– Vår forskning visar bland annat att en femtedel av hyresgästerna är villiga att engagera sig i miljöarbetet och vi kan få deras hjälp att engagera resten får det betydande, positiva effekter på miljöarbetet, säger Peter Ekman, docent i företagsekonomi vid MDH och som tillsammans med MDH-forskarna Jimmie Röndell och Peter Dahlin drivit projektet.
Forskningen visar också att kommunikation är en nyckelfaktor.
– Många hyresvärdar gör en hel del positivt ur ett hållbarhetsperspektiv, men hyresgästerna är inte medvetna om det, eftersom de inte nåtts av informationen. Hyresvärdarna behöver jobba lite hårdare med att tydliggöra det arbete som man faktiskt lägger ner.
Peter Ekman menar att det kan få positiva effekter på hälsan att veta att byggnaden man bor i är miljövänlig och bidrar till en hållbar värld.
– I USA talar man om ”warm glow”. Det behöver vi bli bättre på här i Sverige, säger han.
James Andreoni, en amerikansk professor i ekonomi, myntade begreppet ”warm glow”, den positiva känslomässiga upplevelse som du får av att veta att du gjort något gott. Rent fysiologiskt förklaras detta med att visa ”lyckosubstanser” som dopamin, endorfiner och oxytocin,
Uthållighet ger bra prestationer i skolan
Forskarna från The Educational Technology Group vid Lunds universitet och Linköpings universitet har använt sig av ett digitalt historiespel för att utvärdera hur uthållighet påverkar elevers prestationer. De fann att de som återvände till sin uppgift med nya krafttag efter att ha misslyckats gjorde betydligt bättre ifrån sig.
Uthållighet går att utveckla
– Detta är uppmuntrande ur undervisningsperspektiv då det tyder på att förmåga till uthållighet och att inte ge sig inom ett område är något man kan lära sig. Det handlar inte om en personlig egenskap som finns där eller inte finns där, utan är möjligt för alla att utveckla – med rätt stöd, säger Agneta Gulz kognitionsvetare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Eleverna som fortsatte försöka var varken smartare eller ansträngde sig mer än de som gav upp när de inte lyckades slutföra en uppgift korrekt. Men de löste betydligt fler och mer avancerade problem – även om de stannade upp och tog en paus efter att ha misslyckats.
Studien bygger på ett växande forskningsområde som visar att de med ett ”growth mindset”, det vill säga tron på att ansträngningar leder till förbättringar i motsats till en känsla av att ens förmågor är permanenta – är mer framgångsrika i skolan.
Forskarna menar att resultaten kan användas för att hjälpa till att bygga smarta system som kan stärka de mindre uthålliga eleverna i deras ansträngningar och förbättra deras inlärning.
Fick spela digitalt historiespel
I studien observerade forskarna 108 elever i åldrarna 10–12 när de spelade ett digitalt historiespel. Eftersom uppgifterna blev allt svårare misslyckades de alla vid något tillfälle. När detta skedde fick de valet att gå vidare med en annan uppgift, försöka omedelbart igen eller efter en kort paus. En figur i spelet bad dem då att uppge orsakerna till deras beslut.
I spelet visade barnen sina historiska kunskaper och lärförmåga genom att undervisa och hjälpa en älva vid namn Timy i hens strävan att få en plats i teamet ”Castle of Time” (Tidens borg).
Varje gång en elev misslyckades fick hen fem val: att fortsätta med samma uppdrag, ett nytt och lättare uppdrag, ett annat uppdrag men av samma svårighetsgrad, ett svårare uppdrag, eller att ta en paus och spela ett parti Othello innan hen fortsatte.
– Intressant är att det gick lika bra för de elever som omedelbart åter gav sig på uppgifter de inte klarat, och de elever som först tog en mindre paus och sedan gav sig på uppgiften de inte klarat, berättar Agneta Gulz.
Studien pågick under 2–3 veckor och utgjordes av fyra lektioner som hölls i elevernas vanliga klassrum med läraren på plats. I slutet av lektionerna fick eleverna fylla i ett frågeformulär om hur svårt de upplevt att spelet varit, hur mycket de trodde att de hade lärt sig, om det var roligt, och hur mycket de ansåg att de ansträngt sig.
Båda grupperna ansträngde sig
Det uppmättes inga betydande skillnader mellan de olika uthållighetsgrupperna när det gäller hur ansträngande, svårt, lärorikt och underhållande de tyckte lärspelet var. Till exempel svarade de mindre uthålliga barnen i samma utsträckning som deras mer uthålliga klasskamrater att de ansträngt sig mycket i spelet.
Trots detta lyckades de mest uthålliga eleverna betydligt bättre – de slutförde fler uppdrag och avancerade till en högre svårighetsgrad jämfört med de andra eleverna.
Agnetha Gulz presenterar studien nu i veckan vid den internationella konferensen för lärovetenskap som ingår i London Festival of Learning. Hon säger att forskningen kan få stor betydelse:
– Vi kommer alla någon gång att befinna oss i en situation där vi måste visa uthållighet för att slutföra en ny eller svår uppgift, säger hon. Även om uthållighet inte garanterar framgång blir resultatet garanterat inte framgångsrikt för den som ger upp.
– Denna insikt kan användas för att hjälpa till att utforma pedagogisk programvara som stöttar, och pushar, eleverna till att uppnå produktiv uthållighet. Ett intelligent adaptivt system skulle kunna identifiera elevernas uthållighetsmönster och framsteg, och anpassa sig därefter,
Meteorit avslöjar tidig förutsättning för liv på Mars
Mars tidiga yta, som bestod av ett flytande magmahav, kristalliserade extremt snabbt – bara 20 miljoner år efter att solsystemet bildades. Det visar forskning från Naturhistoriska museet i Köpenhamn, där man studerat meteoriten Black Beauty från Mars i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Skorpbildningen är ett viktigt steg i utvecklingen av stenplaneter, och det som gör Black Beauty så speciell är just att den innehåller små fragment av Mars ursprungliga spröda skorpa. Meteoriten innehåller nämligen det sällsynta mineralet zirkon, där forskarna har hittat en hög koncentration av grundämnet hafnium.
Geologisk tidsmätning
– Zirkon är ett mycket robust mineral, som lämpar sig väl för så kallad absolut datering. I detta sammanhang kan zirkonet användas för att ge en tidsmässig ram för Marsskorpans skapelseberättelse, säger Martin Bizzarro, professor vid Statens Naturhistoriske Museum, Københavns Universitet.
Zirkon fungerar som en liten tidskapsel eftersom det bevarar information om när det bildades, och om miljön då. I detta fall är mineralet en tidskapsel med hafnium, som härstammar från Mars allra tidigaste skorpa cirka 100 miljoner år innan de äldsta zirkonkristallerna i Black Beauty skapades.
Den ursprungligen 319,8 gram tunga meteoriten hittades i Saharaöknen i Marocko 2011. Det stod snart klart att meteoriten var någonting alldeles i särklass, och säljs till ett värde av 10
Probiotika kan skydda skelettet hos äldre kvinnor
Benskörhet, eller osteoporos, innebär att skelettet blir poröst och försvagas, så att benen kan brytas redan vid låg belastning, exempelvis vid ett fall från stående. Andelen i befolkningen med osteoporos ökar med åldern, och efter 80 har en majoritet av kvinnorna sjukdomen.
– Det finns idag effektiva läkemedel som ges vid osteoporos, men eftersom benskörheten sällan upptäcks före den första frakturen finns stort behov av förebyggande behandlingar, säger Mattias Lorentzon, som är överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Det är första gången forskare visar att det går att halvera den åldersberoende benförlusten hos äldre kvinnor om de får hälsofrämjande bakterier, så kallad probiotika.
Förlorade mindre mängd ben
Studien, vars resultat nu publiceras av tidskriften Journal of Internal Medicine, är genomförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. 90 äldre kvinnor, i genomsnitt 76 år gamla, fick varje dag under ett helt år ta ett pulver som antingen innehöll hälsofrämjande bakterier eller placebo.
Det var slumpen som avgjorde vilka kvinnor som fick den aktiva behandlingen med mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri, eller pulver utan bakterier. Vare sig forskarna eller kvinnorna visste vilka som fick det aktiva pulvret under studien.
– Efter ett år, när vi avslutade studien, mätte vi kvinnornas benförlust i deras underben med datortomografi, och jämförde med de mätningar vi gjorde när studien inleddes. De kvinnor som fick pulver med aktiva bakterier hade bara förlorat hälften så mycket ben i skelettet jämfört med de som fått inaktivt pulver, säger Anna Nilsson, som är överläkare och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Inga biverkningar av behandlingen
– Ett annat positivt resultat från studien var att behandlingen tolererades väl, och att den inte gav mer biverkningar än för de kvinnor som fick placebo.
Det finns forskning som visat att tarmbakterier påverkar skelettet hos möss, men detta är den första studien där probiotika användes för att minska benförlusten hos äldre människor. Upptäckten kan få stor betydelse i framtiden.
– Äldre kvinnor är den grupp i samhället som har störst risk att drabbas av benskörhet och frakturer. Att vi kunnat visa att behandling med probiotika kan påverka deras benförlust innebär ett paradigmskifte. Probiotikabehandling kan bli ett effektivt och säkert sätt att förhindra uppkomsten av benskörhet hos många äldre i framtiden, säger Mattias Lorentzon.
Lactobacillus reuteri 6475 är en bakterie som anses ha flera hälsofrämjande egenskaper och liknande bakterier används redan i en rad olika kosttillskott på marknaden. Bakterien finns naturligt i människans mag-tarmkanal.
Bakterier i mage och tarm har de senaste åren fått stor uppmärksamhet, eftersom sammansättningen av vår bakterieflora visats ha samband med sjukdomar som diabetes och fetma. Mekanismerna, det vill säga hur det går till när bakterierna ger olika effekter i kroppen, är ännu inte klarlagda.
Kontakt:
Mattias Lorentzon, överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, mattias.lorentzon@medic.gu.se, 073–338 81 85
Anna Nilsson, överläkare och docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. anna.nilsson@medic.gu.se, 070–727 18 00
Vattenbrukarens värsta utmaning – var får odlingen ligga?
Vilka är en vattenbrukares värsta utmaningar? Den nya studien lyfter fram de viktigaste och ger förslag på lösningar. Och vilar tungt på intervjuer med vattenbrukarna och entreprenörer.
Svaren visar att det är svårt att hitta lämpliga placeringar för odlingarna.Tillståndskraven är komplexa och tidsbegränsade, och dessutom uppfattas lagstiftningen som omodern och beskeden från myndigheterna som otydliga.
Entreprenörerna upplever även att handläggningstiderna är för långa och att det verkar finnas skillnader i tolkningar och bedömningar i olika regioner, men också en bristande kunskap om vattenbruk hos myndigheterna.
I januari 2017 genomförde SWEMARC i samarbete med Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) kursen ”Hur startar man en vattenbruksverksamhet – fokus på tillstånd och miljöfrågor” för vattenbrukare och myndigheter. De deltagande entreprenörerna blev ombedda att svara på frågor gällande sina planer på att etablera eller expandera vattenbruksverksamheter. SWEMARC har nu, ett år senare, genomfört intervjuer med deltagarna för att följa upp vad som hänt med de olika verksamheterna, vilka viktiga frågor och problem har man stött på och hur man löst problemen, med fokus på tillstånd och tillståndsprocesser. Resultaten av studien är nu sammanfattade i rapporten: Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige: vattenbruksentreprenörers syn på utmaningar och lösningar.
Hinder på vägen mot ett vattenbruk
–