Johann Trischler är verksam inom ämnet skog och träteknik och ingår i Linnéuniversitetets strategiska samarbete med IKEA, The Bridge. Han har undersökt hur man kan undvika att det blir brist på de råmaterial som används för att producera spånskiva.

– Spånskiva har länge varit ett viktigt och prisvärt material för möbelindustrin, men de senaste åren har fler aktörer, så som massa och pappersindustrin och energiåtervinningsindustrin, börjat konkurrera om samma råmaterial. Detta har lett till minskat utbud och högre priser.

Långsiktiga strategier
För att säkerställa en ökad produktion av spånskiva och för att kunna producera möbler som människor har råd med behöver man därför hitta långsiktiga strategier. Johann Trischlers studier visar att den mest lovande lösningen handlar om återvinning – att se över träproduktens hela livscykel och att designa produkterna så att de går att återanvända på nya sätt.

Det är alltså viktigt att möbeltillverkarna börjar planera hur möblerna ska få nytt liv när de tjänstgjort sitt syfte, menar Johann Trischler.

– Möbelindustrin saknar fortfarande en långsiktig plan för återvinning. Inom många andra industrier, till exempel bilindustrin, planerar man redan tidigt i processen hur de olika delarna ska kunna återvinnas. Detta är något som möbelindustrin kan bli bättre på.

Johann Trischler har även tittat på om det går att producera bra och billigt skivmaterial med andra råmaterial än de som traditionellt används. Idag tillverkas spånskiva vanligtvis av barrträd så som gran och tall. Limmet som används innehåller ofta flera icke nedbrytbara ämnen. Det har gjorts försök att tillverka spånskiva med alternativa material –

En extrasolär planet, en exoplanet, har per definition varit en planet belägen utanför vårt eget solsystem. Nu verkar det som att den definitionen inte är gångbar längre. Enligt astronomer i Lund pekar mycket på att Planet 9 fångats upp av solen när solen var ung och sedan dess, oupptäckt, varit en del av vårt solsystem.

– Det är nästan ironiskt att medan astronomer ofta hittar exoplaneter många hundra ljusår bort i andra solsystem så har vi sannolikt en som gömmer sig på vår egen bakgård, säger Alexander Mustill, astronom vid Lunds universitet.

Solen stal Planet 9 ur en annan omloppsbana
Stjärnor föds i kluster och passerar då ofta nära varandra. Det är i dessa möten som en stjärna kan ”stjäla” en eller flera planeter som ligger i omloppsbana runt en annan stjärna. Så har det förmodligen gått till när vår egen sol fångat Planet 9.

I en datorsimulerad modell har Alex Mustill tillsammans med astronomer i Lund och Bordeaux visat att Planet 9 förmodligen har fångats upp av vår egen sol när Planet 9 låg i omloppsbana runt en annan stjärna. När den stjärnan hamnade väldigt nära vår egen sol så lade solen beslag på Planet 9.

– Planet 9 kan mycket väl ha ”knuffats” av andra planeter och när den hamnat i en alltför vid omloppsbana runt sin egen stjärna kan vår sol ha passat på att stjäla och tillfångata Planet 9 från ursprungsstjärnan. När solen senare har avlägsnat sig från stjärnklustret där den föddes har Planet 9 fastnat i omloppsbana runt solen, säger Alexander Mustill.

Tio gånger större än jorden
– Det finns ingen bild av Planet 9, inte ens en ljuspunkt. Ingen vet om den består av sten, is eller gas. Allt vi vet är att dess massa förmodligen är ungefär tio gånger så stor som jordens massa.

Ännu återstår mycket forskning innan det med säkerhet går att fastslå att Planet 9 är den första exoplaneten i vårt solsystem. Visar det sig stämma tror Alexander Mustill att studierna av rymden och förståelsen av solens och jordens skapelse kommer att ta stora steg framåt.

– Det är den enda exoplaneten som vi realistiskt sett skulle kunna nå med en rymdsond, säger han.

Artikeln publiceras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society Letters, MNRASL.

Kontakt: Alexander Mustill, forskare (engelskspråkig). Lunds universitet, institutionen för astronomi och teoretisk fysik +46-46-222 16 12 +46-72-947 55 85 alexander.mustill@astro.lu.se

Läs mer

– Vanliga livsstilsfaktorer såsom rökning och alkohol är inte kopplade till hjärntumör, så det är intressant att vi nu i vitamin E hittat en möjlig koppling som vi kan gå vidare och detaljstudera, säger Beatrice Melin, som är forskare vid Institutionen för strålningsvetenskap och en av artikelförfattarna.

– Vi måste tydligt påpeka att resultaten är preliminära och att ytterligare studier i ett bredare patientmaterial behövs för att verifiera kopplingen mellan vitamin E och hjärntumörer.

Unika serumprover från hjärntumörpatienter
Forskargruppen vid Institutionerna för strålningsvetenskap och kemi har, under ledning av Beatrice Melin och Henrik Antti, utgått från ett unikt biobanksmaterial med serumprover från hjärntumörpatienter, tagna långt innan diagnos. Forskargruppen har studerat skillnaden i metaboliter mellan patienter som sedan utvecklade hjärntumörer och en kontrollgrupp.

– Andra studier har också visat på ogynnsamma effekter av vitamin E, så det är helt i linje med aktuella resultat i området gällande andra tumörformer, säger Henrik Antti, som är forskare vid Institutionen för kemi.
– Naturligtvis tolkar vi analyserna försiktigt och kommer nu att gå vidare i forskningen för att se om vår genuppsättning spelar roll för vilka biomarkörmönster vi ser.

Användning av metabolomik för att studera bakomliggande variabler till framtida sjukdomar, som exempelvis hjärntumörer, är unikt och möjliggörs av just den strukturerade och långsiktiga insamling av material i biobanker som finns tillgänglig i Umeå och Oslo.

Artikeln i Oncotarget: Metabolomic screening of pre-diagnostic serum samples identifies association between α- and γ-tocopherols and glioblastoma risk

För mer information kontakta: Beatrice Melin, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. Telefon: 073-091 8028. E-post: beatrice.melin@umu.se
Henrik Antti, Institutionen för kemi, Umeå universitet. Telefon: 072-208 40 81. E-post: henrik.antti@umu.se

Läs mer