Category Archives: BMI

Fredsförhandlingar med religiösa fundamentalister – går det?

Posted on by

Det är Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet,som leder gruppen av freds- och konfliktforskare, statsvetare, islamologer och religionsvetare som ska arbeta i fem år. Projektet heter ”Fredlig lösning av jihadistkonflikter? Religion, inbördeskrig och utsikter för fred”.

Isak Svensson menar att det funnits en ovilja bland freds- och konfliktforskare att ta i frågan om religion. Man har dels utgått från att konflikterna inte alls handlar om religion utan om helt andra saker. Dels har man varit orolig att bli kallad islamofob.När säkerhets- och terrorismforskare analyserar jihadism så är syftet snarare att bekämpa den än att få jihadisterna till förhandlingsbordet. För Isak Svensson är därför forskningsprojektet avgörande för freds- och konfliktforskningens framtid.

Ofta religiösa motiv bakom krig
Tre av fyra inbördeskrig med mer än 1000 döda har religiösa motiv. Om vi då inte har ett svar på hur dessa konflikter ska lösas kan vi börja ifrågasättas som forskningsfält, säger Isak Svensson.

Isak Svensson understryker att hans forskning inte pekar ut islam som konfliktkälla.

– Det gör vi inte. Vi ska jämföra islamiskt färgade konflikter med andra och leta efter likheter och skillnader.

Vad krävs då för att få till en fredsuppgörelse med militanta jihadister?

– Det vet vi inte än. Men vi ska undersöka varför dessa konflikter tycks svårlösliga och under vilka omständigheter det kan vara möjligt att lösa dem. Vi ska göra det med de teorier som finns tillgängliga, säger Isak Svensson.

Isak Svensson och hans forskargrupp ska ta bruk av gängse teorier kring konfliktlösning som utvecklats sedan kalla kriget, men som inte testats på just konflikter av religiös karaktär. Ett exempel är teorin om det mogna ögonblicket. Den stund då parterna är mogna för fredssamtal. Det inträffar ofta när de militära framstegen uteblir. När kriget börjar kosta för mycket. Då blir medling intressant.

Finns det ett sådant moget ögonblick för jihadister? Är de alls känsliga för konfliktens kostnader? Eller gör internationalisering av konflikterna att de hela tiden tillförs medel utifrån?

Andra orsaker i grunden
Själv är Isak Svensson inte säker på att jihadistkonflikter alltid i grunden handlar om religion. Gräver man på ytan kan det uppenbara sig materiella, politiska, egoistiska intressen, menar han. Men när konflikterna väl i klätts religiös språkdräkt tycks de svårare att lösa.

– Vi behöver spjälka upp de religiöst definierade konflikterna och se vad det egentligen är som händer och som driver på striderna, säger han.Vad är då att betrakta som framsteg? Isak Svensson framhåller de små stegen. Även om man inte kommit så långt som till en fredsuppgörelse kan en sonderande fredstrevare vara en framgång.

Posted in BMI

Så klarar du kylan bäst

Posted on by

− Tar man av sig mössan så försvinner femtio procent av kroppens värme. Det räcker alltså inte att ha en bra värmeisolering på kroppen om man avstår från att värma huvudet, säger Kalev Kuklane, docent i arbetsmiljöteknik på Ergonomi och aerosolteknologi, Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola.

Just nu håller kylan oss i ett hårt grepp. Men oavsett utetemperaturen brukar forskargruppen i termisk miljö simulera olika klimat i värme- och kylkammaren i klimatlaboratoriet. Där kan man skapa mer dramatiska temperaturförändringar än vi normalt får uppleva i Skåne, allt mellan sextio plusgrader och femtio minusgrader för att undersöka bland annat hälsoeffekter som kan bero på värme eller kyla.

Ett nyligen avslutat forskningsprojekt har jämfört äldre och yngre människors förmåga att behålla kroppens värme. I tre timmar fick försökspersonerna sitta i sina underkläder i värmekammaren medan temperaturen gick ner från 30 till 15 grader. Och fastän försöket utfördes i plusgrader, började kroppen långsamt sitt försvar mot nedkylningen när lufttemperaturen sjönk under 28 grader.

Huttrandet en försvarsmekanism
Det som sker först när lufttemperaturen sjunker är en nedkylning av huden som täcker de centrala kroppsdelarna, och sedan uppstår ett minskat blodflöde till kroppens extremiteter som händerna och fötterna.

− Då minskar kroppens värmeförluster och de inre organen kan behålla en normal temperatur längre. Om nedkylningen fortsätter uppstår muskelspänningar och så småningom börjar man huttra, säger Kalev Kuklane.

Huttrandet är en viktig del av kroppens försvarsmekanismer mot kyla. Även om blodflödet till huden minskar, och man löper risk att få köldskador på framför allt händerna och fötterna, så dämpar huttrandet den allmänna nedkylningen och kroppens inre temperatur hålls stabil längre. I forskningsstudien visade det sig att det tog längre tid för försvarssystemet att sätta igång hos de äldre, vilket ökar risken för nedkylningsskador. Blodtrycket höjdes också mer hos dem än hos de yngre.

− Det värsta är kyla i kombination med blåst. Det är varken bra för blodtrycket eller hjärtat, säger Kalev Kuklane och berättar att om man befinner sig i en miljö där man är kroniskt utsatt för kyla finns det en risk att utveckla hjärtsjukdomar även om man inte tidigare har sådana problem.

Sibiriens luft står stilla
I Skåne har vi inte någon konstant kyla. Vi har mer varierande temperaturer och är ofta inte redo när kylan slår till. Dessutom behöver vi inte få så kraftiga temperatursänkningar för att det ska bli en risksituation; kylan i kombination med blåsten och vätan vi har i Skåne gör kylan extra kännbar och ökar risken för skador. Det finns områden med mycket mer extrema temperaturer som ändå inte upplevs lika nedkylande som här.

− Som i Sibirien. Där får man inte gå till sin arbetsplats om det är under 50 minusgrader. Det låter väldigt kallt, men i Sibirien är luften ofta stillastående och då känns det inte så kallt. Men mycket låga temperaturer kan förstås medföra andra risker, som till exempel skador i andningsvägarna, säger Ka− lev Kuklane.

Lager på lager
Trots att temperaturen inte är så extrem i Skåne så kan vi behöva mer kunskap om hur vi ska hantera kylan. Och förutom mössan på huvudet så finns det andra saker vi kan tänka på just nu när det är så kallt.

− Lager på lager-principen är en devis att leva efter. Gärna med ett underställ i ylle och skor med tjocka sulor så att man inte tappar sin kroppsvärme mot det kalla underlaget, säger Kalev Kuklane.

För mer information, kontakta:
Jessika Sellergren jessika.sellergren@design.lth.se 046-222 85 10

Mer om köldforskning:
Iskalla experiment i IKDC:s klimatlabb

Film från klimatlabbet, Lunds Tekniska Högskola:

Läs mer

Stora lastbilar kan spara 44 000 ton koldioxid

Posted on by

Under 2014 följde Skogforsk i detalj ett omfattande transportarbete (ca 38 miljoner tonkm) inom rundvirkesdelen av ETT-projektet. Forskarna kunde konstatera att den högre nyttolasten sänker bränsleförbrukningen med 106 000 liter och CO2-utsläppen med 307 000 kg. Uppskalat till hela skogsbrukets transportarbete skulle dessa resultat ge mycket stora, positiva miljöeffekter.

I genomsnitt har den viktbaserade lastfyllnadsgraden i studien visserligen varit 92 procent, men resultaten visar att HCT-fordon med bruttovikt på 74 ton är känsliga för virke med låg densitet. Även enskilda 74-tons gruppbilar som kört lagrat virke har haft svårt att nå en hög lastfyllnadsgrad – och alla fordon i studien har svårt att hålla uppe lastvikten sommartid.

Svårigheter att nå full lastfyllnad
Högst lastfyllnad har ETT90 och 68-tons gruppbilar, med 99 resp. 98 procent. Det visar att det går att nå en hög viktbaserad lastfyllnadsgrad . Men det krävs längre fordon med fler virkestravar eller – som i gruppbilarnas fall – att man kan undvika extra fordonsvikt och utnyttja lastbilarnas förmåga att lasta tillräckligt mycket virke. Särskilt när det är sommar och virket är torrt och lätt eller när virket lagrats länge.

Erfarenheter från Finland, som kommit längre än Sverige i införandet av tunga lastbilar, har också visat på svårigheterna att uppnå full lastfyllnad vid ökad bruttovikt. Därför tror forskarna att det är särskilt viktigt att ställa om transporter av lagrat virke till 90 tons-bilar för att optimera nyttan för både klimatet och kostnaderna.

Bland annat körs en del virke med 74-tonsbilar som på sikt ska kunna byggas om till 90 ton. Det innebär att bilen egentligen är optimerad för högre lastvikter. Det finns detaljer som är överdimensionerade och därför väger bilen för mycket i förhållande till lastvikten.

Läs mer

Här övergick jägar- och samlarkulturen till jordbruk

Posted on by

Forskare från bland annat Stockholms universitet har studerat mänskliga skelett från den arkeologiska utgrävningen Kumtepe i västra Turkiet. Benmaterialet som forskarna analyserat var hårt nedbrutet och det var mycket svårt att få ut DNA ifrån det. Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, utförde den största delen av arbetet.

– Jag har aldrig arbetat med ett så svårt material, men det var värt varje timme i labbet. När jag väl fick fram DNA blev det tydligt att de tidiga jordbrukarna i Europa verkligen kan spåras till Anatolien. Det är också kul att få jobba med ett material som Kumtepe, som i princip är staden Trojas föregångare, säger Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Stort inflytande på Europas kulturhistoria
Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet och medförfattare till studien, håller med. Resultatet bekräftar regionens stora inflytande på Europas kulturhistoria. Han menar även att det är nödvändigt att forska vidare på området.

– Den här regionen, Anatolien, är svår att arbeta med eftersom värmen bryter ner allt DNA. Men skall vi förstå hur förändringsprocessen från en jägar-samlar tillvaro till jordbruk och boskapsskötsel gick till, så är det här vi måste forska vidare, säger Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Anders Götherström, som leder forskargruppen bakom de genetiska resultaten, ser även han den här studien som början på ett större arbete:

– Våra resultat bekräftar Anatoliens stora inflytande på den tidiga agrarkulturella utvecklingen i Europa, men för att verkligen förstå vad som hände måste vi djupare in i materialet i från Levanten.

Den arkeogenetiska forskargruppen vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet har inlett ett intensivt samarbete med forskargrupper i Ankara och Teheran.

För ytterligare information:
Anders Götherström, forskare Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, Anders.Gotherstrom@arklab.su.se, 073 992 78 64
Jan Storå, docent Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet:
Jan.Stora@ofl.su.se alt 070 605 22 93

Läs mer