Mönstret för naturens tidtabell har förändrats drastiskt under 15 år i den högarktiska delen av Grönland. Trenden med allt tidigare vårar har nu ersatts av en stor variation år från år. Det här kan få allvarliga konsekvenser för arternas möjligheter att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Arktiska organismer är väl anpassade till extrema klimatförhållanden och fenologin, det vill säga den säsongsbundna tidtabellen, hos de flesta arter följer noggrant lokala klimatförhållanden.
Långtidsobservationer av fenologin inom högarktiska ekosystem är däremot väldigt sällsynta. Den längsta tidsserien kommer från forskningsstationen Zackenberg på nordöstra Grönland.
Här har forskarna sedan 1996 registrerat tidpunkten för olika händelser i naturen, till exempel när fåglar lägger ägg, växter går i blom och insekter kläcks. Efter ett första decennium rapporterade de extremt snabba förändringar hos växter, insekter och fåglar. Kort sagt höll våren på att inträffa mycket tidigare för de flesta arter i regionen.
Fenologi – naturens egen tidtabell
Fenologi är en botanisk och zoologisk term för hur växter och djur förändras över årstiderna. Det handlar om årligt återkommande faser i naturen, till exempel
Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS
Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.
Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom som oftast debuterar i åldern 20–40 år. Den är vanligare hos kvinnor än hos män. Vid MS angriper immunsystemet av misstag hjärnan och ryggmärgen, vilket resulterar i symtom som går i skov samt en gradvis ökad funktionsnedsättning. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ försämras de flesta personer med MS ändå med tiden.
Tidigare studier har visat genetiska faktorer som ökar risken att utveckla MS. De genetiska faktorerna leder till brister i immunsystemet. Det kan till del kan behandlas, för att sakta ner sjukdomen. Men de genetiska riskfaktorerna förklarar inte den stora variationen i sjukdomens svårighetsgrad.
Genvariant ställer till det
I ny genetisk kartläggning från bland annat Karolinska Institutet har forskare funnit en genvariant som ökar sjukdomens svårighetsgrad. När denna genvariant ärvts från båda föräldrar till en MS-drabbad påskyndades tiden till att behöva ett gånghjälpmedel med nästan fyra år.
– Det här är ett genombrott eftersom fyndet innebär det första verkliga framsteget för att förstå långvarig funktionsnedsättning vid MS, där patienter gradvis förlorar sin rörlighet och självständighet, säger Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Det här ger möjlighet, menar hon, att utveckla nya behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.
Tycks påverka mekanismer i hjärna och ryggmärg
Genvarianten sitter mellan två gener som inte har någon tidigare koppling till MS. Dessa gener är normalt sett aktiva i det centrala nervsystemet och involverade i att reparera skadade celler, respektive kontrollera virusinfektioner.
– Genvarianten som ger svårare MS verkar alltså påverka mekanismer i hjärnan och ryggmärgen, till skillnad från gener som ökar risken att utveckla MS, där immunsystemet är centralt. Det tyder på att dagens antiinflammatoriska standardbehandlingar kan behöva kompletteras med läkemedel som skyddar nervsystemet, säger Pernilla Stridh, forskare och medförfattare till den nya studien.
Studien är resultatet av ett internationellt samarbete mellan mer än 70 institutioner från hela världen Totalt inkluderades över 22
Trafikforskare: Mer trängselskatt behövs
Skatt på bränsle är en viktig kassako för staten. Så varifrån ska staten få nödvändiga inkomster i framtiden när nästan alla lär susa fram i elbilar? Lösningen kan vara högre och utökad trängselskatt, enligt forskare.
Idag är bilåkande det som beskattas mest i de flesta industrialiserade länder. Dels för att finansiera transportsystem och annan välfärd, dels för att den som orsakar kostnader som drabbar hela samhället, som vägslitage och utsläpp, ska hjälpa till att täcka kostnaderna.
Staten förlorar pengar
Men med bränslesnålare bilar och allt fler elfordon riskerar staten att stå med stora hål i börsen. Både i Sverige och i andra länder finns därför en diskussion om att införa en skatt per körd kilometer. Det skulle ske genom att övervaka bilar via tekniska system.
Men det är en dålig idé, bland annat eftersom det blir dyrbart att kontrollera så att ingen fuskar. Det menar Maria Börjesson, adjungerad professor vid Linköpings universitet och professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Simulering av trafiksituation 2040
I en ny studie föreslår hon och forskarkollegor en annan lösning, nämligen att fler betalar trängselskatt. Oavsett hur bilar drivs, resonerar forskarna, orsakar de trängsel vid vissa platser och tider. Förmodligen kommer trängseln även att öka om det framöver blir billigare att köra elbil.
För att undersöka hur en trängselskatt skulle kunna se ut i framtiden har forskarna gjort en simulering av den tänkta trafiksituationen på alla vägsträckor i Mälardalen år 2040. Då kommer nästan alla bilar troligen att vara eldrivna. Området valdes eftersom där finns både landsbygd och städer av olika storlek. Graden av urbanisering liknar Nederländerna och Storbritannien.
Simuleringen visar att den stora trängseln, precis som idag, uppstår vid vissa tider och platser kring Stockholm och Uppsala medan de flesta vägsträckor har liten eller ingen trängsel alls.
Mer och högre trängselskatt…
För att jämna ut trafikflödet år 2040 måste trängselskatt både tas ut på fler sträckor och även höjas kraftigt under vissa tider, enligt forskarna. Idag kostar det knappt 45 kronor att passera vägtullen i Stockholms innerstad vid högtrafik under högsäsong. I framtiden kan det bli minst det dubbla under rusningstid.
– Det effektiva kan bli riktigt hög trängselskatt under de värsta timmarna men betydligt lägre under andra tider. Men för den mesta vägtrafiken i Sverige är inte trängselskatt effektivt, säger Maria Börjesson.
…och högre fordonsskatt
Även en något förhöjd fordonsskatt skulle kunna bli effektivt, enligt forskarna. Enligt deras analys kan inkomster från trängselavgift samt höjd fordonsskatt täcka samhällets kostnader för vägtrafiken.
Behövs intäkter för finansiering av välfärden i stort rekommenderar forskarna bredare skattebaser, som höjd moms.
Det finns osäkerheter i simuleringen, som ekonomi, befolkningsutveckling och framtida bilpriser. Ett möjligt problem är också att invånare i större städer kan tycka att det är orättvist om de får stå för en stor del av kostnaden för hela vägsystemet.
– Men det beror ju på hur man ser det. Det gynnar ju dem som bor på landet, men det är också en politisk fråga, säger Maria Börjesson.
Läs också: När blir det grönt att flyga igen?
Luftföroreningar kan ge inflammation i kroppen
Vem älskar en gruva?
Vetenskaplig artikel:
Optimal kilometer tax for electric vehicles, Transport policy.
Kontakt:
Maria Börjesson
maria.borjesson@liu.se
Inlägget Trafikforskare: Mer trängselskatt behövs dök först upp på forskning.se.
Möss fick tillbaka hörseln med ny metod
Forskare kan ha kommit närmare möjligheten att återställa hörseln hos människor med nedsatt hörsel. Via genterapi och en ny väg in i örat har döva möss börjat höra igen.
Antalet människor i världen med en hörselnedsättning förväntas öka till cirka 2,5 miljarder inom 30 år. Den främsta orsaken är att hårceller i hörselsnäckan, ansvariga för att förmedla ljud till hjärnan, dör eller försvinner. Det sker på grund av mutationer av viktiga gener, åldrande, buller och andra faktorer.
Hårceller återskapas inte naturligt hos människor och andra däggdjur, men genterapi har visat lovande resultat. I tidigare studier har forskare fått hårceller att växa tillbaka hos nyfödda och unga möss. Men hos vuxna är det svårare.
Hörselsnäckan blir svårare att nå
– När både möss och människor åldras, blir hörselsnäckan, som redan är en känslig struktur, innesluten i tinningbenet, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Det gör att den nästan blir otillgänglig, fortsätter hon. Och försök att nå snäckan via operation riskerar att skada det känsliga området och förändra hörseln.
Ny väg in i hörselsnäckan
I en ny studie beskrivs en passage in i hörselsnäckan som kallas koklear-akvedukten. Den fungerar som en väg för ryggmärgsvätska att flöda från innerörat till hjärnan för att bland annat tvätta bort giftigt avfall.
Forskarna bakom studien har testat denna passage som en ny väg för leverans av läkemedel till hörselsnäckan.
– Vi gjorde en injektion i bakhuvudet på en punkt där det är möjligt att komma i kontakt med ryggmärgsvätskan. Den vätskan flyter sedan in i koklear-akvedukten, som leder in i hörselsnäckan. Det är ett mindre ingrepp än en operation eller en injektion direkt i hörselsnäckan, säger Barbara Canlon.
Vuxna döva möss fick hörseln åter
Forskarna injicerade ett virus som uttryckte ett protein vid namn vesicular glutamate transporter-3 . Detta återställde hörseln hos de vuxna döva mössen.
– Dessa fynd visar att ryggmärgsvätsketransport utgör en tillgänglig väg för genleverans till det vuxna innerörat och kan vara ett viktigt steg mot att använda genterapi för att återställa hörseln hos människor, säger Barbara Canlon.
Vetenskaplig artikel:
Delivery of gene therapy through a cerebrospinal fluid conduit to rescue hearing, Science Translational Medicine.
Kontakt:
Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
barbara.canlon@ki.se
Inlägget Möss fick tillbaka hörseln med ny metod dök först upp på forskning.se.
Celler rensas från plack med ny metod
En ny metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har testats i en studie. Förhoppningen är att tekniken i framtiden kan öka förståelsen för sjukdomar som alzheimer.
Ansamlingar av proteiner, så kallad plack, ackumuleras naturligt i cellerna under åldrandet. Det är även kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer, parkinson och Huntingtons sjukdom. Det är dock oklart om placken i sig orsakar sjukdomarna eller inte.
I en studie beskrivs nu en experimentell metod som gör placken mottaglig för påverkan på ett sätt att den i praktiken forslas bort från celler där plack kan göra skada.
Bakom resultaten står forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Max Planck-institutet i Tyskland.
Skadliga plack flyttas
Tekniken prövades i jästceller, som är en etablerad modellorganism, och utökades sedan för användning i mänskliga celler. Enkelt uttryckt tillät tekniken att placken från en cell dirigerades till en annan med hjälp av ett plackbindande protein, vilket gjorde att en cell var fri från plack efter celldelning.
Tillvägagångssättet var effektivt för att hantera plack kopplat till både åldrande och till de dna-påverkade plack som är kopplat till Huntingtons sjukdom. Modercellerna i jäst skyddades från den celldöd som Huntingtonplacken annars hade kunnat orsaka.
– Vad vi vet är detta första gången man kunnat visa att plack rent tekniskt kan exporteras från celler på ett kontrollerat sätt. Andra typer av cellskador skulle också kunna exporteras från celler med anpassade versioner av vårt system, säger forskaren Arthur Fischbach vid Göteborgs universitet.
Kan öka förståelse för sjukdomar
Efterfrågan på behandlingar vid till exempel alzheimer och parkinson ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och fler drabbas av sjukdomarna. Studien öppnar för fortsatt forskning kring den nya metoden.
– Även om vi för närvarande saknar stödjande data, finns det en möjlighet att konceptet kan användas i framtiden som ett potentiellt nytt terapeutiskt tillvägagångssätt för neurodegenerativa sjukdomar, eller åtminstone för att få en bättre förståelse av dem. Med tanke på brådskan finns det en stark efterfrågan på innovativa behandlingar inom detta område, säger Arthur Fischbach.
Vetenskaplig studie:
Artificial Hsp104-mediated systems for re-localizing protein aggregates,, Nature Communications.
Kontakt:
Arthur Fischbach, forskare vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet, arthur.fischbach@gu.se
Thomas Nyström, forskare vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet, thomas.nystrom@cmb.gu.se
Inlägget Celler rensas från plack med ny metod dök först upp på forskning.se.