Så kan bakterier finta bort immunförsvaret

Bakteriers cellväggar är uppbyggda av en nätliknande struktur, som ger bakterierna sin artspecifika form och skyddar mot angrepp utifrån. Strukturen, som kallas för peptidoglykan, är också angreppspunkt för en viss sorts antibiotika, exempelvis penicillin.

Trots att peptidoglykan-strukturen är känd sedan länge, finns begränsad kunskap om dess naturliga variation och anpassningsförmåga. En forskargrupp vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet är pionjärer inom forskningsfältet.

– Vår nya studie betyder mycket för att bättre förstå cellväggens biologi hos bakterier. Resultaten öppnar också nya möjligheter för att utveckla artspecifika strategier mot mikrobiella infektioner, säger Felipe Cava, som leder forskargruppen.

Modifierar i cellväggarna för att klara sig i tuffa miljöer
I studien undersökte umeå-forskarna hur cellväggen i så kallade protobakterier varierar. Till gruppen hör bland annat sjukdomsframkallande bakterier i människa, växter och djur. Forskarna upptäckte nya kemiska förändringar i cellväggen hos ättiksyrabakterier – Acetobacter – en betydelsefull bakterie inom livsmedelsindustrin

– Vi hittade en helt ny variant av peptidoglykan-struktur i dessa bakterier. Bland annat upptäcktes en förändring i en av byggstenarna – diaminopimelinsyra – som också påträffas hos bakterier som är motståndskraftiga mot penicillin. Dessutom såg vi att ättiksyrebakterier även kan ändra sätt att sätta ihop maskorna i peptidoglykan-nätet, något som hittills inte varit känt, förklarar Felipe Cava.

Forskarna tror att bakterierna använder dessa modifierade strukturer för att lättare kunna kolonisera miljöer med hård konkurrens.

Antagligen gör fler bakterier på samma vis
– Förändringarna i cellväggen ger bakterierna ett mycket starkare skydd mot de farliga enzymer som utsöndras av konkurrerande mikrober. Dessutom minskar den modifierade strukturen immunsvaret hos fruktfluga, en naturlig värd för bakterierna.

– Vi tror att dessa kemiska egenskaper i cellväggen är en generell strategi som används av flera andra bakterier i flugans tarmkanal, säger Felipe Cava.

Artikel: Chemometric Analysis of Bacterial Peptidoglycan Reveals Atypical Modifications which Empower the Cell Wall against Predatory Enzymes and Fly Innate Immunity. Journal of the American Chemical Society DOI: 10.1021/jacs.6b04430.

Nya rön om cellens åldrande kan få betydelse för stamcellsforskningen

När kroppens celler åldras ansamlas defekta delar inne i cellen. Hur transporten av dessa skadade proteiner sker i cellen har betydelse för cellföryngringen, visar ny forskning från Göteborgs universitet. Resultaten kan få betydelse för forskning om stamcellsföryngring, vävnadsförnyelse och åldrande.

Skador på cellens proteiner gör att dessa kan klumpa ihop sig till stora proteinaggregat inne i cellen. Med tiden blir till slut skadorna för många, cellen tappar sina funktioner och blir gammal och dör.

Transporterar skadade proteiner för att säkra cellföryngring
Forskare vid Göteborgs universitet har använt sig av jäst för att studera vad som händer med cellens proteiner när de åldras och hur cellen tar hand om skadade proteiner som bildas under åldrandeprocessen.

− Tidigare resultat har visat att när en jästcell delar sig, och en modercell knoppar av en nybildad dottercell, så hålls åldersrelaterade skador kvar i modercellen. Det innebär att den dottercell som knoppas av föds som en föryngrad cell, fri från till exempel proteinskador, säger Sandra Malmgren Hill, forskare vid institutionen för Biomedicin, Göteborgs universitet.

Identifierat gener som är nyckelspelare
Nu har forskarna använt sig av robotteknik och automatisk mikroskopi för att hitta de gener som behövs för att dottercellen ska födas fri från skadade proteiner. Forskarna fann att flera av de gener som behövdes är kopplade till den transport som normalt sker inuti cellen.

Forskningen, som leds av Thomas Nyström vid Göteborgs universitet, presenteras i den artikel som nu publiceras i Cell Reports.

− Vi tittade närmre på en av de gener som identifierats med denna metod, Vac17, och vi kunde se att den påverkade både fördelningen av skadade proteiner samt transporten av membranblåsor i cellen, säger Sandra Malmgren Hill.

Resultaten visade också att när genen för Vac17 togs bort åldrades och dog cellerna i förtid. Celler som istället hade ökade mängder Vac17 levde längre.

Viktig kunskap för sjukdomar
Resultaten har lett fram till en teori om att skadade proteiner samverkar med cellens membranblåsor och transportsystem. Genom denna växelverkan transporteras skadade proteiner till specifika ”förankrings-platser” i modercellen för att förhindra nedärvning till dottercellen, och för att skydda den egna cellen från de negativa effekter felaktiga proteiner kan ha.

Kunskap kring hur celler hanterar skadade proteiner och kopplingen mellan skadade proteiner och cellens membrantransport är av vikt för att förstå sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons.

Länk till artikel.

Kontaktinformation:

Posted in BMI

Verktyg för äldre att vara sitt bästa jag

Optimal funktionalitet finns inom till exempel medicin, där det kan användas för att bedöma smärta eller cancerbehandlingar. Samal Algilani är verksam inom forskargruppen NUPARC vid Örebro universitet. Där har forskarna konstaterat att optimal funktionsförmåga är grundläggande för hälsan och förmågan att klara sig bättre under åldrandet.

Optimal funktionalitet finns med som begrepp, men utan någon specifik definition. Nu har Samal Algilani med sin avhandling börjat arbetet med ringa in en allmängiltig betydelse.

– Jag är sjuksköterska och anser att de äldres subjektiva uppfattning är viktig. Det handlar om att kunna möta varje individ, och hur den personen uppfattar sitt liv här och nu, säger hon.

Bäst här och nu
Optimal funktionalitet är inte samma sak som hälsa eller livskvalitet. Det sista begreppet har många definitioner och hälsa handlar mycket om att uppnå något. Optimal funktionalitet i sin tur handlar enligt Samal Algilani om ”här och nu” och att ”vara sitt bästa jag”. Det sista uttrycket är också titeln på hennes avhandling

Den optimala funktionaliteten kan förändras snabbt. Samal Algilani exemplifierar med en 78-årig mormor som tycker om att leka med sina barnbarn. Men så bryter hon benet:

– Då har plötsligt den optimala funktionaliteten förändrats. Men det behöver inte betyda att man mår sämre. Istället för kurragömma kan mormor kanske spela spel.

Optimal funktionalitet innebär alltså inte att allt, kroppsligt och mentalt, är på topp. Det är helheten som räknas och det är den äldre själv som har makten att beskriva sin livssituation.

Självskattning av välbefinnande
Samal Algilani har i sina studier intervjuat olika grupper av äldre; en grupp aktiva orienterare, en grupp friska äldre som bor hemma och en grupp på seniorboende med behov av hjälp.

Hon har också testat en app på en datorplatta som ett sätt för äldre att uppskatta sitt välbefinnande. Deltagarna gav tekniken ett gott betyg vilket öppnar för möjligheten att använda appar kopplade till optimal funktionalitet i framtiden.

Optimal funktionalitet är i samklang med den nya patientlagen som stärker kraven på av patienten ska vara delaktig i vården. Men begreppet är ännu inte färdigt. Planen är att fortsätta utvecklingen, bland annat i samarbete med äldreorganisationer.

– Det handlar om att få ut begreppet och diskussionen. Idag händer ofta att man drar alla äldre över en kam, när gruppen i själva verket är så heterogen.För mig krossades en fördom när en 90-åring berättade att det inte var några problem med en app på plattan, säger Samal Algilani.

Avhandling: To be at one’s best: The evolution of Optimal Functionality and its possible implementation in an ICT-platform

Kontakt: Samal Algilani, samal.algilani@oru.se, 019-30 31 22

Läs mer

Svenskarnas biståndsvilja och givande når rekordnivåer

Hösten 2015, i en tid av säkerhetspolitisk oro och omfattande diskussioner om flyktingkrisen, ville allt färre svenskar minska det internationella biståndet. Samtidigt ökar engagemanget i de olika hjälporganisationerna och svenska folket ger allt mer pengar.

Mest positiva till bistånd är personer med högre utbildning, politiskt intresse och högt förtroende för samhällets institutioner, visar SOM-institutets undersökning av svenska folkets politiska attityder.

SOM-institutet har via den årliga nationella SOM-undersökningen kartlagt biståndsopinionen sedan 1987. Under 1990-talets ekonomiska kris sjönk andelen biståndspositiva kraftigt och under några få år var det fler svenskar som ville minska biståndet till utvecklingsländer än som ville bibehålla eller öka det.

Efter 1997 växte biståndsviljan, men sjönk på nytt i samband med den globala finans­krisen under åren 2008-2009. Sedan dess har biståndsviljan långsamt återhämtat sig, bortsett från en minskning i 2011 års mätning, och hösten 2015 ansåg 52 procent av svenskarna att det är en dålig idé att minska biståndet till andra länder.

Större andel skänker pengar regelbundet
Även andelen svenskar som skänker pengar till en hjälporganisation minst en gång i månaden har ökat stadigt sedan 1998, från 27 procent till 46 procent 2015. Trenden mot ökat givande har varit särskilt tydlig under de senaste två åren av global oro.

– År 2013 gav 37 procent pengar till en hjälporganisation minst en gång i månaden och bara två år senare är den andelen alltså 46 procent. En rimlig tolkning är att svenskarnas välvilja påverkats mycket av bland annat IS terrordåd i Europa och det komplicerade kriget i Syrien, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och medförfattare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro.

grafÄven svenskarnas engagemang i olika hjälporganisationer ökar långsamt men stabilt. Andelen personer som är medlemmar i humanitära hjälporganisationer har gått från 13 procent 2011 till 18 procent 2015.

Högutbildade och förtroendefulla är mer biståndspositiva
Forskning från andra länder har visat att personer som har högre kunskap om biståndet, som är mer nöjda med landets ekonomi, som är mer positiva till ekonomisk omfördelning och som har ett större förtroende för politiska institutioner, är mer positiva till ett större bistånd.

Resultaten från SOM-undersökningen bekräftar att detta stämmer även för svenskarna, förutom då det gäller sambandet mellan bedömningar av ekonomin och biståndsviljan.

– Välutbildade och politiskt intresserade är generellt mer biståndsvänliga, liksom personer som är positivt inställda till omför­delning av gemensamma resurser på nationell nivå. Personer med högt förtroende för sam­hällsinstitutioner litar på att biståndet administreras på ett bra sätt och är därför mer biståndspositiva än personer med låg tillit till samhällsinstitutioner.

– Personer med god hushållsekonomi är också mer positiva till bistånd, säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap och medförfattare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro.

Om Ekvilibrium

Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro
av Ann-Marie Ekengren och Henrik Oscarsson är ett av 26 kapitel i den kommande forskarantalogin från SOM-institutet: Ekvilibrium (Red. Henrik Oscarsson, Jonas Ohlsson och Maria Solevid).

Kapitlen i Ekvilibrium baseras på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som totalt besvarades av 8256 respondenter under hösten och vintern 2015/2016.

Hela Ekvilibrium släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på SOM-institutets webb.

Läs mer
Kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro.
Alla förhandspublicerade kapitel från Ekvilibrium

Kontakt:
Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap och författare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro. Telefon: 031-7865197, e-post: ann-marie.ekengren@pol.gu.se
Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och författare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro. Telefon: 031-786 46 66, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se

Läs mer