Många nyanlända över 40 får aldrig ett jobb

Posted on by

− Den gängse bilden tycks vara att migranter är unga personer men en växande andel är faktiskt över 40. Att inte komma in på arbetsmarknaden innebär en stor risk för ekonomisk utsatthet på äldre dar, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete.

Tillsammans med kollegorna Hanna Mac Innes och Björn Gustafsson har hon med hjälp av registerdata studerat hur det har gått i arbetslivet för vuxna från låg- och medelinkomstländer som invandrat till Sverige under 1990, 1994, 1998 och 2002. Dessa har följts i statistiken under upp till två decennier i det nya hemlandet.

Resultatet visar att andelen personer som migrerar till Sverige efter fyllda 40 har ökat under de senaste decennierna, och att stora andelar av dessa aldrig kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Det innebär att dessa personer, i jämförelse med inrikesfödda i motsvarande ålder, har en låg konsumtion under resten av sina liv och att deras pension blir lägre.

− Resultatet av studien väcker frågan om de etableringsinsatser som idag erbjuds behöver anpassas bättre för den här gruppen. Är det kanske så att åldersdiskriminering slår särskilt hårt mot migranter? säger Hanna Mac Innes, doktorand i socialt arbete.

Av de personer som ingick i studien hade 30 procent efter två decennier aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden. För de mellan 45 och 49 år var siffran 45 procent och för de mellan 50 och 54 år 60 procent.

Svensk partner underlättar

Bäst förutsättningar hade de som antingen kommit före 35 till 40-årsåldern, bosatt sig i Stockholmsregionen eller haft en svensk partner redan vid invandringen. Enligt forskarna är sannolikheten att hitta en sysselsättning förhållandevis hög under de första åren, men minskar därefter för att cirka ett decennium senare bli mycket liten.

En stor fråga för politiker idag handlar om varför sysselsättningsklyftan mellan invandrare och inrikesfödda är större i Sverige än i andra rika länder. Forskarna hoppas att studiens resultat kan bidra med en del av förklaringen till den svaga position som invandare har på den svenska arbetsmarknaden.

− Vi hoppas också att den starka ålderseffekten som uppvisats i studien blir en väckarklocka på policynivå inför utformningen av framtida etableringsinsatser, säger Hanna Mac Innes.

Att ingen svensk studie tidigare undersökt sambandet mellan ålder vid migration och arbetsintegrering är något som förvånar forskarna.

− Det är som att man tror att detta redan är gjort men tidigare studier har endast undersökt sambandet mellan arbetsintegration och antal år i det nya landet, säger Torun Österberg.

Kontakt:
Torun Österberg, docent i socialt arbete, telefon: 031-786 1841, 070-595 2624, e-post: torun.osterberg@socwork.gu.se

Hanna Mac Innes, doktorand i socialt arbete, telefon: 031-786 3614, 0706-206893, e-post:mailto:hanna.macinnes@socwork.gu.se

Björn Gustafsson, professor i socialt arbete, telefon: 031-786 1890, e-post: bjorn.gustafsson@socwork.gu.se

Artikel
Studien

Atomers vandring i 5 miljarddels meter tjocka lager

Posted on by

Med atomupplöst elektronmikroskopi har forskare vid Linköpings universitet för första gången fångat ett fenomen, som under många årtionden har gäckat materialforskare. Studien publiceras i Naturetidskriften Scientific Reports.

I en del sammanhang är det väldigt viktigt att gränser upprätthålls. Tunnfilmsmaterial, som består av extremt tunna lager av olika material, är ett exempel på det. Det är välkänt att atomerna kan röra sig, eller diffundera på olika sätt, i material. Ett av diffusionssätten har länge varit ett teoretiskt koncept som föreslogs redan på 1950-talet, men har gäckat materialforskare sedan dess.

Forskare har hittills använt teoretiska modeller och indirekta metoder för att beskriva fenomenet, som kallas dislocation-pipe diffusion.

Lagren är 5 miljarddels meter tjocka
Nu har forskare vid Linköpings universitet och University of California i Berkeley observerat den svårfångade förflyttningen av atomer mellan lagren i en tunnfilm. De använde skanningstransmissionselektronmikroskopi (STEM) med så hög upplösning att det går att se hur de enskilda atomerna är placerade i materialet.

Forskarna detaljstuderade en tunnfilm där metallen hafniumnitrid (HfN) varvas med halvledarmaterialet scandiumnitrid (ScN) i lager som är runt 5 miljarddels meter tjocka.

HfN/ScN-tunnfilmens egenskaper gör den till en lämplig kandidat för användning i exempelvis beläggningsteknik och mikroelektronik. Då är det mycket viktigt att lagren av metall och halvledare inte blandas. Om atomer rör sig så långt att det bildas en bro mellan lagren i filmen kan det bli problem, ungefär som kortslutning i en elektrisk krets.

Atomerna vandrar i nästan alla material
– Materialet som vi har tittat på i den här studien fungerar som ett perfekt modellsystem, men den här typen av diffusion sker i nästan alla material. I alla elektroniska komponenter i mobiltelefoner, datorer och liknande konstruktioner har vi metaller och halvledare. Därför är det viktigt att inom materialvetenskapen förstå den här sortens diffusion, säger Magnus Garbrecht, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.

Upptäckten som beskrivs i studien kom till när Magnus Garbrecht värmde upp HfN/ScN-tunnfilmen till 950° C och märkte att hafnium gick ner i underliggande lager. Det visade sig att det fanns en defekt i materialet just där fenomenet uppstod. Forskarna värmde upp materialet flera gånger, undersökte det med STEM-mikroskopi och mätte hur långt enskilda atomer rörde sig.

– Våra mätvärden passar bra med värden från tidigare experiment med indirekta metoder och teoretiska modeller, vilket styrker att det vi ser verkligen är dislocation-pipe diffusion, säger Magnus Garbrecht.

Strävar efter kubisk struktur
Forskarna bakom studien lägger fram en förklaring till varför atomerna vandrar när materialet värms upp. Vid de linjära defekterna är de enskilda atomerna förskjutna i förhållande till varandra. Atomerna strävar efter att vara placerade i en perfekt kubisk struktur och när ordningen rubbas uppstår en anspänning. I studien visar forskarna att spänningarna i materialet blir mindre och mindre när atomerna diffunderar.

– Diffusionen leder till att spänningarna i materialet minskar och det förklarar varför det bara sker längs linjära defekter, säger Magnus Garbrecht.

Medförfattaren Bivas Saha vid University of California och Magnus Garbrecht har nyligen fått forskningsmedel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, för att utveckla samarbetet. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, regeringens strategiska satsning på avancerade funktionella material (AFM) och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Artikel:

Korruptionen i rika demokratier underskattad

Posted on by

I det dominerade sättet att mäta rankas länder på en skala där varje land ges en poäng för korruptionsnivån. Det kanske mest kända exemplet, bland flera andra liknande, är den internationella organisationen Transparency Internationals årliga mätning av korruption där länderna rankas på en skala från 0-100. Ju högre poäng desto mindre korruption i landet, enligt indexet. Huvudsakligen hamnar rika industrialiserade länder högt på listan medan utvecklingsländer hamnar i botten av listan.

Men jämförelsen mellan länder är problematisk eftersom den förenklar bilden av vad korruption är, menar Staffan Andersson, korruptionsforskare och docent i statsvetenskap. I hans senast publicerade forskningsartikel undersöker han korruption och hur den ofta tenderar att mätas. Framförallt är det mutor som är den korruptionsform som mätningarna fångar in. Samtidigt visar forskning att andra former av korruption är vanliga i demokratiska rika länder, som Sverige.

Korruption i annan form
− Ett problem med mätningarna är att de antar att korruption bara kan variera i omfattning men inte i form mellan länder. Eftersom mutor framförallt är den korruptionsform som mätningarna fångar in visas en skev bild av verkligheten. Korruption i rika länder förekommer ofta på annat sätt, säger Staffan Andersson.

I rika demokratier kan korruption till exempel handla om favorisering, bjudresor eller att tillsättning av tjänster inte går till på rätt sätt. Det handlar också ofta om mjukare typer av maktmissbruk, som är svårare att komma åt och upptäcka än mutor. Korruption är ett spektra där flera olika handlingar ingår och borde räknas in, menar Staffan Andersson.

Dessutom förändras synen på vad korruption är över tid, och en annan viktig skillnad mellan länder är att lagen skiljer sig åt. Vad som räknas som korruption i ett land kanske inte gör det i ett annat – vilket på så sätt gör det svårt att undersöka och jämföra korruption utifrån brottsstatistik.

− Idag finns inget självklart alternativ till den typ av mätning som Transparency International representerar när man ska försöka jämföra korruption länder emellan. Men mina resultat visar att bilden av korruption inte är enkel och att dessa mätningar behöver kompletteras av andra data om korruption som tar hänsyn till att korruptionens former varierar, säger Staffan Andersson.

Artikeln:

Varning för omfattande nedläggningar av mätstationer i Arktis

Posted on by

Samtidigt med de årliga rapporterna om rekordtemperaturer i arktiska områden har en rad mätstationer som följer sötvattensflödena i arktiska områden lagts ned. Utan långsiktiga mätningar är vi svarslösa när klimatet förändras, menar forskarna.

Hjalmar Laudon mäter grundvattennivån på Kallkälsmyren i Krycklan. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Idag ser vi snabba och ofta dramatiska förändringar i sötvattensmiljöer orsakade av det förändrade klimatet. För att förstå och förutsäga dessa förändringar i Arktis och de nordliga delarna av barrskogsområdet är forskarna beroende av långa mätserier av hydrologiska och vattenkemiska forskningsdata. I norra Europa återstår idag endast en mätstation med fullständigt kompletta tidsserier – Svartberget/Krycklan utanför Vindeln.

Hjalmar Laudon, professor på SLU, är oroad över situationen:

– Samtidigt som vi börjar se allt snabbare förändringar i den hydrologiska cykeln i norr så upptäckte vi att ett stort antal mätstationer har lagts ner de senaste årtiondena. Eftersom ett mätvärde som inte samlats in är förlorat för alltid, så försitter vi chansen att upptäcka förändringar i tid, säger Hjalmar Laudon.

Ökat läckage av näringsämnen
Tack vare de mätstationer som finns i norr har forskarna kunnat göra observationer av de rekordhöga temperaturerna och deras effekter. Höjda temperaturer har påverkat hela den hydrologiska cykeln med kortare och mildare vintrar. Detta har lett till att snötäcket och permafrostens utbredning och varaktighet drastiskt håller på att förändras, något som i sin tur har medfört ökade vattenflöden vintertid och ökade läckage av näringsämnen.

Mest allvarligt är de observerade förändringarna i transporten av organiskt kol i sjöar och vattendrag. Jordlagren i norr har byggts upp under tusentals år och innehåller idag stora mängder organiskt kol i form av myrmark. Det kalla klimatet har gjort att nedbrytningen har gått långsamt och att kollagren därmed har varit förhållandevis stabila, men med varmare temperaturer tinar marken och kolet börjar brytas ner och transporteras ut i vattendragen i allt större utsträckning. Av ännu oförklarad anledning verkar dessa nordliga marker dessutom vara mer känsliga för uppvärmning än motsvarande på mer sydligare breddgrader.

Långa serier för att se det utanför naturlig variation
De av människan skapade förändringarna lägger sig ofta ovanpå en naturlig variation, vilket kan göra dem svåra att upptäcka. Därför är det viktigt att fortsätta samla in data till de långa tidserierna, som i vissa fall sträcker sig flera årtionden bakåt i tiden. När uppvärmningen fortgår kan vi förvänta oss resultat som ligger utanför det som kan anses vara naturlig variation, vilket på sikt kan få katastrofala följder.

– Att mätstationer läggs ner är väldigt olyckligt och leder till att vi forskare inte kan bidra med vetenskapligt underbyggda underlag när klimatpolitiska beslut ska fattas. Som tur är finns det fortfarande några delar att rädda, men det kräver att finansieringen av de mätstationer som fortfarande är aktiva faktiskt fortsätter, säger Hjalmar Laudon. Det är också glädjande att det startar nya mätserier på vissa platser, bland annat i Abisko och Tarfala, men det tar lång tid innan de blir riktigt värdefulla.

Sammantaget har mer än hälften av de hydrologiska mätstationer som funnits i eller i närheten av arktiska områden lagts ned, och 40 procent av nedläggningarna har skett sedan år 2000.

Kontakt: Hjalmar Laudon, professor i skogsmarkens biogeokemi, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Hjalmar.laudon@slu.se, 070-560 66 25

Artikeln: Hjalmar Laudon, Christopher Spence, Jim Buttle, Sean K. Carey, Jeffrey J. McDonnell, James P. McNamara, Chris Soulsby & Doerthe Tetzlaff. Save northern high-latitude catchments. Nature Geoscience 10, 324–325. (May 2017). DOI:doi:10.1038/ngeo2947

Läs mer

Fritidsfiskare ska ge bättre koll på torsken

Posted on by

– Varje fisk som inte syns i den årliga beståndsuppskattningen kan inte heller bidra till prognosen för beståndsutvecklingen. Vi samlar därför in längd-, vikt- och åldersdata för fritidsfångad fisk längs Skånes väst- och sydkust. Det är viktigt att samla in data på faktorer som påverkar dödligheten av fisk, för att kunna förutspå beståndsutvecklingen, säger Andreas Sundelöf, ansvarig för datainsamlingen vid havsfiskelaboratoriet på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Inför 2017 beslutade EU att minska uttaget av torsk i Östersjön. Begränsningarna omfattar främst yrkesfisket där torskkvoterna i delar av Östersjön halverades. Men även fritidsfisket berörs, eftersom fritidsfiskets fångster kan vara så stora som 30 procent av de totala fångsterna.

EU:s beslut om fiskekvoter och uttag grundas på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet ICES. I ICES beståndsuppskattning av torsk i västra Östersjön ingår numer också fritidsfiskets fångster, men i Sverige är dessa fångster ännu bristfälligt dokumenterade. Fritidsfisket har inte rapporteringsskyldighet, och tidigare datainsamling har inte varit tillräckligt detaljerade eller något krav från EU.

Sedan årsskiftet besöker personal från SLU Aqua hamnar, pirar och turbåtar längs Skånes syd- och västkust för att förstå när, var och hur mycket torsk av vilka storlekar som fiskas av fritidsfiskare.

– Utmaningen är att vara på tillräckligt många platser tillräckligt ofta. Särskilt utmanande är det under vinterhalvåret när fisket är glest. Provtagningen skulle förbättras om vi kunde komma i kontakt med vinterfiskande fritidsfiskare som kan tänka sig att föra fångstdagbok åt oss, säger Andreas Sundelöf.

För mer information:
Andreas Sundelöf, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69

Länkar:
SLU Aquas datainsamling från fritidsfisket
HaV:s guide till fiskeregler för fritidsfiske

Läs mer

Posted in BMI