Biologisk fotosyntes filmad i realtid

Röntgenfilmen, som nu publiceras i Science, visar en av biologins snabbaste mekanismer. Dessa reaktioner äger rum i många organismer som använder informationen eller energin i ljuset, gör att bakterier kan generera energi genom fotosyntes, och initierar synmekanismen eller styr anpassning till dygnsrytmen hos människor och djur.

Fyller central funktion hos människor
Röntgenfilmen spelades in med frielektronröngtenlasern LCLS på Stanford i Kalifornien. Förutom den svenska forskargruppen deltog även forskare från Schweiz, Japan, USA, Tyskland och Israel.

Retinal är en form av A-vitamin och fyller en central funktion hos människor, djur, vissa alger och många bakterier. I det mänskliga ögats näthinna (retina), är det en retinalmolekyl som byter form under påverkan från ljus och därmed inleder den signalkedja som utgör synmekanismen. Vissa bakterier använder också samma reaktion för att pumpa protoner eller joner genom cellmembranet.

Precis som i ett vattenkraftverk kan ljusenergin lagras i form av biologiskt bränsle som kan användas vid behov av växter, djur och människor. Retinalmolekylen, som absorberar ljuset, är inbäddad i ett protein. Genom en av de snabbaste biologiska mekanismerna över huvud taget, snabbare än en miljondels miljondels sekund, byter denna retinalmolekyl form från rak till böjd på mitten.

– Förändringen tar ungefär lika lång tid som det tar för ljuset att passera ett enda hårstrå. Det är otroligt att vi kan se atomernas rörelse i ett protein på den här tidsskalan, och skapa filmer som visar hur mekanismen förfinats genom miljarder år av evolution, säger Richard Neutze, som deltagit i arbetet.

Förvånande observation
Med hjälp av röntgenkristallografi kunde forskarna se positionerna för samtliga atomer i det fotosyntetiska proteinet bakteriorhodopsin, retinalmolekylen, samt vattenmolekylerna som ingår i proteinstrukturen.

Molekylfilmen som spelats in med röntgenlasern visar hur en särskild vattenmolekyl förs åt sidan för att ge retinalmolekylen plats att byta form, samtidigt som den upprätthåller ett samspel med samma retinalmolekyl och vägleder den från rak till böjd form.

– Resultaten visar vilken enorm effekt subtila strukturella förändringar har för att styra kemiska reaktioner i proteiner. Det är otroligt att föreställa sig hur dessa pyttesmå rörelser på mindre än en miljondels millimeter, som sker snabbare än en miljondels miljondels sekund, är så viktiga för att sätta igång synmekanismen som gör att du kan se världen , säger Richard Neutze.

Artikel:
Retinal isomerization in bacteriorhodopsin captured by a femtosecond X-ray free electron laser Nogly P., et al., Science, 14 juni 2018 (online)

Kontakt:
Professor Richard Neutze, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, richard.neutze@gu.se, 0768- 536622,

Posted in BMI

Intelligenta kartor hjälper din robot att hitta hemma

Eftersom robotar saknar mänskliga sinnen är de beroende av information från bland annat sensorer för att kunna navigera. Forskning från Högskolan i Halmstad visar hur robotar ska kunna förstå och bli mer medvetna om sin omgivning så att de effektivt kan anpassa sina rörelser i utmanande arbetsutrymmen.

När en mobil robot ges möjlighet att upptäcka sin omgivning – allt i från väggarna i rummet, till hinder som till exempel människor och stolar – kan den skapa sin egen karta.

Berikade kartor som ledsagare
Robotkartan kan utvecklas genom att lägga till lager av information från en mängd olika källor, så som kameror och laserskannrar. På så vis integreras ytterligare kunskaper i robotarnas interna representation av omgivningen. Denna typ av berikade kartor kallas för semantiska kartor. De är en viktig pusselbit för att kunna skapa effektiva och pålitliga automatiska mobila robotar.

– På en yta där robotar och människor arbetar sida vid sida är det viktigt att robotarna är ”lydiga” och medvetna om sin omgivning. Semantiska kartor är ett sätt att ge roboten denna utökade förståelse, säger doktoranden Saeed Gholami Shahbandi vid Akademin för informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad.

Han föreslår tekniker som ger mer information till kartor genom modellering och semantisk notering, med syfte att berika den slutliga robotkartan.

Robotisk kartläggning
– Robotisk kartläggning är ett avancerat forskningsområde som bygger på stora förbättringar inom robotik, maskininlärning och datorseende. En sådan omfattande forskningsdisciplin har gjort det möjligt att utveckla metoder som kan hantera utmanande miljöer som lager- och kontorsbyggnader eller bostäder, säger Saeed Gholami Shahbandi och fortsätter:

– Jag ser fram emot att robotikforskning förbättrar människans livskvalitet ytterligare och att robotar blir tillgängliga i allas vardag.

Avhandlingen:

Trevliga kvinnor får mindre i lönekuvertet än trevliga män

– Studierna visar att det, i hög grad, fortfarande är stereotyper som styr i arbetslivet och i övriga delar av samhället. Vi kunde också se i våra studier att det, traditionellt sett, ”manliga” yrket brandman uppfattas som att det kräver mer kompetens än exempelvis ett traditionellt sett ”kvinnligt” yrke som sjuksköterska, säger Ingrid Zakrisson, professor vid avdelningen för psykologi på Mittuniversitetet.

Studierna från Mittuniversitetet som nyligen presenterades vid en internationell forskningskonferens i San Francisco, består av sex olika studier kring jämställdhet och genus med koppling till arbetsliv och till beslutsfattande situationer.

Kompetens mer jämställt
I en av studierna ombads deltagarna att fördela en lönepott på 5 000 kronor per månad mellan fyra olika individer, som alla var fastighetsmäklare. Individerna tilldelades egenskaper som antingen betonade kompetens eller värme. Den studien visade att

Posted in BMI

Sämre fettnedbrytning orsakar övervikt

Forskare har länge letat efter förklaringar till att människor är olika benägna att utveckla övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Förutom livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet har fysiologiska skillnader i kroppens energiomsättning misstänkts kunna spela in, vilket på lång sikt skulle bidra till olika viktutveckling för olika individer.

– Vi har misstänkt att det finns fysiologiska mekanismer i fettväven som bidrar till att vissa blir överviktiga medan andra förblir normalviktiga, trots att de kanske har liknande livsstil. Nu har vi hittat en sådan mekanism, säger Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Fettförbränning på en högre växel
Forskarna har analyserat vävnadsprover från magens underhudsfett hos kvinnor som

Blödarfebervirus sprids med fästingar på flyttfåglar

Tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar, fångade i medelhavsregionen. Och forskare från Uppsala universitet har identifierat arvsmassa från det tämligen nyupptäckta blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes.

Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten eftersom denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.

Törnsångare (Sylvia communis), fångad i slöjnät på Capri i Italien, får fästing borttagen av en ornitolog.

Alkhurma-virus påträffades första gången i Saudiarabien i mitten av 1990-talet hos patienter med blödarfeber. Viruset orsakar ett tillstånd som liknar Ebola, men smittar sannolikt via närkontakt med smittade djur eller fästingbett och inte direkt mellan människor.

Kunskapen om detta relativt nyupptäckta virus är fortfarande mycket begränsat, och det är oklart vilka djur som bär på viruset och vilka insekter och fästingarter som kan ha förmågan att sprida sjukdomen.Tidigare forskning har pekat på boskap och kameler som möjliga bärare av viruset samt att fästingar kan ha en roll i spridningen av sjukdomen mellan däggdjur, då även människor.

Viruset är nära släkt med ett fästingburet virus (Kyasanur Forest Disease virus) som förekommer i Indien. Hittills har alkhurma-viruset endast påträffats på Arabiska halvön och i Egypten.

Forskning på fästningar på fåglar

I ett multinationellt samarbete har en forskargrupp vid Uppsala universitet påvisat alkhurma-virusets arvsmassa i fästingar som samlats in från flyttfåglar på väg norrut från Afrika till Europa. Syftet med studien är ta reda på vilka fästingburna sjukdomar som eventuellt kan spridas till nya områden via flyttfåglar och man har samlat in tusentals fästingar från migrerande fåglar vid sju olika fågelstationer runt hela medelhavsregionen.

– Våra fynd av alkhurma-viruset från insamlingsplatser i Turkiet och Grekland är de första i fästingarten Hyalomma rufipes, en fästingart som förekommer i stora delar av Afrika och på den Arabiska halvön.

– Fynden innebär att vi har identifierat ytterligare en fästingart som har burit på RNA från alkhurma-viruset och visar på att det finns risk för spridning av viruset till nya geografiska områden, säger Tove Hoffman, projektansvarig och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center vid Uppsala universitet.

En bättre förståelse av alkhurma-virusets ekologi samt fortsatt övervakning av viruset är viktigt både för människor i områden där sjukdomen redan förekommer samt för människor som bor i medelhavsregionen dit viruset skulle kunna spridas, då den form av blödarfeber som alkhurma-viruset ger upphov till kan vara dödlig och behandling idag saknas.

Även om många av flyttfåglarna som undersöktes kan nå Norden i samband med den årliga vårflytten är risken för att sjukdomen sprids till Sverige mycket liten då denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.

– Vi ser att infektionssjukdomar kan spridas till nya områden och det är därför av stor vikt att förstå olika djurarters roll i infektionernas dynamik, säger Tove Hoffman.

Artikel:
Alkhurma Hemorrhagic Fever Virus RNA in Hyalomma rufipes Ticks Infesting Migratory Birds, Europe and Asia Minor. Emerg Infect Dis. 2018;24(5):879-882. Hoffman T, Lindeborg M, Barboutis C, Erciyas-Yavuz K, Evander M, Fransson T, et al.

Kontakt:
Erik Salaneck, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, erik.salaneck@medsci.uu.se
Tove Hoffman, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, tove.hoffman@medsci.uu.se

Inlägget Blödarfebervirus sprids med fästingar på flyttfåglar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI