jul vare sig det handlar om att dricka en ny ölsort varje dag eller att följa julkalendern på tv, säger hon.
