Eftersom Gribshunden (1495) anses vara världens bäst bevarade fartyg av den typ som bland annat Columbus använde, är själva skeppskonstruktionen ett viktigt fokus för forskarna. Men efter 524 år på bottnen kommer även andra föremål upp i solljuset i Ronneby skärgård.

Tunnlock på botten. Foto: Brett Seymour

Medeltida mynt och en liten ring med symboler eller bokstäver – möjligen ett namnschiffer – har påträffats. Ben från en stör har också hittats, liksom flera trasiga tunnor (ännu kvar på bottnen).

Tunnorna har hål för tappning och luftning, vilket antyder att de var avsedda för vätska. Och enligt professor Johan Rönnby på Södertörns högskola är det fullt möjligt att de innehöll öl, eftersom detta var vanligt att ha med ombord på sjöresor – och kanske också med tanke på kung Hans förhandlingar om att bli svensk kung, som skulle föras med Sten Sture den äldre. Inga av föremålen är närmare undersökta och fler detaljer kommer att framkomma vid analysen.

Ring funnen på skeppet Gribshunden. Foto: Morgan Olsson

Lunds universitet, Södertörns högskola och Blekinge museum ansvarar för undersökningarna i samråd med Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby kommun. Crafoordska Stiftelsen är huvudfinansiär. Många internationella forskare deltar, bland annat från USA, Storbritannien, Italien och Danmark.

Ett amerikanskt filmteam från ansedda dokumentärbolaget PBS Nova följer också undersökningarna. Totalt deltar ett fyrtiotal forskare från tio länder i undersökningarna.

Kontakt:

Johan Rönnby (Södertörns Högskola, dykansvarig Gribshunden),

Managementfilosofin Lean består av olika principer, metoder och verktyg och används inom bland annat industrin, byggbranschen och sjukvården. Lean handlar om att minska onödigt slöseri och fokuserar på människors delaktighet, för att förbättra verksamheten och maximera kundnyttan. Simulering är en teknik där man i en mjukvara bygger verkliga system där det går att testa olika scenarier, innan de testas i verkligheten. Det kan handla om allt från utvärdering av taktiska förbättringar, till utformning av nya system på strategisk nivå.

Ainhoa Goienetxea, doktorand i automatiseringsteknik vid Högskolan i Skövde, har i sin forskning kommit fram till ett sätt att kombinera Lean med simuleringsbaserad optimering.

– Tidigare har forskare bara tittat på hur simulering kan bli en del av Lean-verktygslådan, men jag ser att kombinationen kan gå åt båda håll. Det blir en win-win-situation, säger Ainhoa Goienetxea.

Ska stödja beslutsfattarna

Resultatet finns nu samlat i ett ramverk som består av olika typer av komponenter som kan vägleda organisationer som jobbar med Lean till att arbeta mer med simulering. Som resultat kan organisationerna överkomma de begränsningar som Leans metoder och verktyg har för att hantera systemvariation och dynamik. Ramverket introducerar simulering som ett avancerat verktyg inom Lean samt visar hur Lean-principerna och metoderna kan användas när man jobbar med simuleringsprojekt. Syftet är att stödja beslutsfattarna till att fatta kvalitetsbeslut när de jobbar med systemdesign eller förbättring även i komplexa scenarier.

Vill lägga fokus på sjukvården

Nästa steg för Ainhoa Goienetxea blir sannolikt ett fokus på sjukvården.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att stödja industrin, men att kunna jobba mot och förbättra sjukvården, det inspirerar mig. Det skulle vara väldigt givande om jag kunde använda den kunskap och erfarenhet jag har fått från den här resan till att minska väntetider och köer för patienterna. Att stödja sjukvårdspersonalen i att identifiera och jobba effektivare med förbättringsaktiviteter, samt stödja beslutsfattare att fatta kvalitetsbeslut som påverkar patienter, sjukvårdspersonal och ekonomi, det skulle jag jättegärna jobba med, säger Ainhoa Goienetxea.

Avhandling:

Bringing together Lean, Simulation and Optimization – Defining a framework to support decision-making in system design and improvement

Kontakt:

Ainhoa Goienetxea, doktorand i automatiseringsteknik, Högskolan i Skövde, ainhoa.goienetxea@his.se

Inlägget Bättre beslut när Lean kombineras med simulering dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Jästsvampen candida auris var länge okänd för människan. Det var inte förrän 2009, när läkare i Japan hittade svampen i örat på en 70-årig kvinna, som den fick sitt namn. Auris är det latinska namnet för öra.

Tre år senare dök svampen upp i ett laboratorium i Nederländerna när mikrobiologen Jaques Meis analyserade blodprov från patienter som hade vistats på sjukhus i Indien. Sedan dess har candida auris drabbat sjukhus i flera länder, bland dem Spanien, England och Norge.

I regel finns två sätt att få en allvarlig svampinfektion. Antingen kan man andas in sporer från svampar som lever i naturen, eller angripas av svampar som lever på olika delar av den egna kroppen; när immunförsvaret försämras passar den på att sprida sig.

– Men candida auris är något nytt, säger Constantin Urban, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Den brukar inte vara en del av våra mikrobiota, för candida-arter är det något nytt och lite skrämmande.

Vad är nytt?

– De flesta har candida-arter på sig, men de brukar inte spridas från människa till människa utan man har sin stam från modern när man föds och sprider den inte till andra.

Varför har det blivit så?

–