Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya arbetsmetoder. Det säger forskaren Anastasiia Chupis, själv från Ukraina.

Ett krig skapar trauman och påverkar ett samhälle under en lång tid efter att striderna ebbat ut. För att samhälle ska bli starkt igen krävs ett genomtänkt fredsarbete.

I sin forskning vid Södertörns högskola undersöker Anastasiia Chupis hur olika typer av organisationer i civilsamhället kan engageras i fredsbevarande insatser och återuppbyggnadsinsatser.

Alla behöver vara med

En fredsprocess består av många olika moment och alla grupper i samhället behöver inkluderas, säger Anastasiia Chupis.

− Om inte kvinnor, barn, funktionsnedsatta, ja alla grupper i samhälle, involveras riskerar mycket av fredsarbetet att gå om intet. Det blir bra på papper, men inte i realiteten.

Yrken måste anpassas till ny tid

Fredsarbete och återuppbyggnad kan exempelvis handla om att ge barn och vuxna utbildning i hur de ska känna igen vapenrester och vad de ska göra om de hittar sådant material. Det kan också handla om veta vilken kompetens som behövs i övergången mellan krig och fred. Fredsarbete och återuppbyggnad rymmer många aspekter.

Bild: Marjan Blan, Unsplash.

− Till exempel är det många människor som förlorat möjligheten till arbete och de behöver nya kvalifikationer, hur skapar man rätt förutsättningar för det? Nästan alla yrken måste också anpassas till en ny tid, säger Anastasiia Chupis.

− Lärare måste till exempel lära sig hantera barn med trauma.

Andras erfarenheter är nödvändiga

I sitt avhandlingsarbete intervjuar Anastasiia Chupis företrädare för civilsamhället i Ukraina och kartlägger arbetet, behovet och erfarenheterna.

Behovet av ekonomiskt stöd till civilsamhällets organisationer i Ukraina är visserligen stort. Men något som organisationerna behöver ännu mer, konstaterar hon, är andras erfarenheter. Det finns helt enkelt inte tid att ta fram helt nya arbetsmetoder. Man behöver veta hur andra har gjort och lyckats.

Lagar behöver stiftas utifrån kunskap

Anastasiia Chupis har tidigare, i olika projekt, arbetat med det ukrainska parlamentet.

− Jag såg hur det fanns en brist på vetenskaplig kapacitet för beslutsprocesser, och jag anser att vi behöver hitta närmare samarbeten mellan forskare och myndigheter för att kunna stifta lagar och skapa policys på gedigen kunskap. För att kunna skapa en vision för landet som inkluderar alla människor, säger hon.

Inte längre ett hybridkrig

Resolutioner och policys för hur fredsarbete och återuppbyggnad kan genomföras finns, inte minst från FN och EU. Det finns även nationella planer.

− De är bra, men de måste förankras lokalt och anpassas till de nya förutsättningarna. Det är inte längre ett hybridkrig, det är ett fullskaligt krig. Mycket av den forskning som finns handlar om före detta Jugoslavien, Kaukasus, Transnistrien och olika regioner i Afrika. Och deras förutsättningar var andra än våra, säger Anastasiia Chupis.

Lämnade Ukraina efter attacker

Anastasiia Chupis tillhör en grupp forskare från Ukraina som kom till Södertörns högskola inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare. Hon lämnade Ukraina efter flera omfattande attacker mot landets infrastruktur som gjorde det omöjligt för henne att fortsätta jobba där.

− Det är klart att det är svårt att separera det personliga från forskningen, men jag ser en unik möjlighet att hjälpa mitt land. Man måste ha det strategiska framför sig. Jag är född i ett fritt Ukraina och vill leva i ett modernt, europeiskt, Ukraina, säger Anastasiia Chupis.

Läs mer i närliggande ämnen på Södertörns högskolas sida Perspektiv Öst.

Läs också: Bistånd är inte bara ädelt − här är riskerna med hjälpen till Ukraina

Inlägget Alla grupper måste vara med i fredsarbetet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Ett AI-system som kan läsa av och sammanfatta känslor och utvecklas just nu vid Stockholms universitet. Verktyget är tänkt att användas av terapeuter, särskilt vid internetbaserad terapi.

En del stor del av människors känslor uttrycks på ett icke-verbalt sätt.

– Ansiktet förmedlar ju väldigt mycket information, vi har minst 40 muskler i ansiktet som gör att vi kan kommunicera med varandra på ett väldigt rikt sätt och som ger oss möjligheter att lösa saker effektivt i grupp, säger Lennart Högman, forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Lennart Högman och kollegor forskar i ett projekt där ett nytt AI-verktyg utvecklas. Tanken är att verktyget främst ska användas av terapeuter, kanske framför allt i sådan terapi där mötena sker digitalt. I den typen av möten kan sådant som kroppsspråk vara svårare än annars för terapeuten att läsa av.

AI:n märker om båda känner samma

Forskarna i projektet studerar verbal och icke-verbal kommunikation som tonen på rösten, ansiktsmimik och kroppsrörelser – till exempel om en person rör sig närmare eller bortåt.

AI-verktyget gör det möjligt, enligt forskarna, att följa en klients emotionella utveckling. Det ska även gå att se när terapeuten och klienten samtidigt uppvisar en viss sorts känslor – och när det uppstår skillnader i synkningen.

Just samstämmighet, tror forskarna, är viktigt för hur effektiv en behandling blir. Det är relativt vanligt att klienter avbryter sin terapi i förtid. Det kan ha att göra med att en del människor upplever att de inte får den kontakt med terapeuten som de hade förväntat sig.

Kan ge bättre terapi

AI-verktyget kan också ge användaren sammanfattningar av samtal. Framöver ska man även kunna ställa specifika frågor till verktyget, som i Chat GPT.

– Till exempel ”Kan du sammanfatta allt som den här personen har sagt kring sin mor, sin far, en plats eller vad som helst”, samtidigt som man kan få fram vilka positiva och negativa känslor som visats i olika sammanhang. Systemet blir som en assistent som minns vad som försiggått under hela terapin, säger Lennart Högman.

Lätt att överskatta egna förmågan

På så sätt, menar han, kan verktyget förbättra terapi-behandlingar.

– Har man jobbat 30 år som terapeut har vi all respekt för att man kanske inte vill använda det. Men i en framtid kan det vara till stor nytta, man tränar upp sin förmåga att läsa av. Det är lätt att överskatta den egna kunskapen om hur andra människor tänker, ofta utgår vi från vårt egna sätt att fungera och applicerar det på andra.

Verktyget ska också kunna visa när en klient förmedlar motstridiga signaler, när det en person säger inte stämmer överens med kroppsspråket. Men tekniken ska inte få användas i förhörssituationer av något slag, säger Lennart Högman.

Ett annat möjligt användningsområde är rekrytering. Det är dock inte problemfritt, menar Lennart Högman. Den oro de flesta känner inför en anställningsintervju skulle kunna förstärkas om man dessutom blir bedömd av en AI.

Läser av omedvetna processer

En fördel, menar forskarna, är att AI-verktyget inte kommer styras av minnesbilder. Allt finns istället samlat svart på vitt, dels transkriberat och dels i en sammanfattning. I den kan man se var i samtalet personerna har agerat emotionellt. Dock är det terapeuten som står för tolkningen, säger Lennart Högman.

– Mänskliga reaktioner är komplicerade, det finns oerhört mycket information i ett möte mellan två människor. Man skulle kunna säga att vi genom projektet försöker öppna dörrarna till de omedvetna processerna i mellanmänskliga möten.

Läs om forskningsprojektet här.

Läs också: ASMR – sinnliga ljud som får hjärnan att jubla
Människans luktsinne är skarpt – men kan vi spåra vilda djur?
Tuff barndom bakom många sjukdomar