– Kunskapen är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger forskaren Alex Evilevitch.

Alex Evilevitch och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Illinois universitet har visat att en tidigare okänd mekanism avgör hur snabbt bakteriofager, alltså virus som infekterar bakterier, injicerar sitt DNA i bakterier.

– Vi såg att själva mekanismen för hur DNA:t packas påverkar hur snabbt viruset för in sitt DNA i bakterien, säger Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet. Han menar att det är troligt att mekanismen, som de studerat på bakteriella virus, gäller även för virus som infekterar människa och djur.

Olika infektionsförlopp
Virus förökar sig på två olika sätt. Det ena sättet, ett så kallat lytiskt infektionsförlopp, innebär att viruspartiklarna kidnappar värdcellens maskineri, tillverkar hundratals nya kopior av sig själv, tar död på cellen och därefter sprider sina viruskopior vidare ut i organismen.

Det andra sättet, ett latent infektionsförlopp, innebär att viruspartiklar infekterar värdcellen med sitt DNA och därefter sitter viralt DNA kvar i cellerna i ett ”vilande” läge. När värdcellen delar sig, delas viruset och sprids vidare med den nya kopian av värdcellen.

En stor utmaning inom virologin har varit att reda ut vad som avgör om det blir det ena eller det andra förloppet.

För att ta reda på det studerade Alex Evilevitch och hans kollegor vad som händer i samband med att virus som kallas bakteriofager injicerar sitt DNA i E. coli-bakterier. De såg då att infektionen antingen är synkroniserad – att hundratals viruspartiklar samtidigt angriper bakterien – eller så är den slumpartad och okoordinerad.

Forskarna visade också att förhållanden som temperatur och jonstyrkan i miljön kan stänga av eller sätta på den här synkroniseringen, ungefär som ett relä, genom att påverka den packade DNA-strukturen inne i viruset.

– Vi såg att om angreppet från viruspartiklarna sker synkroniserat är det sannolikt att infektionsförloppet blir latent medan det under en okoordinerad infektion blir ett lytiskt förlopp. Kunskapen om vad som reglerar huruvida ett virus ligger sovande i kroppen, eller om den sprids snabbt och orsakar symtom, är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger Alex Evilevitch.

Studien:
The mobility of packaged phage genome controls ejection dynamics
eLife

Kontakt:
Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet och Illinois universitet, Alex.Evilevitch@med.lu.s

Inlägget Så växlar virus mellan olika sätt att infektera dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Forskarna har hittat ett sätt att mäta hur växter reagerar på torka i mycket stor skala. Studien har undersökt hela kontinenter och visar att torkperioder sedan millennieskiftet har lett till stressade växter över stora områden i flera världsdelar. Studien bygger på tiotusentals mätningar via ett globalt nätverk av atmosfärisk koldioxiddata.

Snålar med vattnet för att överleva
För att överleva under torra perioder blir växter mer effektiva i sin användning av vatten. Genom att reglera bladens pyttesmå porer kan växterna minska vattenförlusterna, vilket samtidigt medför att växternas upptag av koldioxid från luften minskar.

Hittills har denna typ av forskning om återkopplingen mellan växter och torka skett huvudsakligen i en geografisk skala motsvarande växt- och ekosystemnivå. Studier gällande regionala till kontinentala skalor är sällsynta, främst på grund av bristen på storskalig observationsdata. Men tack vare ett alltmer utbyggt atmosfäriskt observationsnätverk, som mäter en stor mängd olika atmosfäriska spårgaser, har en ny metod för att diagnostisera storskaliga effekter av torka på växter nu blivit möjlig.

– Vår analys visar att torka har lett till stressade växter över stora områden under extrema torkperioder de senaste decennierna i Europa, USA och Ryssland, säger David Wårlind, en av forskarna bakom studien.

Metod möjlig använda för klimatmodeller
Upptäckten av denna nya analysmöjlighet har betydelse även för arbetet med klimatmodeller. Det blir möjligt att i stor skala direkt testa klimatmodeller som simulerar utbytet av koldioxid och vatten i växter under pågående och framtida torkhändelser. Wårlind och hans forskarkollegor har jämfört aktuella klimatmodeller med observationsdata och konstaterar att många av de nuvarande klimatmodellerna tycks simulera en för liten förändring i det relativa utbytet av koldioxid och vatten under extrema torkperioder.

– Detta kan därför leda till att modellerna underskattar effekterna på kolcykeln vid framtida torkhändelser som förutses bli både mer frekventa och svårare, säger David Wårlind, forskare i naturgeografi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Den aktuella studien har nyss publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience.

Studien:
Increased water-use efficiency and reduced CO2 uptake by plants during droughts at a continental scale

Kontakt:
David Wårlind, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, david.warlind@nateko.lu.se
Marko Scholze, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, marko.scholze@nateko.lu.se

Inlägget Torka ger stressade växter dök först upp på forskning.se.

Läs mer

– Det här är nedslående och hittills okända siffror. Studien talar för att vi måste anstränga oss ännu mer för att behandla de tidigt drabbade patienterna stringent och på så sätt minska riskerna för komplikationer och förtida död, säger Araz Rawshani, forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och Nationella Diabetesregistret.

Tidigare okända effekter av kön och ålder
Forskningen bygger på ett omfattande material från registret där 27