För att hitta ett plagg som passar kanske du måste prova flera modeller och storlekar innan du känner dig någorlunda nöjd. Många kunder handlar på nätet. För att komma runt problemet blir det vanligare att beställa hem fler plagg än kunden tänkt sig köpa, för att sedan skicka tillbaka de som inte passar vilket i sin tur blir ett miljöproblem.

Niina Hernández disputerade inom textil materialteknik med avhandlingen ”Does it really fit?: improve, find and evaluate garment fit” under hösten 2018. I sin avhandling försökte hon hitta nya metoder för att hitta kläder som passar.

– I min avhandling har jag visat på komplexiteten av att utvärdera passformen på plagg. Jag har kommit fram till att det är möjligt att med olika verktyg att hjälpa tillverkarna att kunna erbjuda plagg som matchar målgruppen, berättar hon.

Måttanpassning för unika kroppsformer

Bakom resultaten finns tre studier som angriper problemet på olika sätt och på olika nivåer i kedjan från tillverkning av ett plagg till att det når konsumenten.

– För produktutvecklaren är det bra att basera framtagning av god passform på siffror i en tidig del av processen. Där kan en tidig och grov anpassning göras för att matcha plaggens mått mot målgruppens mått, säger hon.

Men det finns personer med mer unika kroppsformer, som inte kan finna god passform bland standardsortimentet.

– För dessa personer kan måttanpassade kläder vara ett alternativ. Utgångspunkten är vanliga plagg där produktionsunderlagen programmeras så att individuella anpassningar kan göras av mönstren som sedan går in i ett produktionsflöde och sedan levereras till konsumenten.

3D-scanning och avatarer en del av lösningen

Att hitta rätt storlek på distans, utan att kunna prova plaggen, kan vålla problem. Det vanliga sättet att välja storlek är att gå efter en måttabell som indirekt rekommenderar vilket storlek du skall köpa, detta baserat på kundens kroppsmått.

Niina Hernández provade även en annan metod där kunden scannades i en 3D body scanner och på så sätt fick hon fram en avatar.

– Då kunde vi visualisera olika storlekar på avataren och låta kunden välja vilken storlek denne trodde skulle passa. Sedan fick kunden testa fysiska plagg i samma storlekar och sedan analyserade jag hur väl dessa val samt deras passformsutvärderingar stämde överens. Det blev mer rätt än genom att endast gå på måtten, avslutar Niina Hernández.

Kontakt:
Niina Hernández, Textilhögskolan, Högskolan i Borås, niina.hernandez@hb.se

Avhandling:
Does it really fit?: improve, find and evaluate garment fit

Inlägget Skanna kroppen för bättre passform av plaggen dök först upp på forskning.se.

Läs mer

– Storbritannien importerar i dagsläget stora delar av sin livsmedelskonsumtion från EU. Därför kommer utträdet att innebära högre priser för brittiska konsumenter och producenter, förklarar Torbjörn Jansson, en av forskarna bakom en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I EU blir effekten istället den omvända, med lägre priser både för producenter och konsumenter när en viktig marknad stängs. Hur stora effekterna blir beror starkt på vilken typ av avtal parterna kommer överens om. Ett utträde kan innebära att den brittiska marknaden skiljs från den europeiska genom tullar, men även genom administrativa och praktiska hinder såsom olika produktstandarder och regler om ursprungsmärkning.

– Samma gen finns hos människor och det är mycket möjligt att den påverkar människor på samma sätt. Om genen är förändrad hos män kan det leda till att de inte kan få barn, säger Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.

Forskningen är ett samarbete med forskare i Singapore vid Temasek Life Sciences Laboratory. Båda forskargrupperna undersöker vad som bestämmer om du blir kvinna eller man och har arbetat tillsammans i över åtta år.

– De kontaktade oss för ett samarbete för att ta reda på mer om just den här genen – HSF5 – och vad den gör, säger Per-Erik Olsson, som har gjort studien tillsammans med Ajay Pradhan, forskare i biologi vid Örebro universitet.

Spermier som inte kan simma

Med hjälp av den nya tekniken, CRISPR/Cas9, kunde forskarna slå ut HSF5-genen hos zebrafiskar för att se vad som händer när genen inte kan göra sitt jobb.

–