Den så kallade Kubakrisen var en av de allvarligaste händelserna under det Kalla kriget. I oktober 1962 befann sig de två supermakterna USA och Sovjetunionen på gränsen till ett kärnvapenkrig. Krisen löstes på diplomatisk väg i slutet av oktober och de kärnvapenmissiler som Sovjetunionen placerat, på nio platser runtom på den kubanska landsbygden, fraktades tillbaka.

Krisens förlopp och betydelse har studerats ingående ur olika perspektiv av ett stort antal historiker, primärt verksamma i USA och Västeuropa.

Krisen ur ett kubanskt perspektiv

– Detta har berikat kunskapen om krisen men den stora berättelsen om Kubakrisen har samtidigt återupprepats så många gånger att andra typer av material, minnen och berättelser har kommit att hamna i skymundan. Ett kubanskt perspektiv på krisen har också till stora delar varit frånvarande, säger Håkan Karlsson, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.

Under de senaste 14 åren har han därför, i samarbete med kubanska kollegor från Instituten för historia och antropologi i Havanna, dokumenterat och analyserat detta ”bortglömda” kulturarv från Kubakrisen, med arkeologiska och antropologiska metoder.

Materialet består av kubanska historiska källor och av de materiella lämningar som återfinns på de före detta sovjetiska kärnvapenbaserna, återanvändningen av detta material, samt av lokala minnen och berättelser från människor boende på den landsbygd och i de mindre byar som omger baserna.

Bok ihop med kubansk historiker

– I dagsläget börjar detta arbete få en akut karaktär då materialet på baserna inte har något antikvariskt skydd och därför kontinuerligt förvinner och återanvänds. Den generation som har personliga minnen och berättelser från krisens lokala perspektiv börjar också försvinna av åldersskäl. Detta unika material, och de lärdomar man kan dra, riskerar därför att försvinna helt inom ett fåtal år.

Arbetet har genom åren avsatt sig i ett större antal vetenskapliga publikationer. Den senaste är boken The Missile Crisis from a Cuban Perspective. Historical, Archaeological and Anthropological Reflections.

Boken, som nu ges ut är ett samarbete mellan Håkan Karlsson och den kubanske historikern Tomás Diez Acosta. Den presenterar krisen från ett kubanskt perspektiv och använder sig av historiska, arkeologiska och antropologiska källor.

– Boken kompletterar och berikar den stora berättelsen om Kubakrisen med hjälp av ett tidigare oanvänt, och till stora delar bortglömt, källmaterial i form av arkivmaterial, materiella och immateriella lämningar, säger Håkan Karlsson.

Kontakt:
Håkan Karlsson, hakan.karlsson@archaeology.gu.se

Inlägget Minnena från Kubakrisen får nytt liv dök först upp på forskning.se.

Läs mer

År 2007 sänktes marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare i och med det första jobbskatteavdraget. Forskare har i en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) studerat hur uttaget av vab förändrades i par där den ena föräldern fick en skattesänkning, jämfört med par som inte fick det. Enligt ekonomisk teori borde den föräldern som får sänkt skatt jobba mer, då hans eller hennes lön beskattas mindre. Föräldern med högre marginalskatt antas istället vabba mer.

Rapportförfattarna fann att skattesänkningen ledde till att föräldrar omfördelade vab-dagarna. Den förälder som fick sänkt skatt jobbade mer och den som inte fick sänkt skatt vabbade mer. Skattningar visar att om skillnaden i marginalskatt mellan mannen och kvinnan ökade med 10 procent så ökade skillnaden mellan mannens och kvinnans uttag av vab med 8 procent.

Olika grupper reagerar olika på skattesänkning

Olika demografiska grupper påverkas olika mycket. Vissa par reagerade starkare när mannen fick en skattesänkning medan andra par reagerade starkare när kvinnans skatt sänktes.

Gifta par, par där mannen tjänade mer än kvinnan och par där båda föräldrarna vuxit upp utanför Norden reagerade starkare när pappans skatt sänktes. Papporna jobbade då mer och mammorna tog ut mer vab. Dessa par tycks vara mer benägna att reagera på ekonomiska incitament som är i linje med en traditionell könsfördelning av vab-dagarna.

Sambopar, par där kvinnan tjänade mer än mannen och par där åtminstone ena föräldern vuxit upp i Norden tenderar att reagera starkare om kvinnan fick en skattesänkning. I de här paren tog mannen ut mer vab. I dessa par leder en skattesänkning för kvinnan till en mer icke-traditionell fördelning.

– Att olika grupper reagerar olika på reformer, och att könsnormer tycks spela in, är viktigt om man vill påverka hur föräldrar fördelar barnomsorg genom ekonomiska incitament, säger Peter Skogman Thoursie, en av forskarna bakom rapporten.

Rapport:
IFAU rapport 2019:13. Hur påverkar ekonomiska incitament och könsnormer fördelningen av barnomsorg mellan föräldrar? är skriven av Martin Olsson vid Institutet för Näringslivsforskning och Peter Skogman Thoursie vid Stockholms universitet.

Kontakt:
Peter Skogman Thoursie, IFAU, peter.thoursie@ne.su.se

Inlägget Ekonomi och könsnormer avgör vem som vabbar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Hästhuvudnebulosan i stjärnbilden Orion är en av himlens mest kända former, och syntes bakom Australiens spektakulära nummer i Eurovision Song Contest 2019. Hästhuvudet ligger i utkanten av Orion B, ett av två stora nätverk av kosmiska moln som syns på himlen nära stjärnbilden Orions bälte. Astronomer tror att många nya stjärnor skulle kunna födas i Orion B – men tvärtom är födelsetalet ovanligt lågt.

I en ny studie förklarar ett forskarteam lett av Chalmersastronomen Jan Orkisz varför: de kosmiska molnstrimmorna i Orion B är ännu unga och har helt enkelt inte hunnit bilda nya stjärnor än. Studien presenteras i en artikel i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

Unga molnstrimmor

– Den närliggande molnkonstellationen Orion A har liknande strimmor, men till skillnad från Orion B är A:s strimmor massivare, de hålls samman av gravitation och här pågår en aktiv stjärnbildning. Skillnaderna kan vara ett tecken på att Orion B är ett mycket märkligt moln. För trots sin storlek och massa är Orion B känt för sin låga stjärnbildningsaktivitet, säger Jan Orkisz.

– Men vår tolkning är snarare att Orion B helt enkelt är ett moln i ett tidigare utvecklingsstadium: molnets finstrimmiga arkitektur visar redan likheter med mer utvecklade miljöer, och stjärnformationen i strimmorna kan därför bli mer aktiv i framtiden. Om så är fallet visar det också att de här molnstrimmorna spelar en viktig roll tidigt i utvecklingen av interstellär materia, eftersom de börjar strukturera gasen innan tyngdkraften har tagit över, avslutar Jan Orkisz.

Fortsatta studier av Orions kosmiska moln kan därför hjälpa oss att förstå de olika faser som den interstellära materian genomgår.

Vetenskaplig artikel:
A dynamically young, gravitationally stable networkof filaments in Orion B. Astronomy & Astrophysics

Fotnot:
Texten är baserad på pressmeddelandet: Filaments around the Horsehead Nebula are still too young to form stars, från Iram (Institut de Radioastronomie Millimétrique).

Kontakt:
Jan Orkisz, doktor och forskare inom galaktisk astronomi på Chalmers, jan.orkisz@chalmers.se

Inlägget Nya stjärnor på väg kring Hästhuvudnebulosan dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Utvecklingen av smarta och funktionella e-textilier (där elektronik har integrerats i textilierna), har gått i en rasande fart, inte minst när det gäller önskade egenskaper som lätt vikt, flexibilitet, elasticitet och möjligheten att integrera dem i plagg. Användarvänlighet har varit prio ett, samtidigt har utvecklingen av komforten, det vill säga hur dessa textilier faktiskt känns mot huden, hittills inte hängt med. Detta kan bero på att marknaden släpar efter – trots att efterfrågan på den här typen av textilier är stor.

Komfort faktor vid kvalitetsbedömning

Nu har doktoranden Melkie Tadesse i sitt forskningsprojekt vid Högskolan i Borås utvecklat en metod för att bedöma komforten, något som han menar borde vara av stort intresse för branschen när det gäller kvalitetsbedömning av den här typen av textilier.

– Hittills har forskningen strävat efter att ta fram ett material som upplevs som vanlig textil, dock utan att lyckas få fram en metod för att utvärdera känslan, komforten, av material mot huden, förklarar han.

Målet för hans forskning är att kunna förutsäga hur plagget kommer att kännas mot huden.

Tagit fram provsamling av olika material

I sitt projekt har