I naturen pågår ständiga samtal – som människor inte lärt sig uppfatta. Men det går att kommunicera med växter och vi gör det också hela tiden, säger forskare.

De senaste åren har forskning visat att tomatplantor ”skriker” när de klipps av, att växter lär sig att en del beröring inte är farlig samt att de varnar varandra för hot. Är växter smartare än vi trodde, och vad betyder det i så fall för hur vi behandlar dem?

Växter, träd och andra organismer kommunicerar med varandra genom ljud, ljus, beröring samt framför allt kemiska signaler som dofter både ovan och under jord. Genom sammankopplade nätverk av rötter och svamptrådar sänder exempelvis starkare träd näring till svagare träd .

Nyligen kom en studie från universitetet i Tel Aviv som visade att tomat- och tobaksplantor avger högfrekventa ljud när de utsätts för torka eller klipps av – ljud som forskarna först spelade in med ultraljudsmikrofoner och sedan upp i ett långsammare tempo så att människor kunde höra dem som ett klickande.

Tomater som lider av torka avger högfrekventa ljud – som inte ett människoöra kan höra. Plantorna börjar ge ljud i från sig innan det syns på plantan att den är torr. Kanske skulle ultraljudsmikrofoner i en tomatodling kunna fungera som ett varningssystem, menar forskare.

Så undviker rötter att krocka

Även växters rötter ger ifrån sig högfrekventa ljud. När de växer och möter motstånd i jorden går rötternas toppar av. Ljudet hjälper växter att undvika sina egna och andras rötter. Rötterna avger också kemiska ämnen som andra växter kan förnimma. Dessutom uppfattar växter hur solljus reflekteras från en grannväxts blad

Varma och torra somrar påverkar älgens kalvar negativt, enligt en ny studie från SLU. Det handlar både om kroppstemperatur och näringsinnehåll i mat.

Älgar är anpassade till kyla. Ett allt varmare klimat får därför konsekvenser för älgarna. Varmare perioder påverkar älgens ämnesomsättning, bland annat.

Flämtar med öppen mun

Till viss del kan älgarna lindra negativa effekter av värme genom att välja sina miljöer. De tillbringar mer tid i vila och söker skugga i skogar och svalka i våtmarker för att sänka sin kroppstemperatur. För påverkade av värmen blir de absolut.

– Älgarna blir värmestressade och måste börja lägga energi på att reglera sin kroppstemperatur redan vid 14 grader och vid drygt 20 grader börjar de flämta med öppen mun för att få ner kroppstemperaturen, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.

Sämre näringsinnehåll påverkar kalvar

I en studie har SLU-forskare undersökt två växter som är vanliga i älgarnas vår- och sommardiet: Mjölkört och blad av glasbjörk. Det visade sig att en torr, varm, sommar ger sämre näringsinnehåll i både mjölkört och björk.

Forskarna kunde se en påverkan på älgkalvarnas vikt vad gällde björk. Den påverkan var dock inte lika stor som den direkta effekten av värmen.

– Resultaten kan hjälpa oss till en bättre förståelse av på vilka olika sätt klimatförändringarna kommer att påverka älgar, men också andra arter anpassade för kallare klimat, säger Sheila Holmes.

Negativa effekter på älgstammen väntas

Efter sommaren 2018 såg forskarna tydliga negativa vädereffekter på älgstammen.

– I år har det varit extremt torrt, men inte lika varmt som år 2018 och våren var dessutom sen och kall, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid SLU.

– Vi förväntar oss negativa effekter på älgstammen även i år, men förmodligen inte lika stora som år 2018 såvida inte vädret blir mer extremt.

Läs också: Därför bör ammade bebisar inte få vatten i värmen
Kycklingar gillar lek – och mamma
Människan överlever artdöden – i en ful och tråkig värld

Vetenskaplig artikel:

Increased summer temperature is associated with reduced calf mass of a circumpolar large mammal through direct thermoregulatory and indirect, food quality, pathways, Oecologia.

Kontakt:

Sheila Holmes, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
sheila.holmes@slu.se

Inlägget Älgen flämtar i värmen – så påverkas kalvarna dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Referenser till historien har varit viktiga för Sverigedemokraternas och Dansk Folkepartis framgångar. Men partierna hanterar historien på lite olika vis. Och SD sticker ut med sin folkhemsdröm, enligt en ny avhandling.

Det är en mycket stor del i den nationalistiska ideologin att använda historien. Nationalistiska partier har ofta en föreställning om att nationen har en specifik historia, säger historikern Julia Håkansson som i en avhandling har studerat Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti.

En positiv inställning till historien

Andra partier använder ofta historien och sin egen historia som något de måste göra upp med. Det förflutna har då ofta en mer negativ klang. Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti, däremot, söker sig till historien med en positiv inställning för att stärka sin legitimitet.

– SD måste samtidigt förhålla sig till sitt eget problematiska förflutna, att de uppstod ur högerextrema rörelser. Det gör de genom avledningsmanövrar och säger till exempel ”titta på Socialdemokraternas mörka historia”, säger Julia Håkansson.

SD:s utopi – det förflutna

Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti talar om dåtiden på olika sätt, konstaterar Julia Håkansson. Sverigedemokraterna sticker ut ideologiskt sett, både jämfört med Dansk Folkeparti och andra partier. SD:s bild av ideologisk utopi härstammar i det förflutna.

– De har en tydlig dröm om ett folkhem som aldrig riktigt har existerat, säger Julia Håkansson.

Nationalism mer gångbart i Danmark

Nationalism är inte ett lika främmande ämne i Danmark som i Sverige och Dansk Folkeparti motiverar sin nationalistiska ideologi på ett annat sätt än Sverigedemokraterna gör. Flera danska partier har länge talat om ämnet och hänvisar till modern historia då landet har varit ockuperat och förlorat markområden. Det finns en annan kultur av att tala om historia och kultur i dansk politik, säger Julia Håkansson. Samtidigt har Danmarks politiska språk påverkats av Dansk Folkeparti, med ett tydligare tal om ”vi” och ”de”.

– I Sverige är det lite unikt att till vi exempel inte firar att Gustav Vasa blev kung för 500 år sedan. Det säger något om vilket förhållningssätt vi har till vår historia. Andra partier än SD har inte heller samma förhållningssätt till historien. De är mer intresserade av att lösa problem.

Svensk historia har bortprioriterats av andra partier eftersom uppfattningen varit att Sverige är framgångsland som har rört sig framåt hela tiden, säger Julia Håkansson.

– SD snappade upp att alla inte kände så.

SD har anpassat historiebruket

Dansk Folkeparti är konsekventa i sina historiska referenser, medan Sverigedemokraterna med tiden har anpassat sitt historiebruk och exempelvis inte talar så mycket om Karl XII längre.

– Folkhemsbegreppet var mycket starkare på 90-talet. Nu pratar de mer om svenska modellen. De stora förändringarna inom SD förklarar jag med att Karl XII drar till sig en viss väljarskara. Vill de nå ut bredare måste de förändras.

Det är naturligt att söka sig bakåt i tiden om man upplever att samhället rör sig för snabbt och på ett sätt som man inte är bekväm med, säger Julia Håkansson.

– Är det ingen annan som pratar om historia kommer det fortsätta vara en användbar strategi för Sverigedemokraterna.

Läs också: Så skör är vår demokrati
Prat om ökad polarisering mest snack
Så ska en partiledare vara
Handfallenhet i tiggeridebatt banade vägen för SD

Avhandling:

Historia och nationalism: en analys av Sverigedemokraternas och Danske Folkpartiets historiska berättelser, Malmö universitet.

Kontakt:

Julia Håkansson, doktorand i historia
julia.hakansson@mau.se

Inlägget Bilder av en vacker dåtid avgörande för SD-framgångar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Den så kallade tiggeridebatten i Sverige i början av 2010-talet präglades av handfallenhet från de stora partiernas sida, enligt Erik Hansson, kulturgeograf vid Uppsala universitet. Handfallenheten lämnade fältet öppet för SD, som ensamma fick formulera både problem och lösning och dessutom fick stort väljarstöd på kuppen.

Det var i början av 2010-talet som fattiga EU-medborgare började komma till Sverige i större omfattning och debatten om tiggeri drog igång. Eftersom de människor som kom till Sverige varken var bosatta, anställda eller asylsökande hamnade de mellan stolarna i den svenska samhällsmodellen. När tiggandet ökade över hela landet väckte det starka känslor och en hätsk debatt växte fram.

I en vetenskaplig skrift har Erik Hansson, som är forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, bland annat utifrån tidningsartiklar studerat den svenska tiggerifrågans utveckling under 2010-talet. Erik Hansson beskriver hur frågan sammanflätades med flyktingkrisen och den politiska normaliseringen av Sverigedemokraterna.

Bön om gåva ger andra ångest

Tiggande har i alla tider och i alla samhällen mötts av ambivalens och ångest, konstaterar Erik Hansson. Ångesten har både en politisk och en psykologisk dimension.

Den politiska handlar om hur ”den tiggande gesten”, att be någon annan om en gåva, både erkänner och samtidigt ifrågasätter den andras rätt till det som denne äger. Det psykologiska handlar om hur människans omedvetna empatiska förmåga lätt gör mötet med en tiggande människa känslomässigt övermäktigt.

Blottade brister i systemet

Erik Hansson beskriver hur tiggeridebatten blottade det faktum att välfärdssystemen inte fungerade som förväntat utan försatte de utsatta EU-medborgarna i ett moment 22:

För att människor ska kunna ha ett liv som fungerar krävs utbildning, arbete och bostad. Det är svårt att få bostad utan arbete och svårt att få arbete utan utbildning. Det är också svårt att söka arbete utan bostad.

– Men det var få beslutsfattare som ville lova EU-migranter en bostad under de tre månader som de har rätt att vara i Sverige, enligt den fria rörligheten inom EU, för att ge dem möjlighet att få tillgång till utbildning eller kunna söka jobb. För då dyker frågan upp om vi inte ska ge bostad till alla svenskar som också är bostadslösa, och vem vill man ska betala det?

Reducerades till tiggeriförbud

Det här är bara ett exempel på hur tiggandet visade på paradoxer och utestängningsmekanismer i den svenska samhällsmodellen, enligt Erik Hansson.

– Eftersom politiken inte presenterade någon seriös plan för fattigdomsbekämpning för denna grupp reducerades frågan till att handla om tiggeriförbud eller inte, säger Erik Hansson.

Bara SD presenterade tydlig lösning

Han menar att fokus hamnade på människors ångestkänsla av att möta tiggande människor, istället för att de större frågorna om fattigdom och sociala problem lyftes.

– I och med att Socialdemokraterna och Moderaterna inte vågade öppna på locket till systemfelen, utan lät det bli ett individproblem för utsatta grupper, spelade man SD i händerna. SD var de enda som såg människors upplevda problem. Alla mådde dåligt och SD var de enda som presenterade en politisk lösning, säger Erik Hansson.

Ställningen i riksdagen försvårade

Ett skäl till att det blev ett vakuum, skriver Erik Hansson utifrån den egna forskningen, var att varken höger- eller vänstersidan hade egen majoritet i riksdagen. Det gjorde det svårt för båda att föra en tydlig politik. SD:s valresultat 2014 gjorde detta ännu mer omöjligt, eftersom 13 procent av väljarkåren blev vågmästare för ett höger- eller vänsterblock.

Sverigedemokraterna fick alltså ensamma formulera både problemet – individer – och sin lösning – utvisning, menar Erik Hansson. Detta bäddade i sin tur för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen 2014 och 2018.

Läs också: Riskfyllt liv i det svenska skuggsamhället
Så skör är vår demokrati
Prat om ökad polarisering mest snack
Så ska en partiledare vara