Mjölksyrabakterier kan skynda på läkning av sår

Posted on by

Odling i labb

Stora och kroniska sår är ofta mycket svåra att få bukt med. Men nu kan forskare visa att behandling med modifierade mjölksyrebakterier har bra effekt på sårläkningen.

Svårläkta sår är ett växande medicinskt problem och det finns idag bara två godkända läkemedel med dokumenterad effekt.

För att ta fram ytterligare läkemedel har forskare vid Uppsala universitet under flera års tid utvecklat en teknik som bygger på att mjölksyrabakterier producerar så kallat terapeutiskt protein direkt i såren.

Modifierade bakterier används

Forskargruppens tidigare studier, som inte gjorts på människor, har visat att sårläkning kan påskyndas vid behandling med speciella mjölksyrabakterier på huden. Mjölksyrabakterierna med namnet Limosilactobacillus reuteri

Ökad risk för depression i villa- och radhusförorter, enligt forskare

Posted on by

Tre hus bredvid varandra på en gata, två bilar parkerade.

Att bo i villa- eller radhusförort tycks vara en riskfaktor för depression, enligt en ny studie. I glesbygd och i förorter med höghus är risken lägre. “Märkligt”, säger forskarna – som ändå har förklaringar till hur det kan hänga ihop.

Med hjälp av AI, artificiell intelligens, har forskare granskat satellitbilder över all bebyggelse i Danmark under 30 års tid och klassificerat bebyggelsen i olika kategorier beroende på hur höga byggnaderna är och hur tätt de står.

Kartmaterialet har samkörts med bostadsadresser på individnivå samt med hälsoregister och socioekonomiska register i Danmark. Forskarna har velat undersöka om det finns en koppling mellan boendemiljö och depression.

Bilberoende förorter i fokus

Resultatet visar inget tydligt samband mellan innerstadsområden och depression, inte heller mellan glesbygdsområden och depression.

Forskarna fanns dock ett samband mellan depression och boende i villaområden och radhusförorter. Vad gäller höghusförorter syns sambandet inte.

– Vi ser kopplingen till depression främst i bilberoende förorter, även i områden som brukar anses lite finare, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Det är märkligt, egentligen, lite kontraintuitivt. Men efter att vi rensat bort andra kända riskfaktorer för depression ser det ut så här. Höghusområden innebar ingen förhöjd risk för depression, men områden med lägre bebyggelse utanför städerna gjorde det.

Riskfaktorer som forskarna har tagit hänsyn till är sådant som diagnosticerad psykisk ohälsa hos föräldrar, ensamhushåll och arbetslöshet. Efter justering för sådana faktorer blev depressionsrisken 20–30 procent högre i villa- och radhusförorter än i glesbygdsområden, och 10–15 procent högre i villaförorter än i innerstadsområden.

Parker och vatten saknas

Gemensamt för ”högrisk-områdena” är brist på parker, skog och vatten samt att fastigheterna ligger glesare än i städerna, säger Stephan Barthel.

– Ska man bygga för god mental hälsa behöver inte förtätning vara negativt eftersom det ökar möjligheten till social interaktion. Däremot är närheten till öppna ytor med natur och vatten viktig, säger han.

Mer monotona områden

När man rensar bort alla faktorer utom boendemiljö blir det tydligt, menar forskarna, att områden med hög andel depressioner är mer monotona och ofta saknar mötesplatser och större grönområden.

– Det finns redan många argument för att bygga så att folk har nära till natur och vatten, och nu kan vi visa att risken för psykisk ohälsa är ytterligare ett argument. Även om det inte går att uttala sig om risker på individnivå finns ett betydande samband på en övergripande skala och över tid, säger Karl Samuelsson, doktor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Vill ha smartare stadsplanering

Forskarna hoppas att studien bland annat ska kunna ligga till grund för stadsplanering. Studien ger inget stöd för fortsatt utbyggnad av bilberoende förorter med småhusbebyggelse, menar de.

– Samtidigt måste förtätningen vara smart, helst så att det skapas tillgång både till socialt liv och naturliga grönområden, hav eller vattendrag, säger Karl Samuelsson.

Går inte att direktöversätta

Resultaten från studien i Danmark är kanske inte direkt tillämpliga på andra länder, tillägger Stephan Barthel.

– De sociomiljömässiga faktorerna för psykiskt välbefinnande är beroende av kulturella och geografiska sammanhang. Men det allmänt tillgängliga fjärranalysramverk som utvecklats i denna studie utgör en grund för ytterligare forskning i olika delar av världen.

Text: Högskolan i Gävle samt forskning.se

Läs också: Miljöer som får oss att må bra

Vetenskaplig artikel:

Higher depression risks in medium- than in high-density urban form across Denmark, Science Advances.

Kontakt:

Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle
stephan.barthel@hig.se

Inlägget Ökad risk för depression i villa- och radhusförorter, enligt forskare dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Ny metod kan snabbt visa om antibiotikan biter

Posted on by

pillerkartor, flera olika färger

Forskare har utvecklat en molekylär metod som på några minuter kan ta reda på huruvida bakterier svarar på antibiotika eller inte. Förhoppningen är att utveckla ett snabbtest för sjukvården.

Metoden går ut på att sekvensera så kallat budbärar-RNA som bakterierna bryter ner i samband med att de tillverkar proteiner. Dessa mätningar skvallrar om hur bakterierna påverkas när de utsätts för olika miljöfaktorer, som antibiotikabehandling eller annan typ av stress.

Resultat efter fem minuter

Forskarna har testat metoden på totalt 96 bakteriearter från olika stammar i prover från avföring och vagina, men också bakterier i jord. Efter fem minuter kunde forskarna se om bakterierna svarade på en antibiotikabehandling eller inte.

Forskaren Vicent Pelechano vid Karolinska institutet har nu tillsammans med forskarkollegor startat ett bolag i hopp om att utveckla ett snabbtest för vården. Ett sådant skulle i bästa fall kunna minska onödig antibiotikaanvändning och leda till att rätt läkemedel ges med en gång.

– Dagens metoder för att testa antibiotikaresistens kan ta flera timmar eller till och med dagar, men ofta behöver behandling sättas in snabbade än så för att undvika allvarliga konsekvenser för patienten. Därför ges ofta bredspektrumantibiotika som ökar risken för resistensutveckling.

Kan användas i forskning

Förutom att mäta antibiotikaresistens kan metoden användas inom forskningen, enligt forskarna bakom den aktuella studien. Metoden kan öka förståelsen för hur bakterier hanterar stress och hur de interagerar med varandra och med sina värdar.

Läs också: När läkare inte hittar något fel
Tuff barndom bakom många sjukdomar

Vetenskaplig artikel:

Atlas of mRNA translation and decay for bacteria, Nature Microbiology.

Kontakt:

Vicent Pelechano, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
vicente.pelechano.garcia@ki.se

Inlägget Ny metod kan snabbt visa om antibiotikan biter dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Behandlingar vid artros – hur bra är de, egentligen?

Posted on by

Man som sitter utomhus. En naken arm, med klocka, samt ett knä syns, samt axel och del av huvud i förgrunden.

Behandlingar av artros kan i studier framstå som effektiva. Men hur bra är behandlingarna, egentligen? Det finns en viktig brist som kan påverka forskningsresultaten, menar svenska forskare. Och det handlar om något som många av oss nog känner igen – att smärta kan komma och gå.

Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanligare. Sjukdomen ökar med stigande ålder och orsakar ofta smärta och nedsatt fysisk funktion.

Artros, vanligaste ledsjukdomen i Sverige

Idag har var fjärde vuxen över 45 år i Sverige sökt vård för artros. Det motsvarar ungefär en miljon människor.

Besvären sitter ofta i knäleder, höftleder, fingrarnas leder, ryggen och stortåns grundled.

I en frisk led finns en balans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Men vid artros bryts det ner mer ledbrosk än det byggs upp. Det gör att brosket blir tunnare och att det till och med kan saknas brosk på vissa ledytor. Det kan leda till irritation i leden. Även mjukdelar som ledband och muskler påverkas av artros. Leden kan så småningom bli stel, göra ont eller svullna.

Källor: Lunds universitet samt 1177.

Naturliga variationer i smärtan

Smärtan hos personer med artros, precis som vid många andra tillstånd, varierar. Man har perioder med mer smärta och mindre smärta. Variationen är naturlig. Men det här blir problematiskt vid studier av artrosbehandling då man ofta vill att studiedeltagarna ska ha artros med smärta över en viss nivå för att delta i studien.

– Personer som befinner sig i extremvärden med mycket smärta kommer sannolikt att ha mindre smärta vid en senare mätning, säger Martin Englund, professor i ortopedi vid Lunds universitet samt läkare vid ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Detta kallas ”regression mot medelvärdet”, fortsätter han.

– Mätningar under uppföljningen kommer på grund av detta ofta att visa positiva effekter vare sig behandlingen är effektiv eller inte.

Det som kan verka som en förbättring i en studie kanske bara var en förbättring som hade skett ändå, med andra ord.

Skillnad på smärtskalan

I en studie har Martin Englund och forskarkollegan Aleksandra Turkiewicz beräknat storleken av den förbättring som uppkommer genom denna ”regression mot medelvärdet”, alltså den del av förbättringen som är på grund av naturliga variationer.

Forskarna, som utgick från en stor befolkningsstudie av personer i USA med knäartros, fann att fenomenet förklarade cirka 1 poängs förbättring på en smärtskala från 0 till 10.

1 poäng som kan förklaras av naturliga variationer kan verka som en liten siffra, men den är inte så liten, menar Martin Englund.

– Det är förhållandevis mycket då man i artrossammanhang totalt sett ofta rapporterar 1 till 2,5 poängs förbättring i smärta i genomsnitt, i olika studier.

Bättre studier behövs

För att man verkligen ska kunna avgöra om en behandling är effektiv eller inte ska det finnas en adekvat kontrollgrupp som får placebo och där studiedeltagarna inte vet vilken behandling de fått. Med effektiv avses en behandling som är mer effektiv än den förbättring man får med placebo – och när regression mot medelvärdet är borträknat.

Studien har betydelse för planering och tolkning av resultat från forskning som utvärderar effekt av behandlingar för artrossmärta, menar forskarna.

Behovet av behandling är enormt

– Det finns ett stort behov av mer effektiva behandlingar vid artros, vilket gör att marknaden öppnar upp för flera behandlingsformer som felaktigt hävdar effekt eller överdriver dess storlek, säger Martin Englund.

Injektioner med plasma rik på blodplättar, PRP, är ett exempel på en behandling med otillräckligt bevisad effekt, menar han.

– Men även träning vid artros är ett annat exempel där studierna ofta saknar en relevant kontrollgrupp och därmed blir slutsatserna om positiva effekter på smärta i regel överdrivna.

Vetenskaplig artikel:

Pain in clinical trials for knee osteoarthritis: estimation of regression to the mean, The Lancet Rheumatology.

Kontakt:

Martin Englund, professor och överläkare
martin.englund@med.lu.se

Inlägget Behandlingar vid artros – hur bra är de, egentligen? dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Nu testas första vaccinet mot borrelia

Posted on by

Fästing kryper på människa

En studie för att ta fram ett vaccin mot fästingsjukdomen borrelia är inne i slutfasen. Förhoppningen är att vaccinet ska vara tillgängligt inom några år.

Varje år insjuknar över 10 000 personer i borrelia i Sverige. Nu testas för första gången ett vaccin mot sjukdomen som sprids av fästingar.

Målet är att få fram ett vaccin som fungerar överallt i världen. Blekinge är ett av testområdena i Sverige eftersom länet är känt för att ha en hög förekomst av borrelia.

Över 15 000 personer ingår i studien som leds från Blekinge tekniska högskola.

– Det är svårt att få fram ett borreliavaccin eftersom borreliabakterien finns i så många, olika varianter. I förstudien kartlade vi vilka typer av borrelia som finns i Europa och som vaccinet behöver täcka, säger professor Johan Sanmartin Berglund.

Fakta om borrelia

Borrelia är en bakteriesjukdom som sprids av fästingar. Symtom på borrelia är ofta en större rodnad på huden, men infektionen kan även orsaka huvudvärk och värk som strålar ut i nacken, armarna, ryggen och benen.

De flesta får lindriga besvär och blir friska efter att ha behandlats med antibiotika, men sjukdomen kan även sprida sig nervsystemet och lederna. Det tar då längre tid att bli frisk. Till skillnad från fästingssjukdomen TBE finns inget vaccin mot borrelia.

Källa: 1177

Vaccinstudien har nu varit i gång i över ett år. Testpersonerna ska nu få sin tredje dos.

– Vaccineringsstudien måste pågå över minst två fästingssäsonger. Därefter tar det ytterligare några år innan vaccinet är godkänt och tillgängligt inom Europa. Jag bedömer att ett nytt vaccin kan finnas år 2026, säger Johan Sanmartin Berglund vid Blekinge tekniska högskola.

Kontakt:

Johan Sanmartin, professor i tillämpad hälsoteknik, Blekinge tekniska högskola, johan.sanmartin.berglund@bth.se

Inlägget Nu testas första vaccinet mot borrelia dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI